Grevinnan på
Tyresö slott

Om Maria Gustava Gyllenstierna

I Lärda Tidningar den 15 november 1764 står att läsa: ”Min
Lars Salvius (1706–1773) var
boktryckare, förläggare och
bokhandlare, debattör i
ekonomiska ämnen och språk-
frågor, medlem av Vetenskaps-
akademien. Gav från 1745
fram till sin död ut Lärda
Tidningar med syfte att för en
bred allmänhet presentera
inte bara det egna tryckeriets
alster utan även vetenskaplig
litteratur och Vetenskaps-
akademiens tal och artiklar.

Herre! Man beklagar sig ofta hos oss öfwer brist på snille, på
nit och kärlek för wetenskaper, konster och nyttiga inrättningar;
men ingen talar om orsaken härtill: ingen märker huru ringa
upmuntran ibland oss finnes: huru sällan någon belönes för det
goda han kunnat uträtta: ja, huru wanligt är, at det icke ens
nämnes, utan til en ewig glömska öfwerantwardas.”
Orden avser Maria Gustava Gyllenstiernas (1672–1737)
litterära verksamhet. Hon karaktäriseras här som ”en Fru af stort
snille och stor börd, som i wår tid hedrat sitt Fädernesland och
sitt Kön”.
Vem var då denna grevinna Gyllenstierna? Hon räknades till
tidens vittra kvinnor, finns med i en samtida förteckning över
Lärda Swenska Fruentimmer och omnämns så i adelskalendern. Hon
var gift med riksrådet Carl Bonde i hans andra äktenskap, födde
I Stockholms Magazin för april
1780 återges upplysningar om
23 lärda kvinnor från von
Stiernmans opublicerade
Gynceceum Sveciæ Litteratum eller
Afhandling om Lärda Swenska
Fruentimmer.

honom fem barn och följde honom på resor till bl.a. Finland och
England. Han dog 1699. I nära 40 år var Maria Gustava
Gyllenstierna änka, och under de åren tycks hennes skrivande
verksamhet ha ägt rum på Tyresö slott utanför Stockholm.

Översättningsarbete
Många av hennes översättningar är gjorda från franska och
tyska. Josephus, en judisk historieskrivare från vår tideräknings
första århundrade, skrev judarnas historia, och detta stora verk
översatte hon från en fransk 1600-talsutgåva. Hon uppmärksammas
för detta arbete i en hyllningsdikt från 1713 av Sophia Elisabeth
Brenner, som skriver:
Det länder hela vårt kön, min
nådigaste grevinna,
till påtaglig prydnad och er till
heder,
att man ser Josephus klädd i
svenska kläder
av en så högförnäm och dygd-
fullkomlig kvinna.

Det länder alt wårt kiön, Min Nådigste Grefwinna
Til mercklig prydnad och til heder, jemte Ehr,
At man Josephum klädd i Swenska kläder seer
Af en så Högförnäm och Dygdfullkommen Qwinna;

En förklaring till att Maria Gustava Gyllenstierna översatte just
detta verk kan vara intresset i den lärda världen i Uppsala inte
bara för hebreiska och orientaliska språk utan även för judisk