Tematisk analys: relationer

Detta material är tänkt att fungera som en ingång till att läsa och analysera skönlitterära texter tematiskt. Här hittar du noveller, en skriftlig introduktion till tematisk analys samt föreläsningsmaterial om att läsa och analysera skönlitteratur. Dessutom innehåller undervisningsmaterialet kortfattade författarpresentationer samt både muntliga och skriftliga uppgifter för att bearbeta det lästa.

I detta lektionspaket introduceras eleverna för tre tongivande svenska författarskap: Hjalmar Söderberg, Lars Ahlin och Agnes von Krusenstjerna. De tre novellerna som här presenteras är olika välkända, från Söderbergs mycket lästa ”Kyssen” till von Krusenstjernas mer bortglömda ”Nyårsförlovning”. Alla kretsar de dock kring olika, mer eller mindre lyckliga, kärleksrelationer.

Till varje novell hittar du uppgifter och analysfrågor. Längst ner hittar du även ett förslag till en skriftlig examinationsuppgift. Lektionsplaneringen är uppbyggd för att du ska kunna använda lektionspaketet i sin helhet eller välja ut enstaka texter att arbeta med.

Använd dig gärna av texten ”Att läsa och analysera skönlitteratur” nedanför som inspiration till föreläsningen.

Målning av Ellen Thesleff. Källa: Finlands nationalgalleri.

MOMENT ETT

Att läsa och analysera skönlitteratur

Att läsa och analysera skönlitteratur

Du vet förstås redan hur man gör när man läser – annars hade du ju inte kunnat läsa den här meningen. När vi väl en gång lärt oss läsa går processen oftast av sig själv, vi ljudar oss igenom orden eller avkodar ordbilden och lägger ihop till en mening, mer eller mindre snabbt beroende på hur avancerade läsare vi är. Det krävs ingen särskild strategi utöver de vi automatiserade när vi först lärde oss läsa.

Om man nöjesläser – alltså läser för att det är kul, spännande, sorgligt eller njutbart på något annat sätt – och inte har något syfte med läsningen utöver detta är det därför bara att läsa på. När man istället läser för att komma ihåg eller för att senare undersöka texten man läst är det däremot konstruktivt att använda sig av olika strategier för att underlätta hjärnans bearbetande av informationen.

Målning av Ellen Thesleff. Källa: Finlands nationalgalleri.

En strategi för djupare förståelse av en text och för att lättare kunna komma ihåg den har du garanterat redan använt dig av: att läsa flera gånger. Bäst är att först läsa hela texten för att få en övergripande bild av vad den handlar om. Är den svår kan du behöva läsa den i sin helhet igen, men om du känner att du fått grepp om handlingen kan du istället välja ut de delar som du vill memorera eller undersöka närmare och läsa om dem. Att läsa samma text flera gånger är dessutom ett bra sätt att öva upp sin läsförmåga och läshastighet eftersom du låter hjärnan repetera avkodningen av redan bekanta ordbilder.

Ytterligare en strategi är att anteckna eller märka viktiga delar. Allra bäst är att anteckna. Ha en anteckningsbok eller ett tomt dokument på datorn i närheten medan du läser och skriv upp sådant som du tycker känns viktigt tillsammans med sidnummer där. Kom ihåg att också skriva varför det är viktigt, det kan annars vara lätt att glömma bort. Vill du inte stanna upp i läsningen kan du istället märka upp delar som du uppfattar som särskilt viktiga eller som du vill gå tillbaka till. Ett sätt att göra detta är att stryka under eller göra hundöron – men det får du förstås bara göra i böcker du själv äger. Vill du inte att din märkning ska vara permanent kan du använda dig av flikar med klister som du sätter fast i boken, de finns att köpa i bokhandeln.

Vill du att informationen i texten ska bli lätt att använda sig av senare eller att komma ihåg är det bra att sammanfatta det du läst. Det behöver varken göras utförligt eller särskilt noggrant, det viktiga är att du går igenom texten, väljer ut det mest centrala och kortfattat omformulerar det. Ofta behöver du inte gå tillbaka och läsa dina sammanfattningar efteråt, för bara genom att du har sammanfattat har du bearbetat informationen du läst och gjort det mycket lättare för hjärnan att minnas den.

Vill man nå en djupare förståelse av en text är det också konstruktivt att svara på frågor om den. Precis som när du sammanfattar är det inte jätteviktigt vad och hur du skriver dina svar. Det viktigaste är istället att du genom frågorna tänker på vad som egentligen står i texten. I skolan får man nästan alltid färdiga frågor från läraren eller kanske läroboken. Om det inte finns några färdiga instuderingsfrågor kan du testa att be en språkmodell som ChatGPT om hjälp med att formulera några stycken. Tänk bara på att det inte är säkert att språkmodellen har koll på det verk du har läst – om frågorna inte stämmer överens med innehållet ska du därför lita mer på din egen tolkning än på språkmodellens.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

Att analysera skönlitteratur tematiskt

Litteraturvetenskap kallas den vetenskapliga disciplin som ägnas åt studiet av skönlitteraturen, hur den kom till, hur den är uppbyggd och hur den både speglar och påverkar världen. Eftersom det är en mycket gammal vetenskap har man utvecklat massor av olika sätt att närma sig och undersöka litteraturen. Ett av de mer lättillgängliga sätten är att analysera litteraturen utifrån tema, det vill säga att göra en tematisk analys.

Ett tema är de stora, övergripande ämnen som alla kan människor på något sätt kan relatera till och som är vanliga att ta upp i berättelser. Vanliga teman är till exempel döden, kärleken, ensamhet eller meningen med livet. Sådant som människor i alla tider funderat över och brottats med.

När du ska göra en tematisk analys är det relevant att ta fram strategierna som nämns här ovan. Läs igenom hela texten så att du får en övergripande bild av den. Anteckna eller märk upp de delar som tar upp det tema du ska undersöka. Sammanfatta verket i ett par meningar för att hjälpa minnet på traven. Ska du undersöka en hel bok är det bra att sammanfatta efter varje kapitel du läst. Om du gör det direkt efter läsningen tar det sällan särskilt lång tid och det kommer garanterat att underlätta ditt kommande analysarbete.

 

När du har samlat tillräckligt med material för din analys är det dags att undersöka det. Det gör du genom att gå tillbaka och läsa om de delar av verket som tar upp ditt tema och försöker att med hjälp av dem så djupgående som möjligt svara på frågor i stil med dessa:

  • Hur skildras temat du valt ut?
  • Vilka ord används för att beskriva det?
  • Framställs det som något positivt eller negativt?
  • Något som skapar eller löser problem?
  • Påverkar temat de olika rollfigurerna i verket på samma sätt, eller finns det skillnader mellan rollfigurerna?
  • Vad bygger de skillnaderna på?

Ofta är det lättaste att jämföra olika verk som tar upp samma tema eftersom du då kan kontrastera de olika verken mot varandra. Behandlar de temat på samma sätt eller skiljer det sig åt?

Slutligen är det dags att sammanställa det du kommit fram till, muntligt eller skriftligt beroende på hur din analys ska presenteras. Här behöver du vara jättenoga med att inte bara berätta om dina slutsatser utan också hur du kommit fram till dem. Ta fram exempel där ditt tema förekommer och förklara hur de ska uppfattas. Man kan tänka på det nästan som en form av argumentation, det gäller att övertyga den som läser eller lyssnar på dig med hjälp av trovärdiga bevis för att din tolkning är rätt och rimlig.

Nu ska du få öva tematisk analys med hjälp av tre svenska noveller från arton- och nittonhundratalet. Alla kretsar de på något sätt runt kärleksrelationer, och det är också den tematiken som du ska få i uppgift att undersöka.

