Erik Lindegren

ERIK LINDEGREN (1910–1968) var det svenska 1940-talets främste lyriker. Han debuterade 1935 med Posthum ungdom, en samling mer traditionella dikter. Under inflytande från främst de finlandssvenska modernisterna kom Lindegrens skrivande åren därefter att bryta ny mark och 1942 utkom, på eget förlag, Mannen utan väg – en av det svenska språket mest betydelsefulla och särpräglade diktsamlingar. Samlingen karakteriseras av disharmoni – ett bildspråk i skärvor – stöpt i en harmonisk form – sonetten. Lindegren ville med dessa ’sprängda sonetter’ skapa ett kostnärligt uttryck som samstämde med den moderna, av kriget präglade, livskänslan. Influenserna kom såväl från Picassos Guernica som från modern klassisk musik. 

Dikter och uppgifter

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny