Termer och begrepp för poesi och prosa

Begrepp

Förklaring

Exempel

Allegori

Ursprungligen berättelser och bilder med konsekvent genomförda dubbelbetydelser, så att det som skildras kan framstå som oskyldigt och harmlöst, men i själv verket framställer tankeväckande budskap som även kan vara provokativa. Numera avses med allegori inte alltid genomförda och konsekvent fasthållna dubbelmeningar, det kan även åsyfta tolkningar som lyfter fram mer eller mindre konsekvent genomförda dubbelmeningar.

Allitteration

ljudlikheter i ordens början

Alf Henrikssons Alfabetets användning anar aporna aldrig

Här är exempel på både alliteration och inrim i en strof ur ”Frithiofs saga” av Esaias Tegnér:

Nu rider rike
Ring över Bifrost,
sviktar för bördan
bågiga bron.
Upp springa Valhalls
valvdörrar vida;
Asarnas händer
hänga i hans.

Anafor

Medvetna upprepningar i början av mening, versrad eller strof

Ett exempel är Edit Södergrans ”Vierge moderne” där alla rader inleds med samma ord:

Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol ...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet ...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.

Analys

riktar in sig i detalj på hur en litterär text (eller bild eller annat) är uppbyggd

Anapest

En kombination av tre stavelser, där de första två är obetonade och den sista är betonad. Betonade stavelser markeras med X och obetonade markeras med x. Anapest markeras alltså xXX. Anapest är en versfot.

Ordet anapest  är i sig själv en anapest, med betoning på sista stavelsen. Ett annat exempel på en anapest är ordet parallell.

Antites

Till synes oförenliga motsatser

obekant och välbekant, kort och evig, bitter och ljuv.

Assonans

Upprepningar av ljudlikheter i betonad stavelse som inte infaller i ordets slut

Ett exempel ur Den svenska psalmboken, psalm 31, med text av Anders Frostensson:

Låt oss glada och i tro tacka Gud ty han är god.
Hans barmhärtighet och nåd genom alla släkten går.

Ballad

Ursprungligen en medeltida dansvisa som oftast är episk, det vill säga berättande. Balladen blandar episka, dramatiska och lyriska sätt att uttrycka sig och innehåller ofta många repliker.

Carl Michael Bellmans ”Så lunka vi” är exempel på en ballad.

Berättare

En gestaltad röst som förmedlar ett händelseförlopp och bör inte förväxlas med författaren.

Berättarperspektiv

Beskriver rösten i berättandet, vem som berättar och varifrån det berättas, det vill säga berättandets förhållande till berättelsens kronologi samt till den fiktionsvärld och de händelser som det berättas om.

Berättelse

Återger ett händelseförlopp i efterhand, antingen kronologiskt eller med uppbruten kronologi. En berättelse består ofta av följande beståndsdelar: en presentation av personer, plats och tid, en beskrivning av en komplikation eller ett problem som ska lösas samt till sist en avslutning där lösningen på komplikationen presenteras.

Litteraturbanken är full av berättelser! Förutom de som finns här i Skolan kan man läsa Hjalmar Söderbergs berättelse om flickan som ställde till skandal genom att gå på fest iklädd frack HÄR, eller varför inte Karin Boyes framtidsskildring Kallocain, som finns HÄR.

Berättelsenivå

Beskriver hur berättandet kan ske på flera olika nivåer i en berättelse, till exempel med ramberättelse och olika berättare i berättelsen.

Selma Lagerlöfs ”Den heliga natten”, är uppbyggd kring två tydligt närvarande berättare i två olika tidsplan och tre olika berättelser, som pågår parallellt.

Besjälning

Döda ting besjälas och förmänskligas. 

”Vårvindar friska/ leka och viska” som inleder visan ”Stackars Anna eller Molltoner från Norrland” av Euphrosyne (pseudonym för Julia Nyberg).

Bildningsroman

Kallas ibland även utvecklingsroman. Det är en roman i vilken en ung människa växer upp och utvecklas genom olika händelser och situationer.

Johann Wolfgang von Goethes roman Wilhelm Meisters läroår (1795-1796) är en av litteraturhistoriens mest kända bildningsromaner. Här finns ett utdrag ur boken: En skön själs bekännelser.

Blankrad

En tom rad utan någon text.

Budskap

Det som läsaren uppfattar som textens grundtanke. Det är sällan entydigt utan varierar beroende av uttolkaren och behöver inte knytas till författarens avsikt.

Centrallyrik

En kort koncentrerad dikt som ofta handlar om ämnen som kärlek, död, natur.

Det finns både långa och korta dikter. Långa dikter är ofta berättande. Korta koncentrerade dikter som huvudsakligen berör universella existentiella teman som livets mening, kärlek och död kallas centrallyrik. Verner von Heidenstams dikter ur ”Ensamhetens tankar” är exempel på detta.

Dagbok

En kronologiskt och successivt förd redogörelse för händelser i en människas liv, ofta genom daterade textavsnitt.

Daktyl

En kombination av tre stavelser, där den första är betonad och de två andra är obetonade betonade. Betonade stavelser markeras med X och obetonade markeras med x. Daktyl markeras alltså Xxx. Daktyl är en versfot.

De kursiverade orden är exempel på daktyler:

Böljande vågor, sjungande hav.

Dekadens

En litterär rörelse runt sekelskiftet 1900 som gick ut på att gestalta motsättningar mellan estetik och etik och mellan materiell framstegstro och andlig pessimism.

Ett exempel på en dekadensroman är Berta Funcke av Matilda Malling

Elegi

En litterär rörelse runt tillbakablickande klagodikt som beklagar och berättar i två rader.

Epigram​

En kort satirisk dikt med en träffande och elegant formulerad avslutning.

Anna Maria Lenngrens dikt ”Reflexion”

Cornelius Tratt är död, (en liten rödlätt man,
Gick gärna med Surtout, i går begravdes han)
Jag Kistan såg och Processionen,
Och gjorde denna reflexionen:
”Bror Tratt du levde glatt och kort,
”Förr bars du alltid hem, nu bärs du äntlig bort.”

Episodisk

När ett verk är uppdelat i berättelser som går att läsa var för sig, men också hänger ihop och tillsammans bildar en helhet.

Expressionism

En konstinriktning som uttrycker starkt subjektiva och överdrivna känslor.

Ett exempel på en expressionistisk dikt är Triumf att finnas till… av Edith Södergran.

Fabel

(Även story.) Avser ett kronologiskt händelseförlopp och brukar i berättande särskiljas från intrig eller plot. Fabler är också en undergenre till berättelser, vanligen med djur som huvudkaraktärer (se fabler nedan).

Fabler

Fabeln tillhör de folkliga berättargenrerna med rötter långt tillbaka i tiden och är en kortberättelse koncentrerad till ett enda tydligt händelseförlopp med en moralisk sentens i slutet. I centrum står förmänskligade djur med stereotypa egenskaper.

Fokalisering

Berättarteknisk term för att beskriva och analysera med vems blick en läsare leds genom fiktiva gestaltningar av händelser, miljöer och personer. Man skiljer mellan intern och extern fokalisering. Extern fokalisering innebär att miljöer, händelser och personer betraktas och bedöms utifrån av berättaren. Intern fokalisering innebär att berättaren så att säga förflyttar sig in i en av de gestaltade personerna och läsaren leds genom de fiktiva gestaltningarna av händelser, miljöer och övriga personer utifrån dennes perspektiv.

Här är ett exempel på extern fokalisering från inledningen till Nils Holgerssons underbara resa:

”Det var en gång en pojke. Han var sådär en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig. Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.”

Här är ett exempel på intern fokalisering några stycken längre ner i samma kapitel:

”Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig. På själva fönsterbrädet rakt rätt framför pojken stod en liten spegel, och i den syntes nästan hela rummet. I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, råkade han titta i spegeln, och då såg han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget.”

Fri vers

Grupperingen av strofer inte regelbunden, det förekommer inte rim och raderna är olika långa.

Ett exempel är Henry Parlands nr XV ur ”Influensa” i samlingen Idealrealisation:

[—] 

Influensa
någonstans i ryggen
ungefär samma känsla
i stortån.
En roman
som aldrig slutar
emedan hjältens kärlek
är hopplös
och hjältinnans
utan mål.
[—] 

Hymn

Bejakande jubelsång.

Inrim

Vanliga rim inne i versrader eller en överensstämmelse mellan ljud inuti den betonade stavelsen i två ord, t. ex. guld i mund.

Här är exempel på både alliteration och inrim i en strof ur ”Frithiofs saga” av Esaias Tegnér:

Nu rider rike
Ring över Bifrost,
sviktar för bördan
bågiga bron.
Upp springa Valhalls
valvdörrar vida;
Asarnas händer
hänga i hans.

Intertextualitet

Direkta eller indirekta hänvisningar och anspelningar från ett litterärt verk till ett annat. 

Ett tydligt exempel är när Pippi Långstrump leker skeppsbrott och själv nämner Robinson Crusoe.

valvdörrar vida;
Asarnas händer
hänga i hans.

Intrig

(Även plot) Avser kronologin i återberättandet, som inte alltid behöver följa själva händelseförloppets kronologi utan kan till exempel börja med att återge hur ett händelseförlopp slutar.

Jamb

En kombination av två stavelser, där den första är obetonad och den andra betonad. Den betonade stavelsen markeras med X och den obetonade markeras med x. Jamb markeras alltså xX. Jamb är en versfot (versfot= en dikts minsta enhet).

