Poesi/Författare/Dan Andersson/Omkring tiggarn från Luossa

Omkring tiggarn från Luossa

Av Dan Andersson

Ur: Svarta ballader (1917) Årskurs: 7–9 , Gymnasium Tema: Döden, Meningen med livet

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring,

och vid lägerelden hörde de hans sång.

Och om bettlare och vägmän och om underbara ting,

och om sin längtan sjöng han hela natten lång:

»Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,

det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.

Hören – något går och viskar, går och lockar mig och beder:

Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!

Jag har lyssnat till de stillsamma böljeslag mot strand,

om de vildaste havens vila har jag drömt.

Och i anden har jag ilat mot de formlösa land,

där det käraste vi kände skall bli glömt.

Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka,

ur bekymrens födselvånda steg vårt första jämmerljud.

Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka,

och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och gud.

Satt jag tyst vid hennes sida, hon, vars hjärta var som mitt,

redde hon med mjuka händer ömt vårt bo,

hörde jag mitt hjärta ropa, det du äger är ej ditt,

och jag fördes bort av anden att få ro.

Det jag älskar, det är bortom och fördolt i dunkelt fjärran,

och min rätta väg är hög och underbar.

Och jag lockas mitt i larmet till att bedja inför Herran:

’Tag all jorden bort, jag äga vill vad ingen, ingen har!’

Följ mig, broder, bortom bergen, med de stilla svala floder,

där allt havet somnar långsamt inom bergomkransad bädd.

Någonstädes bortom himlen är mitt hem, har jag min moder,

mitt i guldomstänkta dimmor i en rosenmantel klädd.

Må de svarta salta vatten svalka kinder feberröda,

må vi vara mil från livet innan morgonen är full!

Ej av denna världen var jag och oändlig vedermöda

led jag för min oro, otro, och min heta kärleks skull.

Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga,

där i vila multna vraken och de trötta män få ro.

Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjunga

under valv där evigt unga barn av saligheten bo.»

Paulina Helgeson läser ”Omkring tiggarn från Luossa” av Dan Andersson.

Årskurs 7–9

Om diktens radindelning

Man kan säga att även det vita utrymmet på en sida har något att säga läsaren. Radindelningen är författarens sätt att tala om hur dikten ska läsas, det vill säga bland annat var man ska ta en kortare paus. Radlängden påverkar tempot på så sätt att korta rader innebär fler pauser och tempot blir då långsammare, medan långa rader får ett snabbare tempo. Diktrader kan vara långa, som i denna dikt. De kan också vara korta som i dikten ”Aldrig kan själens längtan stillas” av Vilhelm Ekelund.

Jämför

Jämför dikten med Vilhelm Ekelunds dikt ”Aldrig kan själens längtan stillas”.

1 Vad är det för slags längtan som skildras i de båda dikterna och hur uttrycks den?

2 Vad finns det för skillnader och likheter?

Gymnasium

Diskutera

1 Samtala om berättarsituationen och vem tiggaren är. Hur har hans liv varit?

2 Vad är det för värld tiggaren beskriver och hur ser den världen ut?

3 Fundera över hur tiggaren beskrivs och hur spelmannen beskrivs i dikterna ”Spelmannen” och ”En spelmans jordafärd”. Är det en symbol för människan eller människans längtan, är det en specifik person eller kan det var författaren själv?

Sök

1 Diktens författare har ibland kallats ”vildmarksförfattare”. Vad kan man ha menat med det? Ta reda på mer om Dan Andersson på Litteraturbanken och på Dan Anderssons-sällskapets hemsida och finn argument för och emot att han var en ”vildmarksförfattare”.