Välkommen till uppgiftssidan för noveller!

Här finns förslag på uppgifter som kan användas vid läsning av alla novellerna i Litteraturbankens Skola. Här hittar du också information om vad som kännetcknar en novell och hur man kan analysera texterna.

VAD ÄR EN NOVELL?

En novell är en kort prosatext; gränsen brukar sättas vid 100 sidor. Den är ofta koncentrerad till en central händelse eller ett centralt problem med en oväntad upplösning.

Den ryska novellförfattaren Anton Tjechov har sagt att i en novell är det bättre att inte säga tillräckligt än att säga för mycket. Det betyder att när vi läser noveller finns det utrymme att tänka vidare och fylla i det som inte står i texten.

Många novellförfattare är exempelvis bra på att skildra gripande människoöden som ger läsaren lust att kliva in i handlingen och ge goda råd till karaktärerna. Den svenska författaren Ivar Lo-Johansson har sagt att en novell ”bör verka överraskande som en nyhet. Den skall överrumpla läsaren med ett problem och söka lösa det i handling”.

 

Utöver kortare sidantal än en roman, har en novell ofta följande drag:

  • Händelserna utspelas under kort tid.
  • Antalet karaktärer är begränsat.
  • Miljöbeskrivningarna är kortfattade; oftast finns de med för att skapa stämning.
  • Handlingen börjar ofta direkt och griper tag i läsaren utan någon lång inledning med presentationer av personer och miljö.
  • Parallellhandling, ”klipp” i den kronologiska framställningen och andra filmiska berättargrepp är vanliga.
  • Läsaren får ofta följa en persons s.k. inre monolog, d.v.s. tankar.
  • Slutet innehåller ofta en överraskande poäng, men kan också ha ett öppet slut, så att läsaren själv får tänka vidare.

Uppgifter – NOVELLER

Generella frågor som kan användas när man läser en novell:

  • Hur inleds novellen?

  • Vilken stämning upplever du att det är i berättelsen: glad, sorgsen, obehaglig, spännande, etc.?

  • Vilka miljöer beskrivs i berättelsen?

  • Har miljöerna någon funktion?

  • Vilka personer är med i berättelsen?

  • Vad får vi veta om dessa personer?

  • Vilket berättarperspektiv har författaren använt?

  • När utspelas berättelsen, och under hur lång tid?

  • Hur slutar berättelsen?

  • Om du skulle använda den dramaturgiska kurvan: peka ut inledning, spännings-topp och avslut.

  • Finns det några parallellhandlingar i berättelsen?

  • Hur är språket i berättelsen: gammaldags, modernt eller speciellt på något sätt?

  • Vad tror du att författaren har velat säga med den här berättelsen?

JÄMFÖR TVÅ NOVELLER

Välj två noveller som du gör en jämförande analys av genom att undersöka likheter och skillnader exempelvis vad beträffar:

  • Innehåll
  • Inledning
  • Slut
  • Stämning
  • Miljöer
  • Personer
  • Språk
  • Berättarperspektiv

BERÄTTARPERSPEKTIV

Berättaren i en novell kan (precis som i romaner) vara

  • Jag-form
  • En utomstående berättare
  • En berättare som vet allt och som ibland vänder sig direkt till läsaren. Exempel på detta är ”nu undrar ni kanske varför hon gick hem så tidigt …” eller ”innan ni får veta mer behöver ni höra om detta …”
  • En av personerna i berättelsen
  • Flera personer som berättar samma händelse ur olika perspektiv

Den dramaturgiska kurvan

Att läsa noveller är ett bra sätt att lite snabbare ta del av skönlitteratur och följa hur en berättelse är uppbyggd med tydlig inledning och avslut och däremellan en spänning som byggs upp och når en topp innan den går ner till ett avslut.

Det brukar kallas för dramaturgisk kurva.

Förslag på svenska novellförfattare

Att läsa noveller är ett bra sätt att lära känna olika författarskap och genom dem leva sig in i olika människors tankar och liv.

Här är förslag på novellförfattare som finns att läsa helt gratis hos Litteraturbanken:

Här finns hela novellantologin ”IN MY SOLITUDE” som innehåller tio noveller av kända svenska författare.

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny