Jag kysser dig och ledsnar ej,

och skall jag nånsin ledsna? Nej!

Nu, goda flicka, svara mig,

vad sällhet kyssen skänker dig?

Du älskar den så väl som jag:

nu säg, vad utgör dess behag?

Jag frågar nu, jag frågte nyss

och får till svar blott kyss på kyss.

Om i  min läpp man honing gömt,

Du kysste den ej mera ömt;

Om galla vore stänkt därpå,

Du kysste lika ömt ändå.

Se till, vad förebär du väl,

Om någon frågar efter skäl?

Om någon oblygt kommer nu

Och frågar: varför kysses du?

Och folket dömer strängt, min vän

Vad skall det säga då om den,

Som annat ej än kyssa gör,

Och själv ej engång vet varför?

För min del, jag ej hittat på,

Vad gott i kyssen finnas må;

Men jag vill dö, om jag en stund

Skall stängas från din purpurmund.