Betlehems stjärna

Ur: Dikter (1996). Först ur Vapensmeden (1891)    Årskurs: F–3, 4–6, 7–9, Gymnasium    

Tema: Gud och människa, Vinter och jul

Gläns över sjö och strand,
stjärna ur fjärran,
du som i Österland
tändes av Herran!
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
Betlehems stjärna.

Natt över Judaland,
natt över Sion.
Borta vid västerrand
slocknar Orion.
Herden, som sover trött
ute å fjället,
barnet, som slumrar sött
inne i tjället,
vakna vid underbar
korus av röster,
skåda en härligt klar
stjärna i öster,
gånga från lamm och hem,
sökande Eden,
stjärnan från Betlehem
visar dem leden
fram genom hindrande
jordiska fängsel
hän till det glindrande
lustgårdens stängsel.
Armar där sträckas dem,
läppar där viska,
viska och räckas dem
ljuva och friska:
”stjärnan från Betlehem
leder ej bort, men hem.”
Barnen och herdarna
följa dig gärna,
strålande stjärna.

Lyssna till den tonsatta psalmen och sjung den gärna tillsammans. 

Läs Luk 2:1-20 i Bibeln i eller Barnens bibel och jämför med beskrivningarna i dikten.

Den här dikten skrev Viktor Rydberg i romanen Vapensmeden som kom ut 1891. Där är det den unga flickan Margit som en sensommarkväll på Vättern spelar harpa och sjunger texten under en roddtur. 

Dikten tonsattes av Alice Tegnér och publicerades i hennes bok Sjung med oss mamma! Den finns nu i vår svenska psalmbok bland julpsalmerna, eftersom den handlar om stjärnan som leder herdarna till det nyfödda Jesusbarnet. En rad forskare har undersökt om det förekom något speciellt himlafenomen vid den tid, som man av tradition menar att Jesus föddes. Det mest sannolika är att Betlehems stjärna var den komet som år 4 före Kristus visade sig. Det är vetenskapligt belagt att en komet passerade över stjärnhimlen 13-27 april just detta år. Tidpunkten på året stämmer med andra beräkningar, som har kommit fram till att det inte kan ha varit några får och herdar ute i slutet av december, för då är det alldeles för kallt i Betlehem.

Följ olika forskares resonemang om tidpunkt och vilken sorts himlafenomen som Betlehems stjärna kan vara fråga om.

Den här dikten skrev Viktor Rydberg i romanen Vapensmeden som kom ut 1891. Där är det den unga flickan Margit som en sensommarkväll på Vättern spelar harpa och sjunger texten under en roddtur. 

Dikten tonsattes av Alice Tegnér och publicerades i hennes bok Sjung med oss mamma! Den finns nu i vår svenska psalmbok bland julpsalmerna, eftersom den handlar om stjärnan som leder herdarna till det nyfödda Jesusbarnet. En rad forskare har undersökt om det förekom något speciellt himlafenomen vid den tid, som man av tradition menar att Jesus föddes. Det mest sannolika är att Betlehems stjärna var den komet som år 4 före Kristus visade sig. Det är vetenskapligt belagt att en komet passerade över stjärnhimlen 13-27 april just detta år. Tidpunkten på året stämmer med andra beräkningar, som har kommit fram till att det inte kan ha varit några får och herdar ute i slutet av december, för då är det alldeles för kallt i Betlehem.

Följ olika forskares resonemang om tidpunkt och vilken sorts himlafenomen som Betlehems stjärna kan vara fråga om.

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny