Att läsa Selma Lagerlöf med yngre elever

I anslutning till temaarbete om nordisk folktro och sagoväsen passar det bra att läsa ”Bortbytingen” som finns i Troll och människor 1 (1915). Före läsningen kan man börja prata om troll. Eleverna får i uppgift att beskriva hur troll ser ut och måla troll. Klassen kan titta på klassiska bilder av troll, som exempelvis de som John Bauer målat. Sedan kan man gå över till att tala om vilka egenskaper troll har, hur de brukar handla i sagor. Är de onda eller goda i sagorna?

Läs första stycket i berättelsen högt och fundera sedan tillsammans över vad det är för slags berättelse. Samtala om genrerna saga och konstsaga.

Fortsätt högläsningen och stanna upp efter kvinnans replik: ”Det är ju i alla fall ett barn. Jag kan inte låta det ligga här till mat för vargarna.” Diskutera vad eleverna själva skulle ha gjort i den situationen och hur de tror att mannen och kvinnan i novellen gör.

Fortsätt att läsa hela berättelsen och samtala sedan om hur olika mannen och kvinnan ser på och behandlar trollungen. Vad tycker eleverna om mannens olika sätt att bli av med barnet? Människobarnet berättar att trollmamman behandlat det på samma sätt som kvinnan behandlat trollbarnet. Vad vill Selma Lagerlöf säga med det?

Vad menar mannen med orden: ”Här är vår son. Han har vänt tillbaka till oss och det är du och ingen annan som har räddat honom”?

Selma Lagerlöf skriver inte något om vart trollbarnet tar vägen. Be eleverna fundera och fantisera om vad som händer med det!

Berättelsen ”Valdemar Atterdag brandskattar Visby” i Osynliga länkar (1894) skildrar den danska kungen Valdemar IV Atterdags erövring av Visby år 1361 och utgår från en målning av den kända historiemålaren Carl Gustaf Hellqvist från år 1882. Målningen finns på Nationalmuseum i Stockholm och du kan läsa mer om målningen HÄR. 

Fundera igenom om du vill visa eleverna målningen före eller efter läsningen av berättelsen.

Man kan säga att beskrivningen av hur Lagerlöf ser tavlan utgör en ramberättelse. Läs inledningen högt. Förklara vad en ramberättelse är och diskutera vilken funktion ramberättelsen fyller.

Läs fortsättningen av berättelsen högt och samtala sedan tillsammans om hur författaren gör tavlan levande. Försök att fånga in dessa saker:

Låt eleverna måla händelserna som Lagerlöf beskriver med utgångspunkt från texten och jämför sedan med hur scenen framställs i Hellqvists målning.

Ge eleverna i uppgift att härma Lagerlöfs berättarteknik och skriva en berättelse utifrån en annan historiemålning, till exempel Gustaf Cederströms Karl XIIs likfärd, som också finns att se på Nationalmuseum.se.