Bortbytingen
Ur: Troll och människor (1915) Årskurs: F–3, 4–6, 7–9, Gymnasium Tema: Folktro och skräck
Till läraren:
I anslutning till temaarbete om nordisk folktro och sagoväsen passar det bra att läsa ”Bortbytingen” som finns i Troll och människor 1 (1915). Före läsningen kan man börja prata om troll. Eleverna får i uppgift att beskriva hur troll ser ut och måla troll. Klassen kan titta på klassiska bilder av troll, som exempelvis de som John Bauer målat. Sedan kan man gå över till att tala om vilka egenskaper troll har, hur de brukar handla i sagor. Är de onda eller goda i sagorna?
Läs första stycket i berättelsen högt och fundera sedan tillsammans över vad det är för slags berättelse. Samtala om genrerna saga och konstsaga.
Fortsätt högläsningen och stanna upp efter kvinnans replik: ”Det är ju i alla fall ett barn. Jag kan inte låta det ligga här till mat för vargarna.” Diskutera vad eleverna själva skulle ha gjort i den situationen och hur de tror att mannen och kvinnan i novellen gör.
Fortsätt att läsa hela berättelsen och samtala sedan om hur olika mannen och kvinnan ser på och behandlar trollungen. Vad tycker eleverna om mannens olika sätt att bli av med barnet? Människobarnet berättar att trollmamman behandlat det på samma sätt som kvinnan behandlat trollbarnet. Vad vill Selma Lagerlöf säga med det?
Vad menar mannen med orden: ”Här är vår son. Han har vänt tillbaka till oss och det är du och ingen annan som har räddat honom”?
Selma Lagerlöf skriver inte något om vart trollbarnet tar vägen. Be eleverna fundera och fantisera om vad som händer med det!
1. Denna novell är snarare en konstsaga, en berättelse med sagodrag skriven av en namngiven författare. Vilka sagodrag hittar du?
2. Vem möter vi först i novellen? Vad är det som händer när barnen blir utbytta?
3. Vad tycker hustrun om trollungen och vad tycker mannen om honom? Ge exempel på hur de båda behandlar honom.
4. Hur beskrivs trollungens utseende? Jämför med människobarnets utseende.
5. Hur slutar novellen?
6. Vilka åsikter om troll kommer fram i texten?
1. Denna novell är snarare en konstsaga, en berättelse med sagodrag skriven av en namngiven författare. Vilka sagodrag hittar du?
2. Vem möter vi först i novellen och vems tankar och handlingar får vi sedan följa allra mest?
3. Beskriv skillnaderna mellan mannens och hustruns syn på trollungen.
4. Med vilka negativa ord och uttryck beskrivs trollungen? Jämför med hur människobarnet beskrivs.
5. Varför berättar människobarnet i slutet parallellerna mellan trollungens liv hos hans föräldrar och hans liv hos trollmamman?
6. Vad menar mannen med att det är bondhustrun som räddat deras barn?
7. Vilka åsikter om troll kommer fram i texten?
8. En saga brukar sluta lyckligt. Tycker du att ”Bortbytingen” slutar lyckligt?
9. Vad tror du att Selma Lagerlöf vill säga med den här novellen? Är den bara en berättelse om troll?
1. Denna novell är snarare en konstsaga, en berättelse med sagodrag skriven av en namngiven författare. Vilka sagodrag hittar du?
2. Hur har Lagerlöf gjort för att läsaren ska komma in i handlingen? Hur kommer det sig att barnen byts ut?
3. I vilken ordning är händelserna berättade?
4. Beskriv skillnaderna mellan hur mannen och hustrun förhåller sig till det som har hänt. Mannen är på väg att lämna hustrun flera gånger; ge exempel på hur han tänker och vad det är som får honom att ändra sig. Ge exempel på hur hustruns känslor för trollungen beskrivs. Vad menar mannen på slutet med att det är bondhustrun som räddat deras barn?
5. Tänk dig in i föräldrarnas situation: hur skulle du handla i en liknande situation?
6. Jämför hur trollungens utseende beskrivs med människobarnets utseende. Undersök särskilt negativa och positivt laddade ord.
7. Vilka åsikter om troll kommer fram i texten? Känner du igen dessa åsikter i något annat sammanhang?
8. Slutar novellen lyckligt, tycker du? För vem eller vilka slutar den lyckligt i så fall?
9. Vilket budskap ser du i texten?
10. Man kan läsa denna konstsaga symboliskt. Vad skulle trollen vara en symbol för? Vilka ledtrådar finns det i texten som stöd för din tolkning?
11. Finns det några anspelningar på andra texter?
12. I flera av Lagerlöfs texter finns ett vi och dom-perspektiv, där ”vi” är vanliga människor och ”dom” är människor som är annorlunda och svåra att förstå. Läs gärna ”En historia från Halland” och jämför synen på ”dom” i de båda novellerna.
