Carl Georg Starbäck
CARL GEORG STARBÄCK (1828–1885): ”historiker, romanförfattare, f. 1828, blef 1849 student i Upsala, 1854 filos. doktor och 1855 lärare vid nya elementarskolan i Norrköping, hvilket läroverk han från 1858 förestod tillsammans med D. A. Sundén. 1862 lämnade han sin befattning vid skolan, för att mera ostördt egna sig åt literär verksamhet; han var bl. a. sysselsatt med redigeringen af en illustrerad tidning, Svenska arbetaren (1861–65), och skötte dessutom ett boktryckeri. 1868 utnämdes han till lektor vid Norrköpings högre elementarläroverk; men redan 1875 fickhan med pension afsked från sitt lektorat, efter att i några år ha för sjukdom åtnjutit tjenstledighet. Död 1885. S var, så länge han var frisk, en af vårt lands produktivaste författare och tillhör ännu de mest populäre. Hans flesta skrifter utgöras af historiska eller historisk-romantiska skildringar: Vasaätten under unionstiden (1854), Inledning till medeltidens historia (1856), Berättelser ur svenska historien (11 d. och delvis 12:te d. 1860–75, forts. af P. O. Bäckström; flera delar omtryckta), Försök till lärobok i svensk historia för folkskolor och nybegynnare (1862, många uppl.), Öfversigt af riksföreståndareskapet i Sverige under medeltiden (1864), Läsebok innehållande smärre berättelser ur svenska historien (1865, flere uppl.), Skarpskyttens ungdomsminnen, historisk berättelse (1867), Små berättelser ur svenska historien (1867, många uppl.), Små berättelser om märkliga orter i Sverige (1868), Mäster Olofs bröllop, romantiserad berättelse (1871), Engelbrekt Engelbrektsson, historisk roman (1868–69, 2:dra uppl. 1874), Taflor ur historien och vår tid (1870), Öfverste Stålhammar, historisk roman (s.å.), Nils Bosson Sture, historisk roman i tre samlingar (1870–75, nya uppl.), Berättelser ur gamla historien (1871), Historiska bilder (1871–73), Läsebok i fäderneslandets häfder (1878–83, tills. med F. R. von Kraemer), Lifknektens berättelse om händelser ur Gustaf II Adolfs historia (1879) m. fl. Dessutom utgaf S. en Lärobok i svensk prosastil (1869), några smärre lefnadsteckningar, skildringar ur folklifvet m.m.”
- Bernhard Meijer, Svenskt literatur-lexikon (1886), s. 400