Exempel: kamrat (kam-rat   x-X)

Kiastiskt rim

En rimflätning där slutrimmet i den första versraden rimmar med slutrimmet i den fjärde versraden, och slutrimmet i den andra versraden rimmar med den tredje versradens slutrim (aabb).

Konstsaga

En berättelse med sagodrag skriven av en namngiven författare.

Korsrim

En rimflätning där slutrimmet i de första versraden rimmar med slutrimmet i den tredje versraden, och slutrimmet i den andra versraden rimmar med den fjärde versradens slutrim (abab).

Karin Boyes dikt ”Jag vill möta…” består av korsrim. Första strofen lyder:

Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram –
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Kvinnliga rim

Ord som rimmar på två stavelser, likt kvinna och vinna (brukar betecknas med stor bokstav)

Exempel på kvinnliga rim:

kvinna – vinna
pappa – klappa

Legend

En berättelse som antas ha en förankring i en historisk händelse eller person och kan handla om ett religiöst under.

Liknelse

Någonting blir belyst och åskådliggjort genom att liknas vid något annat; en liknelse kan vara en lång berättelse eller ett kort uttryck

”Dina ögon är som eldar”.

Exempel på liknelse är när Henry Parland skriver följande: ”Om dagen sover biograferna som krokodiler i solen vid gatornas stränder” i del X ur ”Influensa”

Lovsång

hymn som bejakar och besjunger.

Lärodikt

En dikt skriven för att undervisa, informera och debattera.

Manligt rim

Ord som rimmar på en stavelse, likt man och kan (brukar betecknas med liten bokstav)

Exempel på manligt rim:

man – kan
bok – klok

Memoar

En tillbakablickande beskrivning av ett liv genom ett urval av händelser som omtalas.

Metafor

Ett ord eller en fras som ersätter och fångar upp en aspekt av det som egentligen avses: en metafor är mer entydig än en symbol eftersom både det som avses, sakledet, och det som det liknas vid, bildledet, tydligt framgår av sammanhanget. Det beror på att man måste ersätta metaforen med sakledet för att förstå den: om Akilles kallas ”lejonet” finns faktiskt inget lejon i innehållet. Ofta skrivs båda leden ut och metaforen blir då som en liknelse där ”som” uteslutits.

I Frödings dikt ”Infruset” är nordanvinden och kylan en metafor för den känslokalla tillvaron: ” [– – –] Kampens bistra frostvind/isar allt det varma,/ alltför kallt är livet/för de veka arma.[– – –]”

Metrik

Läran om versers rytm, verslära.

Motiv

Återkommande typsituationer som belyser och gestaltar ett tema. Ibland används också tema och motiv synonymt. Vanliga motiv/teman är vänskap, kärlek, död, uppbrott, sökande etc.

Naturalism

En litterär rörelse under det sena 1800-talet som gick ut på att gestalta realistiska händelseförlopp och personer för att undersöka och visa hur givna förutsättningar påverkar människors handlande.

Exempel: 

Fröken Julie av August Strindberg (1888)

Ode

En lovprisande variant av hymn.

Paradox

Till synes oförenliga motsatser ställs mot varandra.

Parafras

Omskrivning av en redan existerande text, ofta för att förklara innebörden i texten.

Parallellism

Samma tanke upprepas och varieras i två eller flera led.

Exempel ur Bibeln, Psaltaren 103:10:

”Han handlar inte mot oss som vi förtjänat – Han ger oss inte våra synders lön”

Parrim

En rimflätning där slutrimmet i de första två versraderna rimmar med varandra, liksom tredje och fjärde versraderna (aabb).

Personifikation

Ett abstrakt begrepp framställs som en person. 

Döden och döendet framställs som personer i Karin Boyes dikt ”De lugna stegen bakom”: ”Lyssnar jag, hör jag livet fly/ständigt snabbare nu./ De lugna stegen bakom/Död, det är du.”

Porträttdikt

En dikt som innehåller en karaktärsbeskrivning av en person.

Psalm

En hyllningssång, besläktad med hymnen som är skriven för att ingå i en religiös ritual för att stärka känslan av gemenskap.

Ramberättelse

En berättelse som så att säga ramar in en huvudberättelse och ofta utspelas i nuet.

Exempel på ett verk som innehåller en ramberättelse är novellen Ur mörkret av Victoria Benedictsson.

 

Rim

Bildas när vissa ljudföljder upprepas i olika ord och vanligen avses slutrim som man-kan och kvinna-vinna. Andra vanliga exempel på rim är upprepningar av ljudlikheter i ordens början, allitteration, och upprepningar av ljudlikheter i betonad stavelse som inte infaller i ordets slut, assonans.

