SVENSKA ROMANTIKER
Av kyssar och viner och dans och musik
skall främlingen mötas i palmkransad vik . ”
Var finner jag vägen till sällhetens strand ?
Ack , lägger en julle ej ut ifrån land ?
Förgäves ! — blott sagan i luftiga charn
dit hastar med sångens harmoniska barn .
Så för mig på molnen , o mäktiga fe ,
till kusten där njutningens urbilder le .
ENDYMION
Skön , med lågande hy och slutna ögon ,
slumrar herden så ljuvt i månens strålar .
Nattens ångande vindar
fläkta hans lockiga hår .
Stum , med smäktande blick och våta kinder ,
honom Delia ser från eterns höjder :
nu ur strålande charen
svävar hon darrande ned .
Och av klarare ljus , vid hennes ankomst ,
stråla dalar och berg och myrtenskogar .
Utan förerska spannet
travar i silvrade moln .
Herden sover i ro : elysiskt glimma
i hans krusiga hår gudinnans tårar .
På hans blomstrande läppar .
brinner dess himmelska kyss .
136
