Shared Reading

Välkommen till Litteraturbankens sida för Shared Reading!

      Det är något särskilt med många äldre texter. De kan ta upp känslor och livslägen vi känner igen med stor tydlighet. Relationerna mellan vuxna, mellan kvinnor och män i olika klass- och genuskonstellationer och mellan olika åldrar och generationer var annorlunda förr, mera präglade av fasta roller och auktoritära mönster. Men ändå kan vi – konstigt nog – ofta känna igen oss i dem.

 

Spänningen mellan det igenkännliga och främmande skapar energi i samtal om äldre texter, får oss att fundera, inte bara över skillnader utan också över likheter. Hur påverkas vi av den tid och det samhälle vi lever i? Vad betyder andra saker, som vår egen personlighet, våra helt privata erfarenheter? Kan man alls göra en sådan skillnad? Det här är frågor som det inte har några enkla svar men som är som gjorda för att väcka tankar om oss själva och våra villkor i Shared Reading-samtal.

I Litteraturbanken finns en skatt av texter att tala om. Vi har plockat fram några kombinationer av noveller och dikter som förslag, det finns oändligt flera att leta fram. Kända författare som Selma Lagerlöf, Hjalmar Söderberg, Agnes von Krusenstjerna, August Strindberg, Karin Boye för att bara nämna några skrev många kortare, numera mindre kända texter som fungerar utmärkt för Shared Reading-samtal. Vi hoppas att vår lista ska bli längre över tiden. Det finns många flera texter i de samlingar vi plockat ur, och i andra, av helt andra författare. Vi hoppas att vårt axplock ska inspirera dig till att ge dig ut på upptäcktsfärder i Litteraturbankens bibliotek där man kan söka på genre som ”novell” eller ”poesi” och förstås på ”författare” och ”verk”.

Immi Lundin   

reading-2557256_640

Vad är Shared Reading?

Shared Reading är en läsecirkelmodell utvecklad av lärare och forskare vid University of Liverpool. Organisationen The Reader står varje vecka bakom möten i över 500 grupper runt om i Storbritannien Grupperna består av åtta till tolv personer som träffas tillsammans med en specialutbildad ledare för att under ungefär en och en halv timme läsa och diskutera kortare texter, vanligtvis en novell och en dikt, vars olika litterära uttryck får spela mot varandra.  Många grupper finns på ställen som äldreboenden, sjukhus och fängelser och engagerar framgångsrikt människor utan tidigare läsvana.

Den stora olikheten jämfört med en vanlig läsecirkel är att deltagarna i en Shared Readingcirkel inte har läst texterna i förväg. Det har bara ledaren – som ska vara väl bekant med den – gjort. Gruppen har texten fram för sig medan den läses högt. Detta gör att man kommer mycket nära texten och tillsammans kan undersöka ordval och innebörder på ett spännande sätt. Man kan läsa om, och man gör uppehåll på ställen ledaren valt för att de är speciellt ägnade att inspirera samtalet. Annars är ledarens roll främst att lyssna, bygga tillit och se till att alla får utrymme och att gruppen i sitt samtal skapar en gemensam upplevelse av texterna där alla får möjlighet att sätta dem i samband med egna tankar och upplevelser. Just mötet mellan deltagarnas personliga erfarenheter och upplevelsen av den litterära texten är viktigt. Texterna måste vara korta för att passa i tidsramen, men de behöver inte vara enkla. Tvärtom ger en viss komplikation olika tolkningsmöjligheter och mera substans och energi åt samtalet.

Shared Reading i Sverige

I Sverige finns ett växande intresse för Shared Reading. Det finns mer än hundra utbildade ledare och Shared Reading bedrivs bland annat av studieförbund, folkhögskolor och bibliotek runt om i landet. Det finns ett nätverk på facebook – Nätverket Shared Reading Sverige – där alla intresserade kan knyta kontakter och dela erfarenheter.

The Reader ger regelbundet en tredagars utbildning för läsledare i Liverpool och har också engagerats för att utbilda ledare på plats i Sverige. Utbildning på svenska kan än så länge endast erbjudas i begränsad omfattning, bl.a. genom Folkuniversitetet Region Syd och Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköping.