I dikten ”Kyssen” rimmar Runeberg aabb, det vill säga parvis efterföljande rim och alla rimmen är manliga, d. v. s. enstaviga:

[—]

Jag kysser dig och ledsnar ej,

och skall jag nånsin ledsna? Nej!

Nu, goda flicka, svara mig,

vad sällhet kyssen skänker dig?

[—]

Tvåstaviga rim brukar betecknas med stor bokstav. ”Till min sparv” har korsrim och varvar kvinnliga och manliga rim. Rimflätningen skrivs då AbAb, där A alltså betecknar rimmen gärna och kärna medan b betecknar rimmen ibland och hand:

[—]

Dig sköter jag, min lilla sparf, så gerna, 
Och räknar väl ibland 
Med tårar i mitt öga hvarje kärna, 
Du plockar ur min hand.

[—]

Rimflätning

När slutrimmen sätts samman i olika mönster. Vanligast är parrim som ovan (aabb), korsrim (abab) och kiastiskt rim (abba).

Rolldikt

En dikt i jagform där åsikterna som förs fram läggs i munnen på en person som är av annat kön eller ålder eller lever i andra förhållanden än författaren själv. Begreppet används även när en författare låter ett träd, en blomma etc. ”komma till tals”.

Rytm

Bildas av regelbundna växlingar mellan starkare och svagare betoning, används ofta för att skapa effekt i litterära texter och för lyrik är rytm en nödvändig del av textens uppbyggnad.

Sensmoral

Slutsats eller lärdom av moralisk slag som sammanfattar budskapet i en berättelse och ofta avslutar berättelsen.

Sinnesanalogier

Olika sinnesintryck ställs samman för att skapa en upplevelse på flera sinnesplan.

mörk röst (syn + ljud), varm färg ( känsel + syn)

Skandera

Att läsa en dikt taktfast.

Slutrim

Ord som rimmar i versradernas slut

Spondé

En kombination av två stavelser, där båda är betonade. Betonade stavelser markeras med X och obetonade markeras med x. Spondé markeras alltså XX. Spondé är en versfot.

Exempel:

jämvikt (jäm-vikt  X-X)

Story

(Även fabel) Avser ett kronologiskt händelseförlopp och brukar i berättande särskiljas från intrig eller plot.

Strof

en gruppering av ett antal rader som är avskild från nästa grupp med en tom rad, en blankrad.

Symbol

betecknar något utöver sin bokstavliga betydelse och kan alltså till skillnad från metaforen förstås både bokstavligt och symboliskt. 

Konventionella exempel är kronan som symbol för makt och hjärtat som symbol för kärlek. I litterära texter används ofta mer tillfälliga och individuella symboler och vad en sådan symbol förmedlar kan tolkas på olika sätt.

Story

(Även fabel) avser ett kronologiskt händelseförlopp och brukar i berättande särskiljas från intrig eller plot.

Strof

En gruppering av ett antal versrader som är avskild från nästa grupp med en blankrad

Symbol

Betecknar något utöver sin bokstavliga betydelse och kan alltså till skillnad från metaforen förstås både bokstavligt och symboliskt. Konventionella exempel är kronan som symbol för makt och hjärtat som symbol för kärlek. I litterära texter används ofta mer tillfälliga och individuella symboler och vad en sådan symbol förmedlar kan tolkas på olika sätt.

Tema

Kan formuleras som en grundtanke eller bärande idé i en text och formuleras ofta utifrån en specifik tolkning av innehåll och budskap.

Text

Ett system av tecken som bär fram innehållet och enligt detta synsätt kan alla slags teckensystem som bär fram innehåll definieras som texter. Enligt receptionsforskare blir texterna till i själva läsakten och tolkningen.

Tolkning

Går ett steg längre än en analys och kommenterar vilka effekter, betydelser och budskap en texts uppbyggnad kan ge.

Troké

En kombination av två stavelser, där den första är betonad och den andra obetonad. Den betonade stavelsen markeras med X och den obetonade markeras med x. Troké markeras alltså Xx. Troké är en versfot.

Verk

Åsyftar en konstnärlig produkt och innefattar ofta en förståelse av innehållet i produkten som reellt existerande oberoende av läsning och tolkning.

Vers

Är den litteraturvetenskapliga termen för diktrad.

Versepos

En längre berättande dikt.

Versfot

En kombination av minst två stavelser, där minst en är betonad. Beroende på hur många stavelser versfoten består av, och vilken eller vilka som är betonade respektive obetonade har versfoten ett namn. Den betonade stavelsen markeras med X och den obetonade markeras med x:

Troké: Xx
Jamb: xX
Spondé: XX
Daktyl: Xxx
Anapest: xxX

Versmått

Olika versfötter kan kombineras så att rytmiska mönster bildas. När de följer ett mönster enligt fasta regler kallas detta mönster för versmått.

hexameter och alexandrin.

Visa

Tonsatt dikt.

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny