Nya vägar
till det förflutna
Om ett projekt kring 1800-talets svenska skönlitteratur
Skönlitteraturen erbjuder en unik möjlighet till att utforska det förgångna. Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare, men också allmänintresserade läsare, har mycket att hämta i den litteratur som gestaltar det svunna.
Inom kort slutförs publiceringen av projektet Nya vägar till det förflutna. Det litterära kulturarvet som källmaterial för humaniora och samhällsvetenskap. Därmed blir en stor del av den svenska skönlitteraturen från det så kallade långa 1800-talet digitiserad och öppet tillgänglig hos Litteraturbanken. Det mesta kommer också att vara sökbart. Projektet, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, var ursprungligen planerat att pågå under 2020–2022 och omfatta perioden 1800–1900. Projekttiden förlängdes till 2020–2024 och omfattar nu litteraturen från åren 1789–1912. I skrivande stund (september 2026) arbetar vi för fullt med att slutföra publiceringen av de digitiserade verken hos Litteraturbanken.
Det är ett stort antal verk det handlar om.
Sammanlagt omfattas drygt 11.000 verk av projektets ramar: separattryckt svensk skönlitteratur som är tryckt mellan 1789 och 1912. Endast en liten del av dessa böcker har redan digitiserats genom tidigare insatser, och därmed återstår fortfarande drygt 9.000 volymer. Det mesta av denna återstod har nu digitiserats och tillgängliggörs, fritt för alla, inom ramen för Nya vägar till det förflutna.
Projektet Nya vägar föregicks av två mindre. Bägge kan betraktas som förarbeten till det nu pågående Riksbanksprojektet. Det första var Svensk prosafiktion 1800–1900. Där digitiserades all svensk prosafiktion som trycktes för första gången åren 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. (Verk som digitiserades i samband med Svensk prosafiktion är delvis redan inlagda i Litteraturbankens samlingar, och den språkligt intresserade kan dessutom studera textsamlingen med hjälp av avancerade sökverktyg hos Språkbanken.)
Det andra projektet hette Det moderna genombrottet 1880–1900, och inom dess ramar digitiserades över 1.000 romaner och novellsamlingar från de två sista decennierna av 1800-talet. Dessa verk finns nu också i Litteraturbankens samlingar.
Tekniken
Projektet Nya vägar till det förflutna bygger på samarbete mellan flera institutioner. Uppsala universitetsbibliotek (UUB) har sammanställt listor över alla romaner, novell- och poesisamlingar, dramer och andra skönlitterära genrer. Digitiseringarna har sedan utförts av UUB, Kungliga biblioteket och Enheten för digitisering (DiT) vid Riksarkivet Fränsta.
När materialet är digitiserat laddas digitala bilder och filer upp på Litteraturbankens servrar. Här sker en automatisk import till våra system, innan en redaktör går in och förädlar de metadata som skall underlätta för användaren att hitta det man letar efter.
När böckerna väl är importerade i Litteraturbankens system är det av största vikt att alla tidigare steg i processen varit optimala. Det mänskliga ögat har inga problem med att anpassa sig om boken vrids en centimeter hit eller dit. Men om en boksida är snett inskannad, så kommer våra datorer inte att känna igen bokstäverna på ett korrekt sätt. Då får man så kallade skanningsfel. När du som användare till exempel söker efter ordet ”kärlek” så kan det hända att du inte får träff på alla faktiska förekomster i boken: på grund av ett otydligt tryck kan datorn ha feltolkat bokstäverna till ”kärkk” – eller till något helt annat.
Tekniken har alltså sina gränser. Men utvecklingen går snabbt framåt, och skanningsfelen blir förhoppningsvis färre med tiden.
Nya vägar för forskning och allmänhet
Projektet Nya vägar till det förflutna är ett av de största massdigitiseringsprojekt som genomförts i Sverige. Som jämförelse: innan de nya verken började läggas till, hade Litteraturbanken drygt 4.700 verk i samlingarna. När projektet är avslutat kommer denna siffra att ha vuxit till över 17.000 verk – varav merparten kommer att vara sökbara. Detta öppnar för fantastiska möjligheter för såväl forskare som för den litteratur- och historieintresserade allmänheten.
Många verk som publiceras genom projektet är i vanliga fall ”osynliga” eftersom de inte förekommer i digitiserade och sökbara kataloger. Somliga sällsynta verk finns bara i enstaka exemplar i landet – varför projektet också är viktigt ur bevarande- och tillgänglighetssynpunkt. Viktigt är också att kataloguppgifter förbättras. Katalogerna är ju på sätt och vis en av de viktigaste nycklarna till kunskapen om vårt förflutna.
Gamla välkända pärlor dammas av och får nytt liv genom projektet. Men det är också mycket annat som kommer fram, och inte alltid kanske det mest självklart ”klassiska” och lätt igenkännbara. Inte minst utställningsrummet om litterära kalendrar bjuder på tidstypiska litteraturformer – och det är inte alltid som dessa uttryckssätt åldrats med värdighet. Men en ovärderlig bild av kulturlivet vid mitten av 1800-talet, det ger de alldeles oavsett.
Allt digitiserat material publiceras parallellt i tre kanaler: förutom hos Litteraturbanken också i databaserna Alvin och Libris. Samtidigt arbetar vi med ta fram olika forskningsverktyg och utvecklar nya möjligheter för att ladda ner material. Du kan själv experimentera på en delmängd av materialet i Litteraturlaboratoriet, som vi tagit fram i samarbete med GRIDH (Gothenburg Research Infrastructure in Digital Humanities) vid Göteborgs universitet.
INLEDNING
OM PROJEKTET
FOLKSKRIFTER
BARNLITTERATUR
KVINNLIGA FÖRFATTARE
KALENDRAR
LYSSNA
OM UTSTÄLLNINGEN
Utställningen ”Nya vägar till det förflutna” producerades för Litteraturbanken under 2021 av Ljubica Miočević. Texten uppdaterades i september 2026. Där inget annat anges är alla kringtexter skrivna av Ljubica Miočević.
Alla verk i våra samlingar som kommit till inom projekten kring massdigitisering av 1800-talets skönlitteratur kan filtreras fram i Biblioteket genom att välja samlingen ”Nya vägar till det förflutna”.
Read the project summary in English here (pdf).
