6 sätt att analysera dikter
Analysera i skikt
En form av analys kan ta diktens olika skikt som utgångspunkt
- Innehållsskikt: diktens konkreta innehåll och motiv
- Stämningsskikt: de känslor som texten uppväcker och den stämning som texten skapar
- Språkskikt: ordval, rytm, rim, diktens formella uppbyggnad
- Bildskikt: symboler, liknelser och metaforer
- Symbolskikt: budskap och grundtanke som framkommer i bildskiktet
- Personlig anknytning: egna erfarenheter och kunskaper
- Personliga läsningen och en iakttagelse av hur dikten är komponerad.
Uppgift
Analysera diktens olika skikt genom att svara på frågorna:
1 Vad handlar dikten om på raderna? (innehållsskikt)
2 Vilka motiv finns i dikten? (innehållsskikt)
3 Vilka känslor väcker dikten? (stämningsskikt)
4 Hur är stämningen i dikten? Vad gör att du upplever stämningen så, tror du? (stämningsskikt)
5 Förekommer rim i dikten? (språkskikt)
6 Hur är dikten uppbyggd? (språkskikt)
7 Förekommer några symboler, liknelser och/eller metaforer i dikten? Vilka? (bildskikt)
8 Har dikten något budskap, tror du? Vad i så fall? (symbolskikt)
9 Vilka kopplingar kan du göra mellan dikten och dina egna erfarenheter eller känslor? (personlig anknytning)
Använd analysfrågor
Här har vi samlat en rad analysfrågor som kan anpassas till ålder och vilken vana man har att läsa dikter. Börja med att läsa dikten flera gånger för att få en uppfattning om helheten. Det är bra att läsa dikter högt för då känner man rytmen och hör klangen. Om det är en lång dikt är det lättare att få ett grepp om den genom att dela in den i avdelningar.
Uppgift
Analysera dikten med hjälp av frågorna:
1 Vad handlar dikten om? Om det finns en titel är den viktig – ofta kan den ge en ledtråd.
2 Har dikten någon uppdelning av innehållet till exempel i strofer?
3 Vem är det som ”talar” i dikten?
4 Vem riktar sig dikten till?
5 Vad har dikten för ”röst”?
6 Beskriv den känsla eller stämning som dikten förmedlar.
7 Säger texten något om den tid eller det samhälle den är skriven i?
8 Vad är det för rytm, ljud och klanger i dikten?
9 Är dikten skriven på fri vers eller i bunden form?
10 Finns det rim? Hur är rimmen grupperade i så fall?
11 Finns det liknelser, metaforer, symboler?
12 Finns det stilfigurer som till exempel motsatser, upprepningar, paradoxer och parallellismer?
13 Finns det några medvetna brott mot språkregler, ordböjningar eller ordkonstruktioner?
14 Vad är svårt att förstå i dikten? Varför är det svårt att förstå?
15 Sammanfatta diktens grundtanke.
Skriv lyriklogg
Efter läsningen av en dikt kan man samla sina tankar kring några frågor och skriva ner dem i en lyriklogg.
Uppgift
Skriv klart meningarna nedan i din lyriklogg:
1 Jag tycker att dikten handlar om…
2 När jag läser dikten kommer jag att tänka på…
3 När jag läser dikten tycker jag att…
4 När jag läser dikten känner jag mig…
5 När jag läser dikten vill jag, skulle jag vilja…
6 Det här var svårt att förstå (kan vara både enstaka ord och innehåll)…
Samtala om dikten i smågrupper
Robert Probst (2004) har presenterat några olika förslag om hur man kan diskutera en dikt i mindre grupper.
Uppgift 1
Förbered dig ensam innan du samtalar om dikten i din grupp genom följande:
1 Läs dikten två gånger.
2 Skriv tre saker som du fastat för i dikten och som du vill kommentera eller fråga om.
Sätt dig i din grupp och gör enligt följande:
1 En av er i gruppen högläser dikten
2 Alla i gruppen presenterar diskuterar de tre saker var och en fastat för
Uppgift 2
Förbered dig ensam innan du samtalar om dikten i din grupp genom att flödesskriva, dvs skriva snabbt utan att stanna upp och tänka på det formella. Utgå från följande frågor när du flödesskriver:
1 Vilken känsla uttrycker dikten, tycker du?
2 Hur reagerade du först på dikten?
3 Väckte dikten något särskilt minne till liv?
4 Får dikten dig att tänka på någon annan text, låttext eller film?
5 Vilket ord tycker du är det viktigaste ordet i dikten? Varför har du fastnat för det ordet?
Sätt dig i din grupp och gör enligt följande:
1 En av er i gruppen högläser dikten
2 Alla i gruppen läser upp sin flödesskrivning. Diskutera vilka likheter och skillnader som framkom.
Samtala om dikten utifrån egna anteckningar
Man kan också använda egna anteckningar som underlag till samtal.
Uppgift 1
Använd egna anteckningar som underlag till samtal genom att göra följande:
1 Läs dikten på egen hand ett par gånger.
2 Anteckna det viktigaste ordet i dikten
3 Skriv varför du tycker just detta ord är viktigast.
4 Läs igenom dikten en gång till och välja ut den viktigaste frasen
5 Skriv varför du valt just den.
6 Skriv ner vilka inre bilder du ”ser” när du läser dikten.
Sätt dig i din grupp och gör enligt följande:
1 En i gruppen högläser dikten
2 Var och en berättar vilka ord och fraser ni valt och vilka inre bilder som väckts.
3 Diskutera varför ni svarat så lika eller så olika.
Fundera på
Sandro Key Åberg har sagt att en dikt är början på ett samtal och innehåller både en fråga och ett svar. Man kan resonera kring en dikt utifrån följande frågor:
Vad är det för frågor dikten ställer om vårt sätt att leva med varandra?
Vad är det för svar den ger?
Är det bara ett svar den ger och är svaret eller svaren tvärsäkra?
Läs en omkastad dikt
Låt eleverna läsa dikter med omkastade rader för att tillsammans fundera över i vilken ordning de tycker att raderna passar bäst. Detta arbete ger ofta upphov till ett bra samtal om dikten och det är inte säkert att elevernas förslag är sämre än författarens val.
Uppgift 1
Placera raderna i Thomas Thorilds ”Thoraud till Freidin” i den ordning du tycker att de passar :
på vida jorden
från dina ögonlock!
Solen redan glimmar
Och djuren vimla
på höga himmelen
Må lätta Sömnen fara
Uppgift 2
Placera raderna i Edith Södergrans ”Jag” i den ordning du tycker att de passar :
där vill jag sitta och speja ut
som ligger djupt under det tryckande havet
Man sade mig att jag är född i fångenskap
efter röken ur mitt hemlands skorstenar
här är intet ansikte som vore mig bekant
Jag är främmande i detta land
solen blickar in med ringlande strålar
Var jag en sten, den man kastade hit på botten?
och luften flyter mellan mina händer
Här ligger jag på lur vid det susande trädets fot,
Var jag en frukt, som var för tung för sin gren?
Däruppe mötas de raglande kronorna,
hur ska jag komma upp för de hala stammarna?
