Olaus Magnus (1490-1557)

OLAUS MAGNUS (1490–1557) var i mångt och mycket sin äldre bror Johannes Magnus hjälpreda och sekreterare. Bröderna gjorde sällskap ut i Europa under 1510–talet för att bedriva studier vid tidens främsta universitet. Olaus Magnus fick därefter i uppdrag av Sten Sture d. y. att kunskapa i rikets nordligaste delar. Resan kom att få stor betydelse för hans egna forskningar inom kartografi och svensk historia. Av stort värde för hans arbeten var också de många resor han företog i sin brors sällskap. De båda kom efter en brytning med Gustav Vasa att bosätta sig först i Venedig och sedermera i Rom, där Olaus Magnus, efter broderns död, blev föreståndare för Birgittahuset, i vilket han installerade en tryckpress och utgav bland annat Johannes Magnus gotiska historia (1554), sitt eget stora arbete Historia de gentibus septentrionalibus (1555) samt Birgitta, Revelationes (1557). Olaus Magnus stora kartverk Carta Marina trycktes 1539 i Venedig och utgör den första någorlunda rättvisande kartografiska avbildningen av de nordiska länderna. Verket består av nio blad som tillsammans bildar en 170 cm bred och 125 cm hög karta. Hans Historia de gentibus septentrionalibus är, som dess titelblad säger, en ”Historia om de nordiska folken, deras olika förhållanden och villkor, plägseder och idrotter, samhällsskick och lefnadssätt, krig, byggnader och redskap, grufvor och bergverk, underbara ting samt om nästan alla djur, som lefva i Norden, och deras natur”. Verket var avgörande för samtidens uppfattning av de nordiska länderna och deras folk. Olaus Magnus blev också däri den förste att i studiesyfte avbilda snöflingor.