4 4 . BO , BREDSÄTRA SN .
Ill
Namnet r g i l synes blott kunna tolkas som þorkell , hvilket förmodligen genom sam
manblandning med þorgisl , porgils äfven synes h a f t en biform þorgill att döma efter
skrifningar sådana som Thorgillus S . D . III 37 ( 1311), Thyrgillus S . D . III 98 ( 1312),
gen . Thyrilli S . D . III 82 ( 1312).
Fonetisk transskription : Gunnbiarn auk Swæinn auk lohann — [ pojrkæl faður sinn
[ bónda ] góðan . G [ uð — t l i a r ( O d d v a r r ? ) risti rúnan — stœin [ dí \ .
öfversättning : Gunnbjörn och Sven och Johan ( läto resa denna sten efter To ) rkel
sin fader , ( en bonde ) god . G ( ud hjälpe hans själ ! ) t l i a r ( Oddvar ? ) ristade runorna och
— målade .
A n m . P å Grärdslösa kyrkogård på gången , som leder till östra inkörsporten , 19 steg från denna , säger
Söderberg en stenflisa ligga , p å hvars västra kant en hammare ä r inhuggen .
44. Bo , Bredsätra sn .
Pl . XXVII . Fig. 44.
Vid Bo i Bredsätra sn . hittadas » för 50 år sedan » ett fragment af en runsten , som
fördes till Skedemosse . Som runstenen befanns användbar att utmärka egendomens väg
SKEDE
stycke , försågs den på midtytan med inskriften
M
q s s e > hvilken Söderberg ansett sig böra
utelemna på afbildningen .
Fragmentet är 81 cm . högt , bredden upptill är 37 cm . , stenens tjocklek 10 cm .
Slingans bredd är 10 cm . Ämnet är rödaktig kalksten .
Ristningen undersöktes af mig , Brate , den 17 aug. 1905.
Af stenens vänstra runslinga är blott stycket närmast ofvan och nedom slingknuten
i behåll , resten med alla runorna eftar stenens vänstra sida borthuggen .
I denna slinga finnes blott en r u n a kvar nedanför slingknuten . Den har alltså
varit inskriftens r u n a 1 och utgör en rak staf 5 cm . , hvars nedersta del ä r bortslagen ,
alltså runan i .
Därefter finnes ingen r u n a förrän i högra slingan , som öfverst äger runan 2, en
rak staf , 6 cm . , hvars vänstra sida är förstörd på öfre hälften men i behåll så långt
upp , att svårligen något kännestreck kunnat finnas , man borde då se spår däraf . Det
första ordet är alltså i þ u r .
Ordet efter : k l l þ : hilbi : är fullt klart s i f l u , alla runorna äro d j u p a och äfven
kännestrecket i I , som Söderberg synes ha förbisett , är fullt tydligt ; på i har aldrig
något kännestreck funnits .
Därpå följer fullt tydligt h a n s utan föregående skiljetecken , och utan skiljtecken
följer därefter 23 I , hvari öfre stafven ä r skadad , och 24 i . Emedan vinkeln mellan öfre
slinglinien och slingknuten ä r skarp , är det säkert , att 24 i icke utgör staf till ett U ,
hvars staf vore slingknuten .
