Näcken

Ur: Gula rosor (1896)  Årskurs: Gymnasium  Tema: Folktro och skräck  

Djup stod färgen på fura och på sten,
Furor och stenar, de kasta skuggor hän,
I skummande silver och gull.

Sitter på stenen i skuggans breda famn
Svartlockig gosse, så bleknad som en hamn,
Och trevar med stråke på sträng.

Näckens gullharpa spelar opp en dans,
Gigan går efter och mistar all sin sans
För älvkung med silver i skägg.

Gossen var blott min egen fantasi. –
Näcken var forsen, som brusade förbi
Och stänkte sitt skum på min kind.

Ernst Josephson målade flera målningar med näckenmotiv. Den mest kända är ”Strömkarlen” som hänger på Waldemarsudde i Stockholm. Ha gärna en bild av den till hands vid läsningen av dikten.

Sök

1. Ta reda på mer om näcken som naturväsen. 

Jämför

1. Jämför med Stagnelius dikt ”Näcken”

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny