VARFÖR SKA MAN LÄSA KLASSIKER I SKOLAN?

Litteraturlista

  • Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2015). Från fabler till manga 1. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barnlitteratur. Malmö: Gleerups förlag.

  • Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2016). Från fabler till manga 2. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på ungdomslitteratur. Malmö: Gleerups förlag.

  • Bommarco, Birgitta & Parmenius-Svärd, Suzanne (2013). Läsning, skrivande, samtal. Textarbete i svenska på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur.

  • Brudholm, Merete (2002). Læseforståelse:hvorfor of hvordan? Köpenhamn: Alinea.

  • Chambers, Aidan (1994). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Norstedts.

  • Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: X publishing.

  • Danska kulturdepartementets hemsida: Litteraturkanon.

  • Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

  • Eriksson Barajas, Katarina (2012). Boksamtalets dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber.

  • Hoel, Løkensgard Torlaug (2001). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

  • Hultin, Eva (2009). ”Det ovanliga i vanliga klassrum. Om skilda villkor för elevers deltagande i samtal om litteratur” i Makt mening och motstånd. Litteraturundervisningens dilemman och möjligheter. Red. Lotta Bergman, Eva Hultin, Gunilla Molloy, Stefan Lundström Stockholm: Liber.

  • Iser, Wolfgang (1978). The Act of Reading. A theory of Aesthetic Response. Baltimore and London: The John Hopkins University Press.

  • Keene, Ellin Oliver, Zimmermann, Susan (2003). Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos.

  • Labov, William (1972). Language in the inner city. Studies in the Black English Vernacular. Philadelphia: University of Pennsylvania.

  • Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.

  • Langer, Judith (2011). Envisioning literature: literary understanding and literary instruction. New York: Teachers College Press.

  • Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och frditidshemmet. Stockholm: Skolverket.

  • Lgy 11. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

  • Lundqvist, Ulla (1984). Litteraturundervisning: modeller och uppslag för lärare. Stockholm: Liber.

  • Lundqvist, Ulla (1995). Läsa, tolka, förstå. Litteraturpedagogiska modeller. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

  • McCormick, Kathleen (1994). The Culture of Reading and the Teaching of English. Manchester: Manchester University Press.

  • Miall, David S. (2006). Literary Reading. Empirical & Theoretical Studies.New York: Peter Lang Publishing.

  • Molloy, Gunilla (2002). Läraren, Litteraturen, Eleven. En studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Akademisk avhandling. Stockholm: Lärarhögskolan 2002.

  • Nussbaum, Marta (1995). Poetic Justice: the Literary Imagination and Public Life. Boston: Beacon Press.

  • Olin-Scheller, Christina (2011). Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Akademisk avhandling. Karlstad: Karlstad universitet.

  • Oscar K, Karrebæk Dorte (2011). Shakespeares Hamlet. Göteborg: Daidalos.

  • Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisning efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.

  • Persson, Magnus (2012). Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur.

  • Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.

  • Rosenblatt, Louise (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.

  • Stam, Robert (2004). Literature through film. Realism, Magic, and the Art of Adaption. Oxford: Blackwell Publishing.

  • Stam, Robert (2005). ”Introduction” i Literature and film. A Guide to the Theory and Practise of Film Adaption. Red. Robert Stam & Alessandra Roengo. Oxford: Blackwell Publishing.

  • Tengberg, Michael (2011). Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Akademisk avhandling. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

  • Torell, Örjan (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Härnösand: Institutionen för humaniora, Mittuniversitetet.

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny