Johannes Messenius
JOHANNES MESSENIUS föddes som Johan Jönsson i Västra Stensby socken. Han gick tre år i stadsskola i Vadstena och skickades därefter som påvlig stipendiat till jesuitskolan i Braunsberg. 1609 fick han professuren i politik och juridik vid Uppsala universitet. Han debuterade som dramatiker med skoldramat Disa (1611) på Disting i Uppsala. Det som utmärkte skådespelet och var banbrytande för skoldramat var att det behandlade ett ämne ur den svenska historien. Därmed inleddes en betydelsefull och livaktig svensk tradition, att med hjälp av historisk dramatik förstå det egna landets historia. Messenius skrev även Signill (1612), Svanhuita (1612) och Blanckamäreta (1614). Hösten 1614 anklagades han för konspiration mot det svenska kungahuset. I 20 år satt han fängslad på fästningen Kajanenborg utanför Uleåborg. Under denna tid skrev han bland annat två komedier och det omfångsrika och banbrytande flerbandsverket om Skandinaviens historia Scondia illustrata.
