ISRAEL HOLMSTRÖM (1661–1708) gjorde sig först känd genom ett sorgetal över Ulrika Eleonora (1693). Fyra år senare höll han ännu en parentation, vid Karl XI:s död, samt en ”solenn oration” vid Karl XII:s kröning.
Som författare av gravdikter var Holmström en mästare, men han skrev även uppsluppna sällskapsdikter, burleskerier och
elegisk kärlekspoesi. Snart sagt ingen av tidens genrer var honom främmande. Han var en av de första att efterbilda La Fontaines
fabler på svenska, och han skrev även gåtor, parodier och lustiga
epigram; mest känt bland de senare torde vara det om Karl XII:s hund Pompe. Karl XII uppskattade Holmströms snarfyndighet och välturnerade verskonst.
Från år 1700 och framåt följde Holmström kungen på dennes fälttåg som stridande soldat. Sin död mötte han i ett fältläger i Litauen.
Lotta Lotass
Svenskt biografiskt lexikon
