Birger Sjöberg

BIRGER SJÖBERG (1885–1929) blev med vissamlingen Fridas bok (1922) omedelbart älskad av publiken, som diktare och trubadur, och upphöjd till den nye Bellman.

Fridas litterära småstadsvärld, inte långt från Sjöbergs eget Vänersborg, är en solbelyst, trygg och tindrande idyll över vilken hörs den ”svenska lärkans drill”. Något mörkt stråk smyger sig tidvis in, som i ”Bleka dödens minut” där det obönhörliga livsslutet frammanas, men i övrigt skildras livet i den lilla staden i övervägande komiska, stundtals gränsande till satiriserande, ordalag. Klanger genljuder från Snoilsky och Tegnér och, framför allt, från Bellmans Fredmansdiktning. Parodi, pastisch, ironi och satir skiktar texten i mångtaliga lager där såväl diktarens egen som diktjagets röster kan avlyssnas i en sjungande ekokammare.