Svenskt översättarlexikon

Fanny Maria Ekenstierna föddes den 23 februari 1864 i Stockholm som dotter till kapten Fredrik Eugén Ekenstierna och dennes hustru Franciska Emilia, född Björkman. Hon var mellanbarn och hade två systrar, Anna Franciska och Esther Antoinetta. Modern var bruksägardotter. Fadern, som var av adlig släkt, hade varit fanjunkare vid Livbeväringsregementet innan han blev kapten vid Svea livgarde; senare utnämndes han till riddare av den danska Dannebrogorden och 1874 till kammarherre. Mycket knapphändiga uppgifter finns bevarade om Fanny Ekenstiernas liv under hennes formativa år; hon torde dock ha fått en för tiden god undervisning åtminstone i språk och skrivning. Familjen var bosatt i Stockholm, men 1880 flyttade man till Mariefred på grund av faderns arbete som slottsintendent. Fyra årtionden senare kom Ekenstierna att skildra slottets historia i Ödenas slott. Bilder ur Gripsholms historia (1921).

Fanny Ekenstierna förblev ogift och verkade som författare och översättare. Hon anammade tidigt den engelska suffragettrörelsens idéer om kvinnans frigörelse. Från 1906 var hon ombud för Fredrika Bremer Förbundet och 1908–1922 arbetade hon som redaktör och ansvarig utgivare för förbundets tidskrift Hemtrefnad. Hon skrev och översatte främst religiös litteratur men också artiklar och böcker som propagerade för kvinnans frigörelse, bland dem Styvmodern. Berättelse (1916) av den skotska suffragetten Annie S. Swan.

Ekenstierna var en populär artikelförfattare för det litterära månadsbladet Dagny samt för Biblioteksbladet. I samarbete med den nära vännen Aline Cronhielm låg hon bakom den kristet präglade uppbyggelseskriften Kring lifvets ord. Strödda tankar, samlade och ordnade till dagliga betraktelser (1904), utgiven i Familjebiblioteket Svea. Tre årtionden senare översatte väninnorna tillsammans Hugh Redwoods Gud i dunklet (1934).

Fanny Ekenstiernas skönlitterära berättelser för barn och vuxna var flitigt lästa; därom vittnar deras cirkulation i samtida tidningsannonser och även efter hennes frånfälle långt in på 1900-talets andra hälft. Bland de mest populära var den så kallade flickboken Den nya klasskamraten och andra barnberättelser (1924), utgiven av det kristna förlaget Lindblads i Uppsala, som var en av Ekenstiernas viktigaste utgivare. Lindblad publicerade också hennes levnadsteckning över den rumänska drottning Elisabeth (författarpseudonymen Carmen Sylva). Ekenstierna skrev flera biografier, varav de viktigaste var William Booth. Frälsningsarméns skapare (1920) jämte Viktor Rydberg. En levnadsteckning för barn och ungdom (1922).

Den biografiska inriktningen på Ekenstiernas författarskap gick igen i hennes översättarverksamhet. Redan översättardebuten var en biografi, Sarah A. Tooleys Florence Nightingale. En lifsbild (1905). Året därpå kom den japanske konvertiten Nitobé Inazōs Bushido. Japans själ, som hade ett tydligt kristet tema. Översättningarna var gjorda från engelska, som var Ekenstiernas vanligaste källspråk. Hon översatte också från norska, danska, tyska och franska. Vid sidan av rena biografier arbetade hon främst med kristet präglade essäistiska och skönlitterära verk.

Ekenstierna verkade som författare och översättare i enighet med sin religiösa övertygelse och med den skandinaviska och brittiska traditionen av kristna kvinnosakskämpar.

Hon avled den 13 juli 1933 i Kärnbo församling i Eskilstuna.