Första kapitlet.

Monika var på hemväg från skolan. Vid Humlegår-
den skiljdes hon från de sista kamraterna som haft
samma väg.
Monika fortsatte ensam genom Humlegården åt
Engelbrektsgatan till, där hon bodde hos tant Nanny
och farbror Ernst.
Om ett par dagar skulle sommarlovet börja. Kam-
raterna hade talat om alla sina sommarplaner. De
flesta av dem skulle fara ut i skärgården till som-
marvillor. Det lät så roligt allt de berättade.
Monika gick och slängde med sin skolväska. Hon
kände sig så missmodig. Ingenting visste hon om hur
hennes sommar skulle bli. Tant och farbror hade inte
talat därom.
Hon satte sig på en bänk nära den stora sandhögen.
Det var så roligt se på småungarna då de öste sand
och bakade kakor. De voro så glada och livade.
Gräsmattorna i parken voro fulla med krokus och
tulpaner. Monika satt och såg på alltsammans och
drömde. Hon ville inte gå hem.
Monika Brand var 11 år gammal. Snart skulle hon
fylla 12 år. Hon hade bott hos tant Nanny och farbror