Ute blåser sommarvind
Ur: Poetisk kalender 1813 (1812) Årskurs: F–3, 4–6 Tema: Barn och unga, Sommar
Ute blåser sommarvind,
Göken gal i högan lind;
Mor hon går på grönan äng,
Bäddar barnet blomstersäng,
Strör långa rader
Utav ros och blader
Ängen står så gul och grön,
Solen stänker guld i sjön,
Bäcken rinner tyst och sval
Mellan viden, asp och al;
Bror bygger dammar
Åt sin såg och hammar.
Syster sopar stugan re’n,
Sätter löv i taket se’n;
Uppå golvet skall hon så
Liljor och konvaljer små,
Rosor så rara:
Där skall barnet vara.
Skeppet gungar lätt på våg
Med sitt segel, mast och tåg,
Gångar sig åt främmand’ land,
Hämtar barnet pärleband,
Kjortel av siden,
Skor med granna smiden.
Lilla gula gåsen ung,
Len liksom en silkespung,
Ror med moder sin i säv,
Pillar vingen med sin näv:
Vallherden vilar
Vid sitt horn och pilar.
Lindorm solar sig på sten,
Som ett sammet vit och len,
Vill i barnets vagga gå,
Men det skall han aldrig få;
Han skall bli bunden
Uti gröna lunden.
Trollet sitter vid sin vägg,
Kammar ut sitt silverskägg,
Sjunger vid den gråa häll:
”Liten kind, kom hit i kväll!
Dig vill jag lova
Under guld-ås sova.”
Far han gjordar om sitt liv
Sitt bälte och sin blanka kniv,
tar järnsporrar på sin sko,
Rider över berg och mo,
Trollet att förstöra,
som vill barnet röra.
Snart är liten kind en man:
Gångarn grå då sadlar han,
Tager brynja, svärd och spjut,
Och i kamp han rider ut;
Spänner sitt bälte,
Strider som en hjälte*).
*)För en flicka sjunges sista versen så:
Liten fager Jungfru opp
Växer fort, som rosens knopp:
Virkar se’n åt ungersven
Kappan blå, och får igen
Fäst-ring och spänne
Och gullspann på änne.
Paulina Helgeson läser ”Ute blåser sommarvind” av Samuel Johan Hedborn.
Om dikten
Dikten finns tonsatt och har ofta använts som vaggsång. Dikten publicerades 1813, vilket ger förklaring till vad modern och systern respektive fadern och brodern gör och också till de alternativa sluten, ett om det är en pojke man sjunger visan för och ett annat om den är riktad till en flicka.
Samtala om dikten
1 Samtala om de inledande strofernas idylliska beskrivning. Vilka hot mot idyllen och tryggheten nämns i dikten?
2 En lindorm är enligt gammal folktro en sorts drake som man trodde övervintrade i ihåliga lindar. Vem är det som skyddar barnet i dikten?
Om dikten
Dikten finns tonsatt och har ofta använts som vaggsång. Dikten publicerades 1813, vilket ger förklaring till vad modern och systern respektive fadern och brodern gör och också till de alternativa sluten, ett om det är en pojke man sjunger visan för och ett annat om den är riktad till en flicka.
Samtala om dikten
1 Samtala om de inledande strofernas idylliska beskrivning. Vilka hot mot idyllen och tryggheten nämns i dikten?
2 En lindorm är enligt gammal folktro en sorts drake som man trodde övervintrade i ihåliga lindar. Vem är det som skyddar barnet i dikten?