6 9 . S P R O G E K Y R K A . — 7 0 . U R G U D E , SPROGE S N . 99
Båtel d e n k j ö p t a t b e p r y d a sin spis med . P a s t o r Kolmodin l ä t s k j u t s a mig dit . Stenen v a r tydelig och lästes
som fölger . . . D e n n a Stenen h a r förmodeligen tilhördt något af de gamla f a s t a Husen , som n u äro förstörde
— h v a r o m j a g bekommit flere b erättelser d e t fordom sådane R u n e Inscriptioner å Ruinerne v a r i t a t se söder
p å Landet . » — L 1855 anger som stenens p l a t s Urgude , Sproge sn , m e n tillägger ( efter Hilfeling ) : » Stenen
h a r blivit i n s a t t i e n spismur i Thomasarfve g å r d i E j s t a socken . Flere dylika stenar omtalades , såsom
tillhöriga d e der i landet befintliga f a s t a husen . » — Carl Säve h a r å r 1844 granskat stenen ( S 147); d e n » fanns
ursprungligen v i d Urgude i Sproge ; m e n h a n ä r n u sedan m å n g a å r f l y t t a d och inmurad öfver e n spisel v i d
Thomsarfve i Aista » . — P . A . Säve 1864: » Föröfver ­flis spisen i k ö k e t ( vid Thomsarfve hos J o h s L n s enka ) ,
m e d runskrift u t i f e m rader , — 2:10 bred , minst 1:8 hög och 6 t u m tjock . »
Stenens f o r t s a t t a ö d e n f r a m g å a v e t t brev f r å n redaktören J . E . Rosendahl å r 1901: » Under några dagars
vistelse i sommar i E j s t a socken p å G otland fick j a g h ö r a omtalas , a t t i närheten af k y r k a n f a n n s e n runsten ,
som n u begagnades till trappsteg u t a n f ö r e t t boningshus . . . Stenen , af r ö d b r u n granit , ligger som t r a p p s t e n
till d e t boningshus , hvilket tillhör smeden Båtel Hederstedt , R u n d a r f v e i E j s t a socken , Gotland , blott några
h u n d r a m e t e r öster o m vägskälet vid E j s t a k y r k a . Af egaren hörde jag , a t t stenen legat p å sin n u v a r a n d e
p l a t s omkring f e m å r och t r a m p a s dagligen ; runinskriften ligger u p p å t och ä r u t s a t t f ö r daglig nötning . Enligt
uppgift h a r stenen i s v u n n a tider förvarats i E j s t a k y r k a , därefter k o m m i t till Urgude h e m m a n i Sproge
socken . . . E f t e r a t t i m å n g a å r h a v a r i t d ä r , lär stenen h a k o m m i t tillbaka till E j s t a , till e n bondgård som
heter Tomsarfve , d ä r h a n e n f ö l j d af å r s u t t i t som spishäll i e t t hus , som senast egts af husbonden August
Jakobsson . F r å n n ä m d a ställe k o m d e n till smeden Hederstedt och ligger d ä r n u . — Stenen ä r ungefär 1 | m .
lång , 1 m . b re d och e t t p a r decimeter t j o c k . R u n o r n a gå i f e m r ä t a rader u n d e r h v a r a n d r a i stenens längd ­
riktning . . . R u n o r n a äro m e d f å u n d a n t a g fullt läsliga , u t o m p å e t t p a r ställen , som a f v i t t r a t s . — J a g m ed
delar d e t t a , d å därigenom möjligen e t t intressant fornminne k a n r ä d d a s . . . Smeden Hederstedt , hos hvilken
stenen finnes , höll före , a t t n u mera aflidne d:r P . A . Säve i Visby s e t t stenen och u p p t e c k n a t dess innehåll ,
som lär v a r a offentliggjordt . D e t ä r möjligt , f a s t k n a p p a s t troligt . »
A t t s tenen » i svunna tider » skulle h a f örvarats i E k s t a k y r k a , ä r givetvis oriktigt , m e n f . ö . ä r o Rosendahls
uppgifter f u l l t korrekta . Någon omedelbar å t g ä r d blev d e t emellertid icke . Ä n n u i j a n . 1914 k u n d e bygg
m ä s t a r e n C . Wilh . Pettersson meddela i e n promemoria till Riksantikvarien : » En märklig spiselsten m e d
runor ligger p å gården hos e n smed e j långt f r å n k y r k a n . Stenen ä r antagligen d e n som n u anses förkommen ,
m e n som f a n n s vid U r g u d e i Sproge i slutet af 1700­talet e n inköptes a t t p r y d a spisen v i d Tomsarfve . . .
Stenen borde tillvaratagas , och e j som n u ligga u t s a t t f ö r tillintetgörelse . » Troligen p å g r u n d a v d enna h ä n
vändelse h a r stenen sent omsider blivit tillvaratagen och r ä d d a d . D e n h a r f ö r t s till Gotlands Fornsal i Visby ,
d ä r d e n n u m e r a förvaras .
Rödaktig , grovkornig k alksten . Stenen h a r f ormen a v e n t r e k a n t , v a r s alla t r e spetsar h a blivit avhuggna ,
m e s t d e n övre . Till formen liknar den sålunda stenen f r å n Mulde ( S 137), m e d vilken d e n också m e d avseende
p å användningen n ä r m a s t k a n jämföras . H ö j d 0,80 m , bredd 1,43 m .
Stenen h a r s u t t i t som » förflis » över spisen i k ö k e t v i d Tomsarve . D e n v a r ( enligt Hilfeling ) » för n å g r a
å r sedan » , d . v . s. i slutet a v 1700­talet, l y t t a d d i t f r å n Urgude , d ä r d e n h a d e h a f t e n liknande användning .
Förmodligen h a r d e n s u t t i t över spisen i e t t g a m m a l t boningshus , som h a r blivit obebott och förfallet , och
bonden B å t e l i Tomsarve h a r k ö p t den » at bepryda sin spis med » . » Förflis » kallas p å s. Gotland e n t u n n k alk
stenshäll , som sitter över e n spis , vanligen som p r y d n a d , takstenen i e n öppen spis . Ordet ä r särskilt k ä n t
j u s t f r å n E k s t a sn . Inskriften visar också , a t t stenen h a r h a f t e n s å d a n användning och a t t d e n h a r blivit
u p p s a t t till minne a v spismurens och boningshusets ( stugans ) uppförande .
Stenens y t a ä r delvis skadad . R u n o r n a , som s t å i f e m r ader , äro mycket d j u p t huggna och , d ä r s t e n y t a n
e j ä r skadad , tydliga .