Olov Jonason (1919-2007)

OLOV JONASON (1919–2007) gav endast ut ett skönlitterärt verk - novellsamlingen Parabellum (1943). Där ges, i kärva, ordkarga berättelser, en av ångest, enformighet och brutalitet skuggad bild av den svenska beredskapen; vittnesbörd från, med författarens egna ord, den ungdom som blivit ”döpt i kulspruteolja”. Jonason skrev med impulser från Thorsten Jonsson och Ernest Hemingway och han kom att räknas till de ’hårdkokta’. Stilen är lågmäld, exakt och novellerna antar ställvis reportagets form. Bruket av inre monolog och dagboksanteckningar tillför psykologiskt djup till skildringen av det händelselösa, stundtals råa beredskapslivet. Novellsamlingen kom att få stort inflytande på yngre författare, bland dem Stig Dagerman och dennes beredskapsskildring Ormen. Jonason var huvudsakligen verksam som översättare av, bland många andra, Vonnegut, Greene och Faulkner. Han deltog även i det 1981 färdigställda arbetet med nyöversättningen av Nya Testamentet.