Vårens tid

Ur: Nya dikter (1915)  Årskurs: 7–9   Tema: DödenNatur och människaVår

Nu är det synd om de döda,
som ej få sitta i vårens tid
och värma sig i solen
på ljus och ljuvlig blomsterlid.
Men kanske viskade de döda
då ord till vivan och violen,
som ingen levande förstår.
De döda veta mer än andra.
Och kanske skulle de, när solen går,
då med en glädje, djupare än vår,
bland kvällens skuggor ännu vandra
i tankar på den hemlighet,
som bara graven vet.

Just den här dikten är inte kopplad till någon specifik uppgift, utan här skall du välja ett av förslagen på sidan ”6 sätt att analysera dikter” som finns här: https://litteraturbanken.se/skolan/poesi-analysmodeller/  Arbeta sedan med dikten med hjälp av någon av metoderna där.

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny