Nya vägar
till det förflutna
Om ett projekt kring 1800-talets svenska skönlitteratur
Skönlitteraturen erbjuder en unik möjlighet till att utforska det förgångna. Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare, men också allmänintresserade läsare, har mycket att hämta i den litteratur som gestaltar det svunna.
När Nya vägar till det förflutna. Det litterära kulturarvet som källmaterial för humaniora och samhällsvetenskap är avslutat kommer all svensk skönlitteratur från 1800-talet att finnas digitaliserad, sökbar och öppet tillgänglig hos Litteraturbanken. Projektet, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, pågår under perioden 2020–2022.
Det är ett stort antal verk det handlar om.
Sammanlagt omfattas drygt 11.000 verk av projektets ramar: separattryckt svensk skönlitteratur som är tryckt mellan 1800 och 1900. Endast en liten del av dessa böcker har redan digitaliserats genom tidigare insatser, och därmed återstår fortfarande cirka 8.600 volymer. Denna återstod kommer nu att digitaliseras och tillgängliggöras, fritt för alla, inom ramen för Nya vägar till det förflutna.
Projektet Nya vägar föregicks av två mindre. Bägge kan betraktas som förarbeten till det nu pågående Riksbanksprojektet. Det första var Svensk prosafiktion 1800–1900. Där digitaliserades all svensk prosafiktion som trycktes för första gången åren 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. (Verk som digitaliserades i samband med Svensk prosafiktion är delvis redan inlagda i Litteraturbankens samlingar, och den språkligt intresserade kan dessutom studera textsamlingen med hjälp av avancerade sökverktyg hos Språkbanken.)
Det andra projektet hette Det moderna genombrottet 1880–1900, och inom dess ramar digitaliserades över 1.000 romaner och novellsamlingar från de två sista decennierna av 1800-talet. Dessa verk läggs nu också till samlingarna hos LB.se under det kommande året.
Tekniken
Projektet Nya vägar till det förflutna bygger på samarbete mellan flera institutioner. Uppsala universitetsbibliotek (UUB) har sammanställt listor över alla romaner, novell- och poesisamlingar, dramer och andra skönlitterära genrer. Sedan tar UUB fram volymerna ur sina samlingar, går igenom dem och kompletterar (vid behov) beskrivningen i den nationella bibliotekskatalogen Libris samt i Alvin. De verk som saknas i Uppsalas hyllor (sådana finns!) får man leta efter på andra bibliotek – men också dessa läggs sedan till de digitala samlingarna hos Litteraturbanken.
Merparten av de framplockade böckerna skickas till Enheten för digitisering (DiT) vid Riksarkivet Fränsta, medan de äldsta och mest ömtåliga böckerna digitaliseras på UUB.
När Riksarkivet är färdiga med digitaliseringen laddas digitala bilder och filer upp på Litteraturbankens servrar. Här sker en automatisk import till våra system, innan en redaktör går in och förädlar de metadata som skall underlätta för användaren att hitta det man letar efter.
När böckerna väl är importerade i Litteraturbankens system är det av största vikt att alla tidigare steg i processen varit optimala. Det mänskliga ögat har inga problem med att anpassa sig om boken vrids en centimeter hit eller dit. Men om en boksida är snett inskannad, så kommer våra datorer inte att känna igen bokstäverna på ett korrekt sätt. Då får man så kallade skanningsfel. När du som användare till exempel söker efter ordet ”kärlek” så kan det hända att du inte får träff på alla faktiska förekomster i boken: på grund av ett otydligt tryck kan datorn ha feltolkat bokstäverna till ”kärkk” – eller till något helt annat.
Tekniken har alltså sina gränser. Men utvecklingen går snabbt framåt, och skanningsfelen blir förhoppningsvis färre med tiden.
Nya vägar för forskning och allmänhet
Projektet Nya vägar till det förflutna är ett av de största massdigitaliseringsprojekt som genomförts i Sverige. Som jämförelse: innan de nya verken började läggas till, hade Litteraturbanken drygt 4.700 verk i samlingarna. När projektet är avslutat kommer denna siffra att ha vuxit till över 14.000 verk – varav merparten kommer att vara sökbara. Detta öppnar för fantastiska möjligheter för såväl forskare som för den litteratur- och historieintresserade allmänheten.
Många verk som publiceras genom projektet är i vanliga fall ”osynliga” eftersom de inte förekommer i digitaliserade och sökbara kataloger. Somliga sällsynta verk finns bara i enstaka exemplar i landet – varför projektet också är viktigt ur bevarande- och tillgänglighetssynpunkt. Viktigt är också att kataloguppgifter förbättras. Katalogerna är ju på sätt och vis en av de viktigaste nycklarna till kunskapen om vårt förflutna.
Gamla välkända pärlor dammas av och får nytt liv genom projektet. Men det är också mycket annat som kommer fram, och inte alltid kanske det mest självklart ”klassiska” och lätt igenkännbara. Inte minst utställningsrummet om litterära kalendrar bjuder på tidstypiska litteraturformer – och det är inte alltid som dessa uttryckssätt åldrats med värdighet. Men en ovärderlig bild av kulturlivet vid mitten av 1800-talet, det ger de alldeles oavsett.
Allt digitaliserat material publiceras parallellt i tre kanaler: dels hos Litteraturbanken, men också i databaserna Alvin och Libris. Samtidigt arbetar vi med ta fram olika forskningsverktyg och utvecklar nya möjligheter för att ladda ner material. Det blir mer om det så småningom.
INLEDNING
OM PROJEKTET
FOLKSKRIFTER
BARNLITTERATUR
KVINNLIGA FÖRFATTARE
KALENDRAR
LYSSNA
OM UTSTÄLLNINGEN
Utställningen ”Nya vägar till det förflutna” producerades för Litteraturbanken under 2021 av Ljubica Miočević. Där inget annat anges är alla kringtexter skrivna av Ljubica Miočević.
Alla verk i våra samlingar som kommit till inom projekten kring massdigitalisering av 1800-talets skönlitteratur kan filtreras fram i Biblioteket genom att välja samlingen ”Nya vägar till 1800-talet”.
Read the project summary in English here (pdf).
