199
Rytande kom Orcanen — O ädle ! du
Kämpade , stod : kom tyst i Hatten
IVidingens lömska stål — du föll .
Guden i antag — och nu , så res dig , o
Väppling ! och möt lians hlick — Men redan
Ligger du — ach ! ett vissnadt strå .
Kom så en vandrare , trött , och sökte den
Ryktbara blomstrande Däldcns skugga .
Sökte , och fann — en ödemark .
Ljusets Fiender .
En faveur de la Folie ,
Pardonnez ä la Raison .
En qväll , förleden höst . . . Lät se !
Om jag ej felar i mitt minne ,
Så var det kring den tjugonde
December . . . Ja , min Läsare ;
Ty Vinter - Solatåndet var inne ,
Och Phmbus , denna Herrskare
Utöfver Ljus och Rimmare ,
Som illa lyser , sämre rimmar
I Nordiske Klimaterne ,
Gick nu till sängs mot klockan tre ,
Att sofva roligt nitton timmar ; . . .
En sådan qväll kom Lucidor
Till stora klubben ut på Norr —
En Klubb ! . . , Politisk ? — Minsta spärr
Dertill i manuscriptet fins - ej ,
Och någon minsta nytta vins - ej
Att veta det — Nog af : han kom ,
Steg in , satt ner och såg sig om ,
