Orosår: Nils Ferlin & kriget

Orosår

NILS FERLIN & KRIGET

En utställning om Nils Ferlin
mellan åren 1939–1945

En introduktion.

Nils Ferlin (1898–1961) är fortfarande – sextio år efter sin död – en av den svenska litteraturens stora fixstjärnor. Ferlins dikter tycks tala till något inom oss, något som överlever avstånd i tid och rum. Kanske handlar det om ett universellt arv: ett medmänsklighetens arv. Om människans erfarenheter av att vara just människa – och om hur detta pressas till dikt i noga tillskapade rader.

Men Nils Ferlins liv var sällan enkelt. Och lika enkla som hans dikter kan tyckas, lika svåra var de dagar då orden svek. Eller när kriser och hälsa och omvärld tryckte tillvarons band för hårt kring hans hjässa.

Diktinläsningen från 1948 återges med tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna. 

Nils Ferlin (fotografiet har vi lånat ur boken Efterskörd, 2021).

När kriget stod för dörren 1939 tycktes Nils Ferlin en åldrad man. Drygt fyrtio år gammal var han trött och nedsliten. Livet hade ristat djupt i både själ och kropp.

Ferlins liv hade länge varit bohemens liv. Många är vittnesmålen om hans liv på Stockholms krogar och caféer. Berättelserna kan väl fortfarande framstå som underhållande. Skrönor, anekdoter – allt berättat med mytens kalla fernissa. Men livet i spritens slagskugga var föga glamoröst. Det krävde allt och gav intet tillbaka.

Nils Ferlin under beredskapstiden (fotografiet har vi lånat ur boken Efterskörd, 2021).

Nils Ferlin hade varit granatkastare i det militära. Och han blev förstås inkallad igen när världen började brinna.

Världen låg förresten rätt nära. Danmark, Norge, Finland. Det var ett kaos som omgav. De svenska vallgravarna tycktes inte mycket till värn mot krigets fasor.

Hur kom kriget att påverka Nils Ferlin? Vad gjorde det med hans diktning? Hur gestaltades denna tid i hans texter? Och fanns det redan före krigets utbrott ett stråk i hans poesi som stod mönstrat vid gränsen, redo för den annalkande stormen?

Dagarna i uniform blev till slut rätt många. Och nu var det långt till krogarna och caféerna i Stockholm.

Nils Ferlin, Uno Eng, Gunnar Ekelöf, Beth Lagerlund – utanför Den Gyldene Freden, juni 1939 (fotografiet har vi lånat ur boken Efterskörd, 2021).

Radioprogrammet från 1949 återges med tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna. 

Om detta, och om en del annat längs med vägen, handlar den här utställningen. Vi har åkt snålskjuts på allt det makalösa material som Nils Ferlin lämnade efter sig. Dikter, manuskript, radioinspelningar, fotografier, intervjuer. Och att Ferlin förblir en dagsaktuell diktare är uppenbart. I dagarna kommer en omfångsrik volym ut som inventerar släktens gömmor: Efterskörd. Ferlinfynd från en spånkoffert (författad och utgiven av Hans Rutberg och Jenny Westerström). Och där visade det sig finnas mycket som var okänt för de flesta – eller glömt av nästan alla.

Också det bortglömda vill vi lyfta fram.
Det vi glömt säger ju nästan alltid något om det vi har valt att minnas.

Nils Ferlin. Ur Veckojournalen, julen 1943 (bilden har vi lånat från Wikimedia.)

Ett tack.

Vi vill med värme tacka rättighetshavarna till Nils Ferlins författarskap för den stora generositet som vi mött längs med vägen. Ferlins diktning har ju funnits hos Litteraturbanken rätt länge nu, och diktinläsningarna har redan hunnit bli många på Ljud & Bild. Men med den här utställningen tar vi ännu ett steg in i Ferlins värld. Ett stort och särskilt tack ska utsträckas till Hans Rutberg, som varit oss till stor hjälp.

Klicka här för att gå vidare in i utställningen OROSÅR – en utställning om Nils Ferlin och kriget.

Varmt välkommen!

MARTIN JOVIKEN
& DICK CLAÉSSON

Litteraturbanken

EN INTRODUKTION
BOHEMENS LIV
ATT SKRIVA I TIDEN (I)
ATT SKRIVA I TIDEN (II)
SOLDATEN FERLIN
UR ANDRAS ÖGON (I)
UR ANDRAS ÖGON (II)
UPPBROTT & SJUKDOM
FERLINS RÖST


OM UTSTÄLLNINGEN

Utställningen ”Orosår: Nils Ferlin & kriget” producerades för Litteraturbanken under september 2021 av Martin Joviken & Dick Claésson. Radioprogrammen återges med tillstånd från rättighetshavaren och Sveriges Radio.

Ett antal tryckta källor har använts i utställningen, däribland: Åke Runnquist, Poeten Nils Ferlin (1958), Henny Ferlin, Nils. Ett försök till porträtt (1971), Jenny Westerström, Nils Ferlin. Ett diktarliv (1998), samt Hans Rutberg & Jenny Westerström, Efterskörd. Ferlinfynd från en spånkoffert (2021).


LÄS NILS FERLINS DIKTER HOS LB.SE

EN DÖDDANSARES VISOR (1930)
BARFOTABARN (1933)
GOGGLES (1938)
MED MÅNGA KULÖRTA LYKTOR (1944)
KEJSARENS PAPEGOJA (1951)
FRÅN MITT EKORRHJUL (1957)
EN GAMMAL CYLINDERHATT (1962)


LÄS MER OM NILS FERLIN HOS LB.SE

JONAS ELLERSTRÖM OM FERLIN
SÖK I FERLINS SKRIFTER