Vågorna
Vågorna vandrade som vanligt ...
Tunga och lätta sorl, långa serier av röster.
En enda droppe levande kärlek,
tänkte han och började snöra skorna,
en enda droppe levande kärlek i mitt blod ...
Vad skulle då ske? Skulle det förändra
dagen – vågornas gång från öster,
de snedblåsta oxelträden,
de inbundna blickarna i byn?
På backkrönet vände han sig om
för att repa mod – och havet syntes honom
sjunga – ryckande i sina kedjor
av vågor som vandrade och vandrade.
❦