Det var dans bort i vägen
Det var dans bort i vägen på lördagsnatten,
över nejden gick låten av spelet och skratten,
det var tjoh! det var hopp! det var hej!
Nils Utterman, token och spelmansfanten,
han satt med sitt bälgspel vid landsvägskanten,
för dudeli! dudeli! dej!
Där var Bolla, den präktiga Takeneflickan,
hon är fager och fin, men har intet i fickan,
hon är gäcksam och skojsam och käck.
Där var Kersti den trotsiga, vandrande, vilda,
där var Finnbacka-Britta och Kajsa och Tilda
och den snudiga Marja i Bäck.
Där var Petter i Toppsta och Gusten i Backen,
det är pojkar, som orka att kasta på klacken
och att vischa en flicka i skyn.
Där var Flaxman på Torpet och Niklas i svängen
och rekryten Pistol och Högvaltadrängen
och Kall-Johan i Skräddarebyn.
Och de hade som brinnande blånor i kroppen,
och som gräshoppor hoppade Rejlandshoppen,
och i stenar och klackar det small.
Och rockskörten flaxade, förkläden slängde
och flätorna flögo och kjolarna svängde,
och musiken den gnällde och gnall.
In i snåret av björkar och alar och hassel
var det viskande snack, det var tissel och
tassel
bland de skymmande skuggorna där,
det var ras, det var lek över stockar och
stenar,
det var kutter och smek under lummiga grenar
– vill du ha mig, så har du mig här!
Över bygden låg tindrande stjärnfager
natten,
det låg glimtande sken över skvalpande
vatten
i den lövskogsbekransade sjön,
det kom doft ifrån klövern på blommande
vallar
och från kådiga kottar på granar och tallar,
som beskuggade kullarnas krön.
Och en räv stämde in i den lustiga låten
och en uv skrek uhu! ifrån Brynbärsbråten,
och de märkte, de hörde det ej.
Men uhu! hördes ekot i Getberget skria,
och till svar på Nils Uttermans dudelidia!
kom det dudeli! dudeli! dej!
Ann Boglind läser ”Det var dans bort i vägen” av Gustaf Fröding.
Om dikten
Dikten har tonsatts.
Lyssna, läs och samtala
1 Lyssna på dansbandet Sven-Ingvars tonsättning.
2 Läs sedan dikten högt med samma takt som i tonsättningen.
3 Fundera på vilka stavelser som betonas och vad det blir för mönster av betonade och obetonade stavelser.
4 Vad är det för dans diktaren kan ha tänkt på?
5 Det är mycket rörelse i dikten. Vilka ord beskriver rörelse?
6 Vad är det för stämning i dikten?
7 Samtala om hur ord i dikten beskriver vad man kan se, höra, lukta och känna.
8 Fundera tillsammans över i vilken tid dikten utspelas och när Gustaf Fröding levde. För att tidsplacera dikten kan man till exempel associera till Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga och filmatiseringarna.
9 Fundera tillsammans över vem Nils Utterman är och vad en spelman gör.
10 Jämför spelmannen Nils Utterman i denna dikt med spelmannen Apelkvist i Erik Axel Karlfeldts dikt ”Den misskände spelmannen”.
Skriv
Skriv om dikten till en berättelse och låt en av personerna som förekommer i dikten bli jag-berättare.
Om dikten
Dikten har tonsatts.
Lyssna, läs och samtala
1 Lyssna på dansbandet Sven-Ingvars tonsättning.
2 Läs sedan dikten högt med samma takt som i tonsättningen.
3 Fundera på vilka stavelser som betonas och vad det blir för mönster av betonade och obetonade stavelser.
4 Vad är det för dans diktaren kan ha tänkt på?
5 Det är mycket rörelse i dikten. Vilka ord beskriver rörelse?
6 Vad är det för stämning i dikten?
7 Samtala om hur ord i dikten beskriver vad man kan se, höra, lukta och känna.
8 Fundera tillsammans över i vilken tid dikten utspelas och när Gustaf Fröding levde. För att tidsplacera dikten kan man till exempel associera till Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga och filmatiseringarna.
9 Fundera tillsammans över vem Nils Utterman är och vad en spelman gör.
10 Jämför spelmannen Nils Utterman i denna dikt med spelmannen Apelkvist i Erik Axel Karlfeldts dikt ”Den misskände spelmannen”.
Skriv
Skriv om dikten till en berättelse och låt en av personerna som förekommer i dikten bli jag-berättare.