märkt väl. Man går på soiréerna och har rätt roligt;
man far ut och seglar och man känner sig rätt glad och
fri; man rider, man åker, man gör lustfärder till Norge
och tiden flyr helt hastigt. De sjukas bleka kinder
blifva rosenfärgade eller åtminstone väderbitna, de matta
ögonen lifvas. Ack, hvad förmå icke baden och luften
på vestra kusten.
Jag, som är här endast för att roa mig, jag njuter
af alla nöjen som erbjudas. För hvarje dag känner jag
mig lyckligare, och lyckligare emedan jag i Carls ansigte
läser att Lotts bild bleknat bort och att den lilla tär-
nan han mötte vid sin hemkomst från England blifvit
honom allt kärare och kärare.
Slut nu. Vi skola på en konsert, den herr Behrens
och fru Stenhammar gifva.
I höst, då vi åter komma till Widingesjö, blir du bju-
den dit för att dansa på min förlofning. Mamma har
sagt att om Carl och jag fortfarande hålla af hvarandra,
så finnes det icke något hinder för vår förening. Jag
blir alltså svägerska till min styfmor och till min egen
far. – Så eget.
Helsa alla vänner och bekanta och tänk med oför-
ändrad vänskap på din tillgifna
Maria.