Peter Forsskål (1732–1763)
Jonas Nordin
PETER FORSSKÅL (1732–1763) hann under sin korta levnad
visa prov på sällsynt snille inom en lång rad lärdomsgrenar. I en
levnadsteckning från 1923 sammanfattade Henrik Schück
bredden i Forsskåls gärning:
visa prov på sällsynt snille inom en lång rad lärdomsgrenar. I en
levnadsteckning från 1923 sammanfattade Henrik Schück
bredden i Forsskåls gärning:
få unga forskare torde ha haft en rikare, mera mångsidig
vetenskaplig begåvning, och denna begåvning förenade
sig hos honom med en självständighet och en energi, som
helt visst skulle hava åstadkommit storverk, såvida han
fått leva. Han var filosof, orientalist, zoolog och botaniker,
samt dessutom starkt socialt intresserad, och han var en av
dem som kraftigast verkat för den tryckfrihet, som vi
slutligen, 1766, fingo.
vetenskaplig begåvning, och denna begåvning förenade
sig hos honom med en självständighet och en energi, som
helt visst skulle hava åstadkommit storverk, såvida han
fått leva. Han var filosof, orientalist, zoolog och botaniker,
samt dessutom starkt socialt intresserad, och han var en av
dem som kraftigast verkat för den tryckfrihet, som vi
slutligen, 1766, fingo.
Från tio års ålder hade Peter Forsskål skolats dels vid Uppsala
universitet, dels i hemmet, kyrkoherdebostället i Tegelsmora,
Uppland. Undervisningen i teologi, grekiska och hebreiska var
tydligt inriktad mot en prästerlig bana i faderns fotspår. Sådana
karriärplaner slog Forsskål tidigt ur hågen; anledningen sägs ha
universitet, dels i hemmet, kyrkoherdebostället i Tegelsmora,
Uppland. Undervisningen i teologi, grekiska och hebreiska var
tydligt inriktad mot en prästerlig bana i faderns fotspår. Sådana
karriärplaner slog Forsskål tidigt ur hågen; anledningen sägs ha