Litteraturbankens urval av texter för Shared Reading är tänkt att fungera både som tips och inspiration. Det finns fler texter och helt andra möjliga kombinationer i Litteraturbankens stora biblioteket så lycka till!

Noveller & Dikter

Här nedan finns förslag på noveller och dikter som är utvalda med tanke att de skall kunna användas för Shared Reading. Alla texter finns att hämta gratis hos Litteraturbanken.

Genom att klicka på novellens eller diktens titel kommer du till texten som öppnas som pdf i en ny flik, så att du sedan kan skriva ut den.

Några av verken har ännu inte fått egna pdf:er men detta kommer att åtgärdas inom kort. Länkarna för dessa verk leder till Litteraturbanken där du också har möjlighet att skriva ut texterna.

novell
”Min son blir inte snickare”
av Karin Boye (ur Bebådelse 1948)
Antal sidor: 12
Lästid: ca 20 min

dikt
”Att ställa sig lyssnande” 
av Werner Aspenström (ur Litania 1952)

dikt 
”Lugnt”
av Nils Ferlin (ur Från mitt ekorrhjul 1957)

I Boyes novell möter en pojke en verklighet olik den han växer upp i. Texten öppnar för frågor kring andras förväntningar och vår egen vilja. 
Aspenströms dikt kretsar kring lyssnandet efter auktoriteter och självständighet, i dikt, men kanske också i liv om man så vill. I Ferlins dikt omvärderas något till synes trivialt på ett sätt som kan väcka tankar på vad som egentligen är viktigt i livet.

TEMAN:
Självbild 
Meningen med livet

novell
”Nyårsförlovning” 
av Agnes von Krusenstjerna 
(ur
Delat rum på Kammakargatan 1933)

Antal sidor: 15
Lästid: ca 20 min

dikt
”Mitt liv, min död och mitt öde” 
av Edit Södergran (ur Landet som icke är 1925)

Hur ska man veta vad man vill? Den nyförlovade kvinnan i Krusenstjernas novell heter Sanna och hon vet och vet inte vad hon vill. Är hon ung och dum eller bara otränad i den egna viljans konst? Hennes osjälvständighet kan te sig otidsenlig idag men gräver man lite djupare är det kanske inte så. Södergrans dikt ställer den fria viljans farlighet på sin spets, vad skulle Sanna tyckt om den?

TEMAN:
Att veta vad man vill 
Flickuppfostran

novell
”Ett halvt ark papper” 
av August Strindberg
(ur Sagor 1903, Samlade verk)

Antal sidor: 2
Lästid: ca 10

dikt
”Kama” 
ur Glädjens art och sorgernas sortering. Efterlämnade dikter av Harry Martinson, sammanställda av Paulina Helgeson

Två år på två minuter. Eller på två sidor. Strindbergs novell är så kort, men det finns mycket för läsaren att tänka på och fylla i kring det förlorade liv som växer fram i mellanrummen mellan författarens ord. Sorg och saknad och kanske framtidstro. Martinsons dikt tar vid där, den handlar också om liv och tid men vänder upp och ner på begreppen och ersätter sorg och förlust med förhoppningar, med blommande liv och surrande bin.

TEMAN:
Sorg
Livsmod
Kärleken som gåva

novell
”Pelsen”
av Hjalmar Söderberg
(ur Historietter 1898)
Antal sidor: 10
Lästid: ca 10 min

dikt
”Av ständig oro” 
av Nils Ferlin (ur Barfotabarn 1933)

Talesättet ”Som du är klädd blir du hädd” får en ironisk tvist i Söderbergs novell, så fylld av stämningar från förra sekelskiftet. Den handlar, aktuellt nog, kanske mest om hur ömtålig vår självkänsla är och om vad som kan urholka den och göra oss ensamma i förhållandet till andra. Ferlins dikt handlar också om våra relationer men är kaxigare. Kanske rent av i kaxigaste laget?

TEMAN:
Självkritik och självkänsla
Ensamhet och 
gemenskap 

novell
”Mässling” 
av Gerda von Mickwitz
(i antologin Synd, red Birgitta Ney 1993)

Antal sidor: 13
Lästid: ca 20 min

dikt
”Belägringstillstånd” 
av Ebba Lindqvist (ur Lökar i november 1963)

”Mässling” sätter på 1880-talsvis kvinnors villkor under debatt. Den unga professorskan är instängd i lögnen, sägs ha mässling när hon i själva verket lider av en s k skamlig sjukdom. Inte för att hon, utan hennes man, fört ett utsvävande liv och smittat henne.  Dikten ”Belägringstillstånd” speglar på ett märkligt sätt den klaustrofobiska  stämningen i den betydlig äldre novellen.

TEMAN:
Dubbelmoral
Underkastelse

novell
”Nureddins näsa” 
av Lars Göransson
(ur Sälla jaktmarker, red Per Wästberg 1999)
(Här länkar vi till hela antologin.  Novellen finns på sidorna 19-26.)
Antal sidor: 7
Lästid: ca 15 min

dikt
”Höst eller vår” 
av Maria Wine (ur Född med svarta segel 1950)

”Alla har vi tänkt så mycket /vi skulle göra” står det i Maria Wines dikt och det handlar nog om ett helt annat skede i livet än det de båda pojkarna i Lars Göranssons novell befinner sig i. De ligger på en boj och gungar med vågorna medan båtar far förbi och inget blir gjort, men mycket drömt. Som när man som ung gungar på föreställningarna om hur livet ska bli medan man tror att det ännu inte börjat.

TEMAN:
Ungdom
Dagdrömmar

novell
”Verkligheten”
av Mikael Söderberg
(ur Den främmande staden 1928)
Antal sidor: 2
Lästid: ca 5 min

dikt
”En fläkt från hav”
av Gunnar Björling (dikt VI i  Luft är och ljus 1946)

Hur kan man vara nära, i livet? Känna dofter och uppleva ljusskiftningar och veta att man lever, så där intensivt som man vill men inte alltid förmår? I Mikael Söderbergs korta text ”Verkligheten” störtar en ung man bort från konsten för att nå verkligheten men i Gunnar Björlings dikt är det just konstigheterna, de oväntade och överraskande formuleringarna, som för läsarens sinnen till en verkligt grön dunge vid havet.  

TEMAN:
Konsten och verkligheten
Att vara närvarande

novell
”Snäckorna” 
av Karin Boye 
(ur Bebådelse 1948)

Antal sidor: 13
Lästid: ca 20 min

dikt
”I mörkret”
av Nils Ferlin (ur Barfotabarn 1933)

Ensamheten är mörk. I Boyes novell gifter en pappa om sig och en pojke kämpar med sin ensamhet. Av en inre ensamhet skapar han stolt en yttre och det blir kallt och mörkt omkring honom. Man kan känna hans livskänsla som en av de bleka små lyktorna i den stora svarta natt Ferlin diktar om, på väg att förfrysa. Men de enkla undren finns och allt kan bli rätt om varsamheten bjuder motstånd

TEMAN:
Ensamhet
Förnekade känslor

novell
”I väntrummet”
av Victoria Benedictsson
(ur Berättelser och utkast 1888)

Antal sidor: 7
Lästid: ca 15 min

dikt
”Jag har ju glömt mitt barn”
av Ingrid Sjöstrand (ur Det blåser en sol 1979)

Nästan hundra år har förflutit mellan Benedictssons berättelse och Sjöstrands dikt, år som förändrade det svenska samhället radikalt. Men den utsatthet som Benedictsson så sakligt rapporterar om i ”I väntrummet” är inte utrotad. Mitt under folkhemmets glansdagar finns den i Sjöstrands dikt. Som yttre villkor eller inre känslor kan man undra. Det förflutna är visst aldrig över, tryggheten ständigt villkorlig.

TEMAN:
Skydd och skyddslöshet

novell
”Mater Dolorosa” 
av Ola Hansson 
(ur Tidens kvinnor 1914)
Antal sidor: 12
Lästid: ca 20 min

dikt
”Jag”
av Edit Södergran (ur  Dikter 1916)

Litteraturen är en tidsmaskin. Det tidiga 1900-talets människosyn rasar över oss i ”Mater Dolorosa” genom den manlige berättarens bestämda åsikter om män och kvinnors plats i livet. Hur skulle berättelsen tett sig ur den kvinnliga huvudpersonens eget perspektiv kan man undra? Spännande att jämföra med drömmen om vad ett jag kan vara Edith Södergrans dikt om främlingskap och tillhörighet.