MOMENT TVÅ

”Kyssen” av Hjalmar Söderberg

Till läraren: lektionsplanering

Hjalmar Söderbergs ”Kyssen” är jämte ”Pälsen” hans mest lästa novell i skolan. Det är en söt liten historia om ett ungt blivande pars tvekan inför att kyssa varandra. Även om det är en förhållandevis lättsam text saknas inte djup. Som alltid hos Söderberg granskas den mänskliga naturen, dess ytlighet men också dess förlåtande sidor.

Texten är lätt språkligt bearbetad för att sänka tröskeln för mindre läsvana elever. Vill du läsa originalet finns det i novellsamlingen Det mörknar över vägen hos Litteraturbanken. Vill ni lyssna på novellen finns den inläst av Jessica Schiefauer på Litteraturbankens sida Ljud & Bild under Hjalmar Söderbergs ljudmaterial.

Utöver novellen hittar du i det nedladdningsbara materialet även en kort författarpresentation, en ordlista samt instuderingsfrågor och en uppgift i flödesskrivning med utgångspunkt i det lästa. Flödesskrivandet blir ofta väldigt privat, och det är därför en övning som lämpar sig bäst att låta eleverna göra på egen hand, utan tvång på att visa upp det de skrivit.

Kyss. Målning av Edvard Munch, 1892. Källa: Nasjonalmuseet i Norge.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

Hjalmar Söderberg, målning av Eskil Malmberg. Thielska galleriet. Källa: Wikipedia.

Presentation av Hjalmar Söderberg

Hjalmar Söderberg (1869–1941) är en av Sveriges mest lästa och hyllade författare. Allra mest välkänd är nog hans roman Doktor Glas, som handlar om när, och om, det kan vara rätt att döda en annan människa. Det är från denna roman som följande, ofta citerade stycke om den mänskliga naturen kommer:

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.

Men Doktor Glas är bara ett av Hjalmar Söderbergs verk. Än idag är romaner som Martin Bircks ungdom och Den allvarsamma leken både lästa och omtyckta. Dessutom är Söderberg författare till två noveller som ofta läses i svensk skola, ”Pälsen” och ”Kyssen”. 

Arbeta med ”Kyssen”

  • Vad handlar novellen om? Sammanfatta handlingen i max tre meningar.
  • Vilka handlar novellen om? Beskriv de två så utförligt som möjligt, enbart med hjälp av information du hittar i novellen.
  • Vilken typ av relation är det som beskrivs i novellen?
  • Hur framställs relationen? Som positiv eller negativ? Varför då?
  • Novellen är utgiven 1907. Hade det funnits några skillnader i handlingen om den istället utspelade sig idag? Vilka då och varför då?
  • I en kärlekshistoria brukar ett lyckligt slut innebära att kärleksparet får leva lyckliga i alla sina dagar tillsammans. Hur slutar det i den här novellen? Hur tror du att relationen kommer att utvecklas? Är det ett lyckligt eller ett olyckligt slut?

Skrivuppgift: flödesskriv om en kyss

När man flödesskriver är målet att pennan under en begränsad tid aldrig ska vara stilla. Du ska återge dina tankar precis som de kommer, utan att censurera eller ändra i dem. Det är ett bra sätt att öva sin skrivförmåga men kan också ge många nya idéer och tankar.

Gör så här:

  • Använd papper och penna – detta eftersom det är svårare att läsa den handskrivna texten och därför lättare att fokusera framåt mot det du ska skriva.
  • Ställ en timer på tre minuter. Medan timern är igång måste pennan hela tiden vara i rörelse, när tiden är ute måste du sluta skriva.
  • Skriv om en händelse som novellen ”Kyssen” liknar – eller kanske inte liknar. Det kan vara en händelse du har varit med om eller något som du fantiserat fram.
  • Om du inte kommer på någon händelse skriver du det. Sedan behöver du ändå fortsätta skriva i de kommande tre minuterna. Du kan fortsätta skriva om att du inte kommer på någonting om du vill, eller bara låta tankarna gå dit de vill och pennan följa efter.
  • Börja med följande startmening: ”När jag läser Kyssen kommer jag att tänka på …”

