Skogsrån

Ur: Guitarr och dragharmonika (1891)    Årskurs: Gymnasium    Tema: Folktro och skräck

Åt Gösthultskanten i Gunnerudsskogen, 
bortom Västanmossen vid Bråttorpslogen, 
just där håller skogsrån till, 
gå dit och se, om ni vill!

Hon är älskogsaktig och manfolksgalen, 
för Vickbomspojken från Niklasdalen, 
han såg henne själv en kväll 
på vägen till Anna i Fjäll.

Hon var grannlåtsklädd som en påskdagspräst, 
hade ormbunkskrans och kattguldsväst 
och till knäna en granriskjol 
och doft som av nattviol.

Hon var ungtallsmidig och enstamvig, 
och hon skepade, snodde och vrängde sig 
som en orm på en lie trädd, 
så Kalle i Dalen blev rädd.

Och hon råbocksprang, gjorde lokattbukter 
och trollpackskonster och sattygsfukter 
och stod bak en furustam 
och glyste och gluttade fram.

Och Vickbomspojken från Niklasdalen 
blev vettskrämd, veckvill och månadsgalen 
och går ännu som en fant, 
så nog kan en se det är sant. 

Lyriska drag

Några lyriska drag är ordlekar och uppfinningsrikedom i språket: Fröding sammansätter ord på sitt eget vis och får då en speciell rytm i dikten ”Skogsrån”: älskogsaktig, manfolksgalen, påskdagspräst, ungtallsmidig, enstamvig, lokattbukter, kattguldsväst är några exempel. 

Frågor

1 Författaren förankrar tron på skogsrån i en realistisk miljö. På vilket sätt gör han det?

2 Vad får du veta om skogsrån av dikten?

3 Ta reda på vad som är karaktäristiskt för skogsrån enligt folklivsforskningen

4 Jämför folklivsforskningens beskrivning med vad Fröding nämner i dikten

 
Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny