Triumf att finnas till …

Ur: Septemberlyran (1918)  Årskurs: Gymnasium    Tema: Meningen med livetTidens gång

Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten.
Jag är en del av alltets stora kraft,
en ensam värld inom miljoner världar,
en första gradens stjärna lik som slocknar sist.
Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!
Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror
och höra nattens tysta flod
och stå på berget under solen.
Jag går på sol, jag står på sol,
jag vet av ingenting annat än sol.

Tid – förvandlerska, tid – förstörerska,
                           tid – förtrollerska,
kommer du med nya ränker, tusen lister för att
                           bjuda mig en tillvaro
som ett litet frö, som en ringlad orm, som en
                           klippa mitt i havet.
Tid – du mörderska – vik ifrån mig!
Solen fyller upp mitt bröst med ljuvlig honung
                           upp till randen
och hon säger: en gång slockna alla stjärnor,
men de lysa alltid utan skräck.

Frågor om dikten

1 Vilken uppfattning om jaget ger denna dikt? Jämför med varandra!

2 Jämför ”Triumf att finnas till” med dikten ”Jag”.

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny