VARFÖR SKA MAN LÄSA KLASSIKER I SKOLAN?
Del 4. Metodiska idéer
Dialogisk närläsning
Nykritikens närläsning av litterära texter innebar att texten kopplades bort från både författare och samtid och analyserades enbart som text genom långsam läsning och noggrant analyserande av språkliga drag. Metoden har diskuterats och kritiserats, men i pedagogiska sammanhang har den sina poänger, vilket Ulla Lundqvist (1984 och 1995) har visat. Dialogisk närläsning tränar elever att bli medvetna om att varje ord och tecken är viktigt och noga uträknat av en författare, vilket kan få dem att överföra denna känsla till sitt eget skrivande. Metoden kan, när den används i dialog lärare och elever emellan, också träna de lässtrategier som erfarna läsare har: spekulera framåt, ställa frågor, skapa inre bilder. I sin bästa tappning, när den dialogiska närläsningen sker i dialog mellan lärare och elever, blir den ett sätt att läsa kreativt, det vill säga att kombinera känsla och förnuft (Persson 2007).
Praktiskt går det till så att läraren visar ett kort avsnitt i taget; det kan vara en rad eller en mening. I dialog med eleverna diskuteras vad dessa ord och skiljetecken väcker för tankar och associationer. Flera olika förslag ska gärna komma fram, samtidigt som man funderar över varför författaren har valt ett visst ord, ett visst skiljetecken, en viss meningslängd etc. Läraren kan visa eleverna på de signaler som författare använder sig av för att få fram sitt budskap: titel, inledningsscen, slutrader etc. I samband med denna långsamma läsning kan eleverna tränas i olika lässtrategier. För exempeltexter till dialogisk närläsning se läshandledning till inledningen till ”Gösta Berlings saga” samt läshandledning till kapitlet ”Den röda klänningen” i ”Kejsarn av Portugallien”.
Här nedan beskrivs ett antal konkreta metodiska och didaktiska idéer till litteraturarbete. Dessa idéer återkommer i de uppgifter som finns till de olika litteraturbankstexterna.
Att skriva sig in i en text
Ett sätt att få eleverna att röra sig fritt i en föreställningsvärld är att låta dem ”skriva sig in i texten”. Detta kan gå till så att eleverna presenteras för ett problem eller en situation som texten tar upp. Sedan får de i uppgift att fritt skriva sina tankar kring detta i några minuter. Därefter läser några elever upp det de skrivit och efter ett gemensamt samtal tar läraren fram den äldre texten som behandlar samma problem. Eleverna är nu förberedda på textens tema och problematik och har lättare att komma in i och engagera sig i texten.
Att skriva vidare i en text och spekulera framåt
Ett sätt att väcka elevernas nyfikenhet och inbjuda till ett medskapande läsande är att be eleverna läsa en text fram till ett visst stycke för att därefter skriva vidare på egen hand. Många elever anpassar då sin stil och sitt ordval mer eller mindre automatiskt till förlagan. De går gärna tillbaka till den lästa texten för att leta ledtrådar som kan ge uppslag till möjlig utveckling av händelserna. På så sätt leder denna uppgift både till en skrivutveckling och till en noggrannare och mer kritisk läsning.
Ett alternativ till att skriva vidare från en i förväg angiven punkt är att be eleverna att de efter läsningen av en text bestämmer ett ställe i texten varifrån de skriver vidare på en alternativ utveckling av händelserna. För exempel se läshandledning till ”En historia från Halland”.
Text och tanke
Text och tanke-modellen för reflekterande läsning och skrivning går ut på att eleverna letar citat i den text de läst eller håller på att läsa och skriver av dessa citat, för att bredvid citaten skriva ner personliga tankar och reflektioner. Citaten ska vara textställen som på något sätt gör läsaren förvånad, förfärad eller förtjust. Citaten kan vara både ett enstaka ord och flera meningar. Idén med att skriva av först hänger samman med tanken att man genom skrivandet sätter igång tankar och associationer. Aktiviteten inbjuder till en mer eftertänksam läsning och många uppger att de kommer ihåg mer av de böcker de har läst på detta sätt. Att skriva ”text och tanke” kan leda till samtal där deltagarna läser upp sina citat och sina tankar som en inledning. Uppgiften kan också vara ett alternativ till läslogg där läraren kan följa elevernas läsning och eventuellt skriva kommentarer.
En del läsare vill skriva ner citaten på en gång allteftersom de stöter på dem under läsningen, medan andra inte vill avbryta läsningen utan de går hellre tillbaka och väljer citat i efterhand. I flera uppgifter här i Litteraturbankens Skola finns citat att kommentera. Dessa uppgifter kan användas som inskolning till att eleverna får i uppgift att själva välja citat.
Läslogg
När eleverna läser olika texter är det bra att föra en logg över de tankar som uppstår vid läsningen. Eleverna gör sina tankar synliga och läraren kan genom att läsa loggböckerna följa deras läsning och gärna skriva korta kommentarer. Loggboksskrivandet kan vara helt fritt eller styras enligt nedanstående förslag. Det bygger på erfarna läsares lässtrategier. I Tankens mosaik (2003) av Ellin Keene och Susan Zimmermann beskrivs lässtrategierna att spekulera framåt, ställa sig frågor, skapa inre bilder och koppla läsningen till egna erfarenheter. Även andra läsforskare som Merete Brudholm (2002) och Monica Reichenberg (2008) menar att stora grupper av elever inte använder sig av dessa strategier automatiskt, men att de förhållandevis lätt kan lära sig att göra det. Nedanstående läsloggsuppgifter är ett sätt.
Processlogg
Med processlogg menas att man skriver allteftersom man läser den litterära texten; man väntar alltså inte till texten är färdigläst. Frågor innan du börjar läsa texten:
Titta på titeln och om det är en bok också på omslagsbilden och baksidestexten. (Dessa finns dock inte med på Litteraturbanken.se.) Vad för slags text verkar det vara? Vad har du för förväntningar på boken? Vad tror du att den kommer att handla om?
Har du läst något av författaren förut eller har du läst något i samma genre tidigare?
Hur tror du att det kommer att hjälpa dig när du börjar läsa texten?
Frågor när du har kommit en bit in i texten:
Hur har författaren gjort för att du ska bli intresserad av bokens handling?
Hur presenteras karaktärerna? Hur mycket har du fått reda på hittills om dem?
Har du kommit på vad textens huvudproblem eller konflikt skulle kunna vara?
Frågor att tänka på när du har kommit halvvägs in i texten:
Vilken händelse tycker du är viktigast så här långt? Motivera varför du tycker så.
Hur markerar författaren att tiden går? Under hur lång tid har handlingen hittills pågått?
Hur tror du att problemet eller konflikten kommer att lösas?
Vad vet du nu om huvudpersonen? Hur har du lärt känna honom eller henne närmare? Ge exempel!
Hurdana är de andra personerna?
Börjar du förstå varför texten har fått den titeln?
Frågor att tänka på när du har läst färdigt texten:
Slutade den som du trodde?
Hade den kunnat sluta på något annat sätt? I så fall vilket?
Vilket ärende tror du att författaren har haft med texten?
Påminde den om någon annan bok du läst eller film du sett eller något du varit med om i verkligheten?
Hur skulle en fortsättning på handlingen kunna utvecklas?
