Carl Vilhelm August Strandberg (1818-1877)

CARL VILHELM AUGUST STRANDBERG (1818–1877) var verksam inom litteraturens alla områden. Under signaturen ”Talis Qualis” – [jag är] sådan som [jag är] – började han redan som femtonåring skriva och publicera dikter. Hans skaldestycken återfanns i många av samtidens kalendrar och tidningar. Han översatte också ett antal tyska poeter samt ägnade sig åt litteraturkritik. Många av den radikale Strandbergs dikter hade politisk prägling. Önskan om ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna ljuder i flertalet av hans alster, så även i hans första samling: Sånger i pansar (1845), utgiven till skandinaviska studentmötet. Även samlingen Vilda rosor (1848) står på politisk grund; Strandberg manar där svenskarna att inför det tyska hotet skynda till Danmarks hjälp. För brödfödan översatte han främst dramer och libretton, samt var åren 1852–65 teaterkritiker i Stockholms dagblad. Mot slutet av sitt liv kom Strandberg huvudsakligen att skriva dikter med historiska motiv från såväl slott som koja. Hans politiska radikalitet tonades ned och vid dansk–tyska kriget 1864 uttalade han sig mot en svensk intervention. Strandbergs mest kända dikt torde vara ”Kungssången” (1844), ursprungligen skriven vid Oscar I:s kröning och än idag folkets hyllningssång till Kungen.