TEMAN:
Kärlek
Identitet

novell
”Fyndet – Skymningsberättelse”
av Sophie von Knorring 
(ur Skizzer. Första samlingen 1841)

Antal sidor: 16
Lästid: ca 25 min

dikt
”Om månen”
av Werner Aspenström (ur Litania 1952)

Hemma-hos på slottet är vad som bjuds i ”Fyndet”. Flackande ljus och gamla gångar, ”hemskljuv” spökkänsla och skämtsamhet i skildringen av ett nattligt besök hos en gammal dam som tycker allt har hänt alldeles nyss, fast det var ganska länge sedan. Här finns en del för läsaren att fylla i, precis som i dikten ”Om månen” där det undras om månen är en ung sillfiskare, en gammal fiskaränka eller kanske bara mycket stilla?

TEMAN:
Mörker
Fantasi

novell
”Det blå ankaret”
av Hjalmar Söderberg
(ur Främlingarna 1903)

Antal sidor: 13
Lästid: ca 15 min

dikt
”I livets villervalla”
av Nils Ferlin (ur En döddansares visor 1930)

1903 var det inte comme il faut att vara tatuerad. I alla fall inte i den uppåtsträvande medelklassens salonger. Det var inte så värst uppskattat att visa känslor heller. Av flotta fasader och förträngda känslor fogar Hjalmar Söderberg kortfattat och elegant samman en bitterljuv kärlekshistoria. Det sociala spelets främlingskap fångas lättsammare i Ferlins dikt, men bakom den fasaden grinar nog ensamheten också

TEMAN:
Social konvenans
Ensamhet

novell
Bland klängrosorna”
av Selma Lagerlöf 
(ur Osynliga länkar 1904)
Antal sidor: 7
Lästid: ca 15 min

dikt
”Vi följer ännu våra jordevanor”
av Harry Martinson (ur  Aniara 1956)

En så förförisk sommarlängtan Selma Lagerlöf förmedlar. Och vilket hisnande perspektiv in i de alla minstas liv. Stor dramatik bland solitärbin och spindlar, allt så realistiskt att det tippar över i något helt annat, något som har med livet självt att göra. Det som förändras så ombord på Harry Martinsons rymdskepp där i oändligheten fyllt av längtan efter det jordiska nära. Som tid och rum. Och kanske närheten till en rosenbuske.

TEMAN:
Natur
Närvaro

novell
”Händerna”
av Eva Neander 
(ur Nattljus 1949)

Antal sidor: 13
Lästid: ca 15 min

dikt
”Den saliga osäkerheten”
av Anna Greta Wide (ur Den saliga osäkerheten 1964)

Är kärleken gränslös? Är tryggheten möjlig? Eva Neander skriver om en syskonrelation och hennes novell rullar in svansen med en oväntad poäng. Men den slutar ändå inte där, utan ansträngning öppnar den sig för läsaren mot de stora frågorna kring människolivets villkor. Just de som Anna Greta Wide så skickligt leker med orden kring i sin dikt som också reser frågor kring var vi sätter våra gränser.

TEMAN:
Trygghet
Beroende

novell
”Prinsen som fick tystnaden att tala” 
av Helena Nyblom
(ur En sagokrans 1918)

Antal sidor: 13
Lästid: ca 20 min

dikt
”Du har ett liv”
av Anna Greta Wide (ur Orgelpunkt 1944)

En saga från 1918 som är aktuell idag, hur kan det vara? Har det med lekfullheten att göra? Eller med att tystnad är en bristvara numera? Helena Nyblom målar upp sina sagokulisser med sensuella närvarokvaliteter och ger inte upp sin sagas hemlighet. Sagoprinsen har sitt liv, precis som vi alla har vårt. Att dess styrka och vår del i det är mystisk rimmar Anna Greta Wide om, på lekfullt allvar.

TEMAN:
Social konvenans
Ensamhet

novell
”I tunneln”
av Sophie Elkan 
(ur Skiftande stämningar 1896)
Antal sidor: 11
Lästid: ca 20 min

dikt
”Främmande”
av Anna Greta Wide (ur  Nattmusik 1942)

Det är mycket händer i novellen om den sjuka kvinnan stadd på resa för att bli frisk. Makens svala, som vill trösta, hennes egna feberheta, dotterns barnahand som verkligen ger kraft. I Wides dikt ger minnet av en mammas hand diktjaget integritet: ”Väl är det jag som inför er står/men ändå är det en annan”. Hur är det annars med sambanden, med de ens egen läsarfantasi vill skapa mellan de båda verken?

TEMAN:
Dödsångest
Livsmod

novell
”Ett avsked”
av Henning Berger
(ur Där ute. Skisser 1901)

Antal sidor: 9
Lästid: ca 15 min

dikt
”En ghasel

av Gustaf Fröding (ur Guitarr och dragharmonika 1891)

Vad var det med männen runt förra sekelskiftet, dessa ensamma flanörer, som den tidens litteratur är full av och som aldrig tycks hitta mänskliga gemenskap och värme? Var det en pose eller ett känslomässigt galler som de inte kunde undkomma? Bergers ensamme resenär och Frödings instängda diktjag, vad säger oss deras mönster idag?

TEMAN:
Ensamhet
Köpt kärlek

novell
”Vykort till Japan”
av Werner Aspenström
(ur Oändligt är vårt äventyr 1945)

Antal sidor: 14
Lästid: ca 20 min

dikt
”Ängslan”
av Karin Boye (ur Moln 1922)

Det finns frågor man ställer när man är mycket ung. Farliga frågor som rör ”outredda mörkers hot”, som det står i Boyes dikt. Kanske är inte frågorna farliga utan förhoppningarna om svar. Särskilt om de fästs på ett vykort på esperanto. Postverket kan svika. Tonfallen i Boyes och Aspenströms texter är helt skilda, ändå talar de ömsint med varandra om det stora mod som krävs för att våga vara ung.

TEMAN:
Ungdom
Genans
Förhoppningar

novell
”Efter utredningen”
av Oscar Levertin 
(ur Småmynt. Skizzer 1883)
Antal sidor: 14
Lästid: ca 15 min

dikt
”Esplanadsystemet”
av August Strindberg (ur  Dikter på vers och prosa 1883)

”Här rivs för att få luft och ljus” är nog ett av den svenska litteraturens mest kända. Läst tillsammans med Strindbergs dikt ger Levertins berättelse ”Efter utredningen”, om den unge studentens kantiga möte med skomakaränkan, mänsklig kontur och komplikation åt de förändringar som väntande runt knuten, då, när 1880-talets litteratur satte problemen under debatt.

TEMAN:
Kontraster
Förändringar

novell
”Paraplyn”
av Hjalmar Söderberg
(ur Resan till Rom 1929)

Antal sidor: 14
Lästid: ca 15 min

dikt
”Lidelsen är –”
av Kerstin Söderholm (ur Rödgula vägar 1928)

När man läser ”Paraplyn” undrar man hela tiden vart berättelsen ska ta vägen. Den är ganska dråplig och som titeln antyder fylld av avgörande regnväder. Men under ytan finns något annat, något torrt och tragiskt som man inte kommer ifrån, en brist. Kanske på lidelse, de röda droppar Söderholm skriver om?

TEMAN:
Kärlekslöshet
Lidelse

novell
”Uppfinnaren Stürzberg”
av Henning Berger
(ur Spöksekretären 1919)

Antal sidor: 10
Lästid: ca 15 min

dikt
”Har du sett en vingklippt fågel”
av Anna Rydstedt (ur Dess kropp av verklighet 1976)

Trevligt med skräckberättelser man inte behöver bli så väldigt rädd av. Men som ändå ger en ett och annat att fundera över medan man blir underhållen. Uppfinnaren i Bergers novell är ambitiös, en av litteraturens galna vetenskapsmän, men det är något han missat. Kanske detsamma som kirurgen i Rydstedts dikt, något som har med fåglars – och människors- frihetsbehov att göra?

TEMAN:
Mänsklighet
Teknik

Scroll to Top