MOMENT TRE

”Nyårsförlovning” av Agnes von Krusenstjerna

Till läraren: lektionsplanering

Novellen ”Nyårsförlovning” skildrar en rätt beräknande ung kvinnas försök att få sin nyblivna men oönskade fästman att slå upp förlovningen. Texten är lätt språkligt bearbetad för att sänka tröskeln för mindre läsvana elever. Vill du läsa originalet hittar du det i novellsamlingen Delat rum på Kammakaregatan hos Litteraturbanken.

Utöver novellen hittar du i det nedladdningsbara materialet även en kort författarpresentation, en ordlista samt instuderingsfrågor och en diskussionsuppgift.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

Ellen Thesleff, Flickporträtt, 1936. Källa: Finlands nationalgalleri.
Agnes von Krusenstjerna, okänd fotograf. Källa: Wikimedia.

Presentation av Agnes von Krusenstjerna

Agnes von Krusenstjerna (1894–1940) var en under sin livstid både mycket läst och mycket kontroversiell författare. Hon skrev förhållandevis öppet om psykisk ohälsa, homosexualitet och sex, ofta inspirerat av sitt eget liv. von Krusenstjerna debuterade 1917 men fick sitt stora genombrott några år senare, med uppväxtskildringen Tony växer upp, till viss del baserad på hennes egen barn- och ungdomstid. En stor del av hennes verk utgörs av romansviter, det vill säga bokserier i flera delar, men hon skrev också noveller och dikter.

Novellen du nu ska läsa är hämtad ur en av von Krusenstjernas senare novellsamlingar, Delat rum på Kammakaregatan från 1933.

Arbeta med ”Nyårsförlovning”

  • Vad handlar novellen om? Sammanfatta handlingen i max tre meningar.
  • Vilka handlar novellen om? Beskriv de två så utförligt som möjligt, enbart med hjälp av information du hittar i novellen.
  • Vilken typ av relation är det som beskrivs i novellen?
  • Hur framställs relationen? Som positiv eller negativ? Varför då?
  • Novellen är utgiven 1933. Hade det funnits några skillnader i handlingen om den istället utspelade sig idag? Vilka då och varför då?
  • I en kärlekshistoria brukar ett lyckligt slut innebära att kärleksparet får leva lyckliga i alla sina dagar tillsammans. Hur slutar det i den här novellen? Hur tror du att relationen kommer att utvecklas? Är det ett lyckligt eller ett olyckligt slut?

Grupparbete: diskussion

Även om novellen är skriven ur Sannas perspektiv framstår både hennes och Verners agerande som bitvis osympatiskt. Nu ska du tillsammans med dina klasskamrater undersöka Sanna och Verner närmare.

Arbeta i grupper om fyra.

  • Välj ut två personer som ska representera Sanna och två personer som representerar Verner.
  • Kartlägg i paren Sanna respektive Verner. Hur beter sig rollfiguren? Vad är det som gör att hen beter sig så? Vilka drivkrafter har hen?
  • Förbered ett försvar för den rollfigur ni representerar. Förklara med hjälp av den information ni tagit fram varför hen agerar som den gör och beskriv på vilket sätt det andra parets rollfigur i själva verket beter sig ännu sämre.
  • Presentera ert försvar för det andra paret i gruppen.
  • Diskutera alla fyra: vem framstår som mest sympatisk i novellen? Vem hejar man på? Varför då?

MOMENT FYRA

”Kommer hem och är snäll” av Lars Ahlin

Till läraren: lektionsplanering

Lars Ahlins ”Kommer hem och är snäll” är en nyanserad och realistisk skildring av ett par i kris. Som läsare är det lätt att instinktivt ta parti för mannen eller för kvinnan, men berättelsen tar egentligen aldrig ställning för någon utan gör de bