Ett flickebarn

Ur: Vårfrost (2005)   Årskurs: F–34–6      

Spela nu, så skall jag dansa.
Luften är ett hav som bär.
Allt är sagor, kan jag sansa
mig och lydigt gå så här?
Jag vill springa rätt i solen
över alla tak och torn.
Jag vill sopa moln med kjolen.
Jag vill stå på månens horn.

Allt är sagor, någon pratar
sagor i mitt öra jämt.
Är det sant att livet gnatar
eller bara dåligt skämt?
Skrattar jag, så vill jag gråta,
gråter jag, är skrattet där.
Alltihop är som en gåta
och ett garn som gör besvär.

Lös mig gåtan, red mig garnet.
Kära, jag är kall och varm.
Jag är icke längre barnet.
Blomman gungar på min barm.
Tala till den, annars dör den.
Blommorna ha själ som vi,
och de viska och jag hör den
svala andningen däri.

Stackars stora döva lytta
mänskor, det är synd om er.
Det är dumt att göra nytta.
Jag gör ingenting numer.
Är en vind, som går förbi er,
och ett flarn, som vinden för,
och en ton i melodier,
dem ert öra aldrig hör.

Samtala om dikten

1 Vad är det som dikten beskriver och handlar om?

2 Vem är jaget i dikten?

3 Vad menas med raden ”Jag är inte längre barnet”?

Samtala om dikten

1 Vad är det som dikten beskriver och handlar om?

2 Vem är jaget i dikten?

3 Vad menas med raden ”Jag är inte längre barnet”?

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny