Den här dikten skrev Viktor Rydberg i romanen Vapensmeden som kom ut 1891. Där är det den unga flickan Margit som en sensommarkväll på Vättern spelar harpa och sjunger texten under en roddtur. 

Dikten tonsattes av Alice Tegnér och publicerades i hennes bok Sjung med oss mamma! Den finns nu i vår svenska psalmbok bland julpsalmerna, eftersom den handlar om stjärnan som leder herdarna till det nyfödda Jesusbarnet. En rad forskare har undersökt om det förekom något speciellt himlafenomen vid den tid, som man av tradition menar att Jesus föddes. Det mest sannolika är att Betlehems stjärna var den komet som år 4 före Kristus visade sig. Det är vetenskapligt belagt att en komet passerade över stjärnhimlen 13-27 april just detta år. Tidpunkten på året stämmer med andra beräkningar, som har kommit fram till att det inte kan ha varit några får och herdar ute i slutet av december, för då är det alldeles för kallt i Betlehem.

Följ olika forskares resonemang om tidpunkt och vilken sorts himlafenomen som Betlehems stjärna kan vara fråga om.