MED TOM HEDLUND SOM CICERON

300 ÅR SVENSKSPRÅKIG
LITTERATUR I FINLAND

Röster
i öster

”Rannsakningen öfvergick nu till den vigtigaste delen af anklagelsen, nemligen Blåkullafärderne. Under loppet af frågorna fylldes salen efterhand ända till trängsel af de många inkallade vittnena, till största delen qvinnor och barn, och på allas ansigten lästes de vexlande intrycken af fasa, afsky och spänd nyfikenhet. Det var just sådana vidunderliga, på fullt allvar af i öfrigt kloke och ansedde män hållna rannsakningar, som verksamt bidrogo att bland menigheten stärka och utbreda tron på trolldomens fruktansvärda verklighet.

Fråga. Om det är sannt, att hon om påsknätterna, och äfven deremellan, farit till Blåkulla, tjenat djäfvulen och till samma stora synd förfört små oskyldiga barn, samt huru dermed tillgått. – Svar. Det har hon aldrig gjort. Allt hvad menniskor därom säga är idel skrock och sqvaller. Hon kunde taga Gud till vittne derpå. – Förmanades ytterligare att godvilligt bekänna och gaf derpå enahanda svar.”

ETT KUNSKAPSRUM
I DIKTENS MUSEUM

ZACHARIAS TOPELIUS
FÄLTSKÄRNS BERÄTTELSER (1853–1867)

PROSA

POESI

FÖRFATTARE

EN HISTORIK

1853: FÄLTSKÄRNS BERÄTTELSER1936: KATRINA
1869: MIN PENNAS SAGA1943: LITEN DRÖMMARPILT1886: MESSLING1954: ANSA OCH SAMVETET1890: UPPÅT ELLER NEDÅT?1893: I FÖRBUND MED DÖDEN1900: DEN STARKARE1919: ÅLANDSJUNGFRUN1920: HÄXSKOGEN1926: MR JEREMIAS SÖKER EN ILLUSIONDen tecknade serien ovan från Levande livet (1942), samt de två omslagen till Illustrerade klassiker har vi lånat från ”Min seriesida”. Topelius historiska romancykel hade ett långt liv också på 1900-talet. Fotografiet, som föreställer Johan Ludvig Runeberg till vänster och Zacharias Topelius till höger, har vi lånat från Svenska litteratursällskapet i Finland.

LÄS ZACHARIAS TOPELIUS
HOS LITTERATURBANKEN.SE

Läs mer ur Fältskärns berättelser
hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

FREDRIKA RUNEBERG
MIN PENNAS SAGA (1869)”Jag var ett sjukligt och klent barn och skulle derför, enligt den tidens åsigter, instängas och aktas för beröring med luft. En kring byggd, instängd, djuptliggande, källarlik och stenlaggd gårdsplan, några alnar i qvadrat, lockade ock föga till lekar i det fria. Dockor eller leksaker ägde jag icke, icke heller någon lekkamrat. Alla syskonen voro betydligt äldre än jag och sysselsatta med skolgång och lexor. Men jag brann af begär att kunna läsa ’roliga böcker’ och sysselsatte mig derför mycket med att åtminstone betrakta bokstäfverna och att af än en, än en annan, fråga namn på någon bokstaf, och att under det jag sprang ikring i rummen utan bok stafva tillsammans ord och meningar, och så befanns, när man ernade börja lära mig läsa i bok, att jag redan innehade konsten. Jag torde väl då varit nära fem år gammal. Jag erinrar mig ännu särdeles väl en afton hos min Farbror Erkebiskop Tengström, der ett sällskap var församladt för att fira någon namnsdag i huset, huru jag vid soupén framkallades för att uppläsa dagen till heder skrifna verser, hvilka lågo på en spegelplatå midt på bordet. Att detta var någon slags uppvisning föll mig icke in. Verserna skulle uppläsas, och när ett barn fanns tillhands, så besvärades naturligtvis dermed ingen fullvuxen, detta föreföll mig högst naturligt.”Gruppbilden från 1863 har vi lånat från Svenska litteratursällskapet i Finland, som beskriver det så här: ”Sittande: Johan Ludvig Runeberg (i skärmmössa), Fredrika Runeberg, änkeprofessorskan Carolina Tengström, änkeprofessorskan Natalia Castrén f. Tengström, doktorinnan Sofie Nordström f. Ottelin och Robert Castrén. Bakom stående: änkeprofessorskan Sofi Kellgren f. Tengström och Johan Wilhelm Runeberg. Nere på trappan sittande Hanna Tikkanen, Fredrik Runeberg och J.J. Tikkanen.”

LÄS FREDRIKA RUNEBERG
HOS LITTERATURBANKEN.SE

Läs mer ur Min pennas saga
hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

Ljudspelare
GERDA VON MICKWITZ
MESSLING (1886)Läs ”Mässling” hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

”’Får jag gå in till den sjuka?’

’Gå in?’ Doktorn — han var en studiekamrat och god vän till professor Löwe — såg mycket orolig ut. ’Det är kanske bättre, att ni icke nu genast går in till henne. Hon är så svag — nervös ... Det kunde uppröra henne ... Kanske vi invänta professorns återkomst. Han såg på henne över kanten av sina guldbågade glasögon.

’Är hon sämre?’ sporde fröken Lind hastigt.

’Nej — nej — vi kunna hoppas det bästa. Tvärtom har en vändning till det bättre inträtt. Men ändå’ — han fortfor att se på henne med en underligt nyfiken prövande blick. ’Det är ... mässling ...’ sade han.

’Jag vet.’”Gerda von Mickwitz (1862–1948). Bilden har vi lånat från Museiverket. Sidan här ovan visar ”Messling” (1886), tryckt för första gången i Framåt 1886. Klicka på porträttet för att komma till von Mickwitz författarsida hos Litteraturbanken!

LYSSNA PÅ EMILIE STRANDBERG
SOM LÄSER NOVELLEN ”MESSLING”
KLICKA FÖR ATT SPELA & PAUSA

Ljudspelare

LÄS GERDA VON MICKWITZ
HOS LITTERATURBANKEN.SE

ADÈLE WEMAN
UPPÅT ELLER NEDÅT? (1890)”Vid fylda aderton år gjorde hon vid en nöjeslysten moders sida sitt inträde i societeten, men icke ens vid så unga år beredde henne samhällslifvet någon verklig fröjd. Konvenansen plågade henne, fraserna som man kallar konversation tilltalade henne ej. Hon såg lögn och förtal likt en mörk tråd genomlöpa sällskapstonen. Hon längtade efter sanning och trodde sig stark nog att ej taga anstöt deraf. Hon ville känna sig tacksam, om någon öppet påpekade hennes egna fel och derigenom gjorde henne uppmärksam på sig sjelf. Kanske kunde det kännas bittert ibland, men välgörande vore det i alla fall. För sanningen skulle hon alltså vara tacksam, i hurudan form den än trädde henne till mötes.”Adèle Weman (1844–1936). Fotografiet har vi lånat från Wikimedia. Klicka på bilden för att komma till Weman hos Litteraturbanken!LÄS FLER BÖCKER
AV FINLANDSSVENSKA
FÖRFATTARE HOS LITTERATURBANKENLäs Uppåt eller nedåt?
hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

LÄS ADÈLE WEMAN
HOS LITTERATURBANKEN.SE

Läs K. A. Tavaststjernas
I förbund med döden (1893)
hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

”När bekantskapen med döden en gång var gjord, var första steget till vänskap med honom taget. I stället för en plågoande och förföljare, blef dödstanken hans stundliga, förtroliga sällskap. De togo in tillsammans på dystra tredje klassens hotell, delade bädd i öde sofrum, som varit forna furstars praktgemak, bestego Vesuvius, gungade i samma båt under hvalfven i Capris blå grotta och i samma gondol på Venedigs kanaler. Men den fordom så grymma rösten bytte tonfall och blef en mild, vemodig kvinnostämma, som talade om ro och hvila antingen den steg ur gatornas buller och hästarnas tramp, ur Medelhafsdyningens brus eller ur roddarnes fasta årtag. Han somnade in om nätterna, medan hans egen puls slog takten till de kända orden, och han vaknade utan skräck om morgnarna, när de ljödo ur trätofflors tramp på vestibulens vittrande mosaik utanför hans sofrum.”Karl August Tavaststjerna (1860–1898). Fotografierna har vi lånat från Svenska litteratursällskapet i Finland (till vänster) och Museiverket (ovan). Klicka på bilderna för att komma till Tavaststjerna hos Litteraturbanken!

LÄS KARL AUGUST TAVASTSTJERNA
HOS LITTERATURBANKEN.SE

KARL AUGUST TAVASTSTJERNA
I FÖRBUND MED DÖDEN (1893)
Läs Mikael Lybecks roman
Den starkare (1900) hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

”I kaféet ha tils vidare endast få gäster tagit plats. Klockan visar half tio. Vid ena långväggen igenkännas stamkunderna, medelålders och äldre herrar, som regelbundet sammanträffa, enhvar på sitt bestämda klockslag. Stödd mot en pelare sitter en resande främling med sitt te och sin Times, och vid ett bord midt på golfvet en klick ungdomar, heta och högljudda efter en sen middag. Längst borta i den halfmörka matsalen, under en tänd gaskrona, superar ett ensamt par. Damen, klädd i ljus sällskapsdräkt, har ansiktet vändt inåt rummet. Robert Viding sträcker leende sitt glas emot henne, och hon klingar med honom gladt och ifrigt – några droppar af vinet skumma öfver på handleden.

Han säger:

’Du är en klok kvinna, Edit ... blir du därtill en god hustru?’”Mikael Lybeck (1864–1925).
Fotografiet har vi lånat från Museiverket. Klicka på omslaget till boken för att läsa den hos Litteraturbanken.se!

LÄS MIKAEL LYBECK
HOS LITTERATURBANKEN.SE

MIKAEL LYBECK
DEN STARKARE (1900)
Läs Sigrid Backmans roman
Ålandsjungfrun (1919) hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

”Länge ha strider redan pågått däroppe i finnsocknarna, och långt ute på skärgårdsisarna har den vilda krigsjakten gått. Men knappt har det varit med buden från stridsfältet. I Pigbacka vet man just ingenting.

Ollas David och Kärrtorps Viktor var bland de första som tog bössan på axeln och drog ut. Men ingenting har man hört från dem. Kuddbyflickan är den enda som fått ett brev, och hon har berättat i byn, att Gruffas Olof redan gjorts till befäl, emedan han i en het strid skjutit tre vilda österbottningar.

Men Ollas Fridolf, han sitter hemma i Pigbacka, han sitter på kansli som hjälp åt Friman. Han sitter som sikter nu med pennan i hand. Litet styv är handen visst, men det går nog ändå. Vem månne skrev värre kråkfötter på papperen och protokollen än herrarna.”Sigrid Backman (1886–1938).
Fotografiet har vi lånat från Boksampo. Klicka på omslaget till boken för att läsa den hos Litteraturbanken.se!LÄS FLER BÖCKER
AV FINLANDSSVENSKA
FÖRFATTARE HOS LITTERATURBANKENSIGRID BACKMAN
ÅLANDSJUNGFRUN (1919)

LÄS SIGRID BACKMAN
HOS LITTERATURBANKEN.SE

RUNAR SCHILDT
HÄXSKOGEN (1920)Läs Runar Schildts novell
Häxskogen (1920) hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

”Och åter hade Jacob Casimir förspillt en dag. Genom voilegardinernas schackbrädsmönster sipprade eftermiddagssolen obönhörligt in och förkunnade för honom vad han också annars var djupt medveten om: att en outnyttjad arbetsdag höll på att gå till ända, som så mången annan gjort det förut.

Det inbrytande ljuset kittlade Jacob Casimirs ögonlock där han låg i sin vilstol och sakta lät vagga sig på en halvslummers långa dyningar. Han öppnade ögonen för en minut, flyttade sig bekvämare upp i stolen, suckade, sträckte ut armarna över huvudet som för att beveka oblida gudar. Så lät han dem falla tillbaka och slöt ögonen på nytt.

På bordet vid fönstret blommade årets första heliotroper. Jacob Casimir böjde sig djupare bakåt i stolen och sög in den tunga doften, dök in i den som man sträcker ut sig i ett ljumt bad.”Runar Schildt (1888–1925).
Fotografiet har vi lånat från Museiverket. Klicka på omslaget till boken för att läsa den hos Litteraturbanken.se!

LÄS RUNAR SCHILDT
HOS LITTERATURBANKEN.SE

HAGAR OLSSON
MR JEREMIAS SÖKER EN ILLUSION (1926)”Jeremias väntade också på något, utan att veta av det. Han gick aldrig efter posten utan en obestämd känsla av förväntning. Det var en tomhet i hans förgrämda själ som ropade efter något, efter ett hemlighetsfullt brev, ett budskap som plötsligt skulle förvandla allt. Vad väntade han på? Ja, vad kan en missnöjd Jeremias vänta på? Skall Gud sända honom ett brev poste restante? Skall Han fatta pennan och skriva: Min käre Jeremias! Du skall inte måla fan på väggen. Det är fult gjort och det är dumt. Jag skall säga dig att Jag har gömt något åt dig i bakfickan. Du skall se att du blir väldigt glad när du vaknar en morgon och får syn på det. Vänta bara! Jag säger ingenting mer. Din tillgivna etc.

Nåja, där var inget sådant brev på posten i dag. Men en massa tidningar. Och där står ju ett och annat i dem, mellan raderna, om man bara kan läsa.”Hagar Olsson (1893–1978). Tidningsklippet är hämtat från Arbetet den 22 september 1925. Klicka på omslagsbilden ovan för att komma till romanen hos Litteraturbanken!LÄS FLER BÖCKER
AV FINLANDSSVENSKA
FÖRFATTARE HOS LITTERATURBANKENLäs Hagar Olssons roman
Mr Jeremias söker en illusion
hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

LÄS HAGAR OLSSON
HOS LITTERATURBANKEN.SE

Läs Sally Salminens roman
Katrina hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

”En rastlös oro hade kommit över Katrina. Den plats där hon levat alla sina sorglösa tjugutre år tycktes henne outhärdligt tråkig och fattig. Slättens enformighet gjorde henne sjuk av leda. De vidsträckta, böljande rågfälten och de mörkgröna, frodiga potatisåkrarna kunde inte längre fröjda hennes ögon. Hon drömde om gyllene vetefält och doftande frukter — framför allt äpplen, som växte långt där borta i söder på de paradisiska Ålandsöarna. Hon började förakta de tröga, ordfattiga männen i sin hemtrakt och tittade med avsmak på sina egna och sina flickkamraters kläder. Aldrig förrän nu hade hon märkt, hur klumpiga och smaklösa deras styva, hemvävda dräkter voro. På Åland var det annorlunda. Männen där voro beresta och belevade och uppförde sig som herremän, och kvinnorna begagnade lätta, trevliga kläder av fabrikstyg. Där var det inte så kallt att de för kylans skull måste spöka ut sig som fågelskrämmor.”Sally Salminen (1906–1976). Fotografiet har vi lånat från Museiverket. Annonsen är från Dagens Nyheter den 2 november 1936; klippet ovan är hämtat från Svenska Dagbladet den 25 oktober 1936.

LÄS SALLY SALMINEN
HOS LITTERATURBANKEN.SE

SALLY SALMINEN
KATRINA (1936)
Läs R. R. Eklunds bok Liten drömmarpilt (1943)
hos Litteraturbanken.se

LÄS MER

”Han kommer inte ihåg mycket från den tiden då de bodde i lilla byggningen. Men han känner en lukt när han tänker på den. En svart lukt. Den är styvt mjuk också. Han står mitt inne i den lukten och svänger långa dinglande remmar hit och dit så de slår honom i ansiktet och på benen. Han förstår att det är seldonsknipporna som hänger ner från taket i pappas butik.

Denna heta högsommarförmiddag, då han inte vet vad han skall ta sig till, går han just förbi bergklacken vid lilla byggningen. Där lekte han ofta förr. Han kastar en blick på den i förbifarten – man får ju nästan lov att trampa på berggrunden när man skall ut genom porten. Eller köra över den så det slår gnistor om hjulen, om man råkar vara en av bönderna som är in till stan. Han bara snuddar vid stenhympeln med ett ögonkast, mest för att få syn på Adams fotspår, för det måste ju finnas på sin plats.”R. R. Eklund (1895–1946). Fotografiet, taget 1931 i samband med en utställning av Rabbe Enckells konst i Helsingfors, har vi lånat från en privat samling. Klicka på omslaget till boken för att läsa den hos Litteraturbanken.se!

LÄS R. R. EKLUND
HOS LITTERATURBANKEN.SE

R. R. EKLUND
LITEN DRÖMMARPILT (1943)
SOLVEIG VON SCHOULTZ
ANSA OCH SAMVETET (1954)”Den utkorade dag då hon första gången på egen hand letat sig fram till tant Melindas trädgård med pärlhyacinterna och till tant Meluschas farstu som luktade torkade äpplen visste hon inte vad som väntade. Det var på många sätt en betydelsefull dag, inte bara därför att porslinshönan bjöd henne sockergryn eller för att tant Meluscha suckade så djupt att den svarta spetsmössan darrade. I det hemlighetsfulla lilla rummet med en pappersbunt och ett stearinljus på väggen, vid den bruna lådan med det tunga locket lyckades hon slutgiltigt och själv bemästra knapparna i de skära flanellbyxorna. Ingen försmädlig hjälp längre inte.”Läs Solveig von Schoultz roman
Ansa och samvetet hos LB.se

LÄS MER

Solveig von Schoultz (1887–1960). Klicka på omslagsbilden till höger för att läsa romanen hos Litteraturbanken.se. Fotografiet har vi lånat från Museiverket.

LÄS SOLVEIG VON SCHOULTZ
HOS LITTERATURBANKEN.SE