Bilden av K.J.
”En av tillvarons största och renaste njutningar är denna: att röra på benen och sätta fötterna i marken.” – Så skrev Klara Johanson (ofta kallad K.J.) den 24 april 1914. Bilden av Johanson som avskärmad i sitt bokrum ger en […]
Fotografen Jonason
Man hänvisar ofta till Aron Jonason (1838–1914) som Göteborgsvitsens främste företrädare. Det har sina randiga skäl. Som vitsare, kåsör och kuplettförfattare såg han till att ingen göteborgare undslapp hans underfundiga humor i Göteborgs-Posten, Tomtebissen (1859), Tjufpojken (1850–1858) och otaliga publikationer […]
Illustratörens flit
Konstnären Jenny Nyström (1854–1946) var en av sekelskiftets mest anlitade bokillustratörer. Kanske förknippar man hennes penna och pensel främst med små rödluvade tomtegubbar i gnistrande snölandskap – i själva verket sträcker sig hennes konstnärliga talang långt bortom dessa motiv. Detta […]
Verket: en podd om klassiker
I Verket – en podd om klassiker samtalar vi om det vi älskar mest: litterära storverk! Upplägget är mycket enkelt – tillsammans med landets ledande litteraturforskare diskuterar vi en dikt, roman eller novell ur den svenska litteraturhistorien per avsnitt. Det […]
Göteborgspoesi: en ljudantologi
I samband med Göteborgs 400-årsjubileum i somras bjöd Litteraturbanken upp staden till poetisk dans. Under tre dagar lät vi invånarna läsa in Göteborgspoesi mitt ibland spårvagnssus och stim. Totalt steg sextio tappra inläsare fram till inspelningsplatsen, där undertecknad stod rustad […]
Läs in en klassiker
Önskar du levandegöra den svenska litteraturskatten? Kan du tänka dig att skänka allmänheten din röst och tolkning? Då väntar vi på dig under Bokmässan. I år slår nämligen Litteraturbanken läger i mässans inspelningsyta Poddboxen. Här spelar vi in alla som […]
Gunnar Ekelöfs röst
Gunnar Ekelöf var i Paris när 1920-talet slutade. Hans 20-tal hade präglats av resor och utlandsvistelser. Nu hade han återvänt till Frankrike, bland annat för att studera musik. Men studierna hade gått i stå. Han drev runt – men läste […]
Verket: Nådevalpar
Sara Ranta-Rönnlund är författaren som växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj i Leivas sameby. Hennes författarskap är på många sätt en vidräkning med uppväxtmiljön. Ranta-Rönnlund beskriver det samiska samhället som patriarkalt och primitivt, inte sällan präglat av djupt religiös laestadianism. […]
I det ruskiga Marseille
Drömmer du om att läsa in en dikt? Önskar du att hylla Göteborg på litterärt vis? Oavsett väder återvänder Litteraturbanken till Bältespännarparken i Göteborg på torsdag och fredag! Här står vi mellan 15.00–19.00 utrustade med mikrofon och är redo att […]
Att tolka Karin Boye
”Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?” Vill du förgylla dessa rader av Karin Boye med en diktinläsning? Kom då till Bältespännarparken i Göteborg torsdag den 15 juni. Här står vi mellan 15.00–19.00 utrustade […]
En tungsint kavaljer
”Det fanns bland kavaljererna en, vilken jag ofta har nämnt som en stor musiker. Han var en högväxt, grovlemmad man med stort huvud och yvigt, svart hår. Han var säkert inte stort mer än fyrtio år vid denna tiden, men […]
Läs in en dikt!
På Litteraturbankens Ljud & Bild-sida hittar du diktinläsningar i hundratal, men nu söker vi nya röster att komplettera ljudsamlingarna med! Vill du läsa in en dikt för Litteraturbankens räkning? Kom då till Bältespännarparken i Göteborg den 15 juni, 10 augusti […]
Radioromanens födelse
Redan år 1930 sände Radiotjänst landets första radioföljetong. Till följd av radioteaterns höga produktionskostnader fattade den dåvarande chefen för radion, Gustaf Reuterswärd, beslutet att styra verksamheten på en något mer lättsmält och mindre kostsam kurs. Resultatet skulle bli den svenska […]
Verket: Norrtullsligan
I två hyrda rum på Norrtullsgatan bor de fyra vännerna Elisabeth, Magnhild, Emmy och Eva. ”Norrtullsligan”, som de kallar sig själva, är några av de hundratals kvinnliga kontorister som arbetar i huvudstaden i början av 1900-talet. Tillsammans navigerar de genom […]
Samiska klassiker
Litteraturbanken lyfter denna månad upp Samisk litteratur som tema, och vi fyller härmed vår digitala bibliotekshylla med omistliga verk från författare som Johan Turi, Sara Ranta-Rönnlund och Per Idivuoma, för att nämna ett fåtal. Tidigare under våren hade vi även […]
I Inka Läntas vinterland
Det är februari 1926, kylan är sträng och landskapet inbäddat i snö. Männen från Svensk Filmindustri har kommit till Inka Läntas hemtrakter för att spela in en film. Berättelsen i filmen är fiktiv, men miljöerna är verkliga och personerna uppträder […]
Om jojkning
Den samiska jojktraditionen, i all sin mångfaldiga prakt, utgör en av de äldsta ännu levande musiktraditionerna i Europa, och har trots århundranden av förtryck behållit kännetecken och särdrag från en förkristen, samisk form av muntligt berättande, som än idag fortsätter […]
Pionjären Karl Tirén
Karl Tirén var en svensk konstnär, folklivsforskare, stationsinspektör och fiolbyggare som föddes den 23 juni 1869 i Oviken. Han har ofta beskrivits som en mångsysslare av rang, men den här texten tar sitt avstamp i hans pionjärarbete som ledde honom […]
Verket: Suckarnas mystär
”Tvenne lagar styra mänskolivet /…/ Makten att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra.” Raderna hör till den svenska litteraturens mest bevingade. Den romantiske poeten Erik Johan Stagnelius (1793–1823) levde ett kort liv och dog utfattig och […]
Teaterminnen från förr
Teatern är ögonblickets konstform. När ridån faller och salongen ljusnar upphör den att existera. Hur mycket vi än bönar och ber om ett ögonblickets repeat-knapp är vi förpassade till de historiska källorna. Den teaterhistoriskt intresserade hittar emellertid en mängd vittnesmål […]
Norrtullsligan (1923): en film
Elin Wägners roman Norrtullsligan kom ut 1908. Det dröjde femton år innan den blev film, men då var det å andra sidan en ordentligt stjärnspäckad ensemble som ställde sig framför (och bakom) kameran. Tora Teje, Inga Tidblad, Gabriel Alw, Nils […]
Filmen i litteraturen
Det må vara hänt att rörlig bild är dagens dominerande konstuttryck, men det betyder inte att litteraturen mist sin betydelse. Tvärtom, ända sedan biografens uppkomst har filmen och litteraturen korsbefruktat varandra. Redan på 1930-talet uppfann till exempel författaren Erik Lindorm […]
Fadren (1912): en film
August Strindbergs Fadren (1887) var den ena av två pjäser – Fröken Julie var den andra – som filmatiserades med författarens tillåtelse 1911. Den 20 september 1911 hade Strindberg svarat på en fråga från författaren och beundraren Gustaf Uddgren (1865–1927): kunde författaren måhända tänka sig att […]
Intiman jubilerar
Tisdagen den 26 november 1907 är en dag att minnas i svensk teaterhistoria. Då öppnades portarna för August Strindbergs och August Falcks nystartade Intima teater på Barnhusgatan 20 i Stockholm. Med den tyske regissören Max Reinhardts ”Kammerspiel-Haus” i Berlin som […]
Folke Isaksson om framtiden
När författaren Folke Isaksson (1927–2013) steg in i Sveriges Radios inspelningsstudio i slutet av november 1959 prydde hans nya diktsamling Teckenspråk boklådornas fönster. Isaksson hade dock inte för avsikt att läsa dikter eller ens nämna den nya diktboken i radio. […]
Verket: Fru Marianne
Den har kallats en svensk Madame Bovary och avfärdades som ”damroman” av Georg Brandes. Victoria Benedictssons Fru Marianne från 1887 skildrar äktenskapet mellan Marianne och Börje, och hur de båda försöker jämka ihop vardagens verklighet med de fantasibilder av varandra […]
Dikter från ett årtionde
Ända sedan debuten med den idylliska diktsamlingen Vinterresa (1951) och det stora genombrottet med Det gröna året (1954) kom Folke Isaksson (1927–2013) att räknas som en av de främsta representanterna för svensk 1950-talslyrik. År 1962 var han i stora drag […]
Västgöta-Bengtsson: 35 intervjuer
”Av alla märkliga uppfinningar som vårt århundrade fått bevittna, värdesätter jag själv allra mest Thomas Alva Edisons fonograf, föregångaren till inspelningsapparaten. Den utgjordes av en vaxrulle, på vilken det gick att fånga upp och sedan återge ljud, mänskliga röster.” Det […]
Verket: Tomten
”Midvinternattens köld är hårt / stjärnorna gnistra och glimma”. Kan det vara den svenska poesins mest välkända rader? Radernas författare, Viktor Rydberg, är däremot inte tillnärmelsevis lika känd idag som han var under sin livstid. Han var en tongivande röst […]
Hasse Z vid mikrofonen
Signaturen Hasse Z, eller Hans Zetterström (1877–1946), var den svenska skämtpressens medelpunkt under 1900-talets första halva. Redan i tjugoårsåldern verkade han som redaktör, kåsör och författare, och fortsatte i humorns ärende fram till sista andetaget. Vi minns Zetterström bland annat […]
Lyssna på Verket
I drygt ett år har nu Verket – en podd om klassiker cirkulerat i podcastflödena. Tillsammans med bildningsmagasinet Anekdot och Nationalmuseum startade vi podden i fjol för att samtala och fördjupa oss i det vi älskar mest: det klassiska verket. […]
Kategoricentrifugen
Våren 1970 publicerade Ingrid Sjöstrand sin första diktsamling för vuxna: Nattbok (1970). Vid det laget figurerade hon snart sagt i alla sammanhang. Kåserierna skrevs fortfarande med samma stadiga hand, hennes pjäser spelades på skolteatrar såväl som i TV, och i […]
En samling julgodis
Vintertid är här. Lusse långnatt har än en gång svept sin skugga över land och rike, och i Litteraturbankens redaktionsfönster tindrar det tredje ljusets låga. Vi räknar dagarna till jul. Visst är vintermörkret anledning nog att tända läslampan? Ibland behöver […]