Där gingo tre jäntor i solen
på vägen vid Lindane Le,
de svängde, de svepte med kjolen,
de trallade alla de tre.

Och gingo i takt som soldater
och sedan så valsade de,
och ”Udden är så later”
de trallade alla de tre.

Men när som de kommo till kröken
av vägen vid Lindane Le,
de ropade alla: ”hör göken!”
sen skvätte och tystnade de.

Och tego så tyst som de döda
och rodnade, alla de tre.
Men varföre blevo de röda
och varföre tystnade de?

Jo!

Det stod tre studenter vid grinden
och därför så tystnade de
och blevo så röda om kinden,
de trallande jäntorna tre.

Det stod tre studenter vid kröken
och flinade, alla de tre,
och härmde och skreko: hör göken!
och alla så trallade de.