— 94 —
der Naturan har om huset vård ,
Samhällslagen är den karga värden .
Mången tror den är ett hospital ,
då han ser så många dårar samla
sig uti dess stora gästningssal ,
och , som blinda , kring dess väggar famla .
Andra anse den för langelse ,
då de skåda bistra postillionen ,
Tiden , fjettrar ge , och gásteme
lyda fånggevaldigern , Passionen .
Den är allt hvartill den resande
sjelf vill göra den , men lik de andra
nordiska gästgifvargardarne ,
mycket är dervid att rättvist klandra :
Odel hållkarl är , och lik en ann ’
är han capricieux och låter dröja
mer och mindre länge skjutsarns spann ,
Dödens , som ur jordens qvalm skall höja .
Den som väl sin matsäck har försett
kan väl någorlunda väntan tåla ,
men gästgifvarns bord är icke fett ,
och odrägligt höra mängden skrala .
Blott en utväg står ur detta larm ,
och ur törsts - och hungers - nöd att finna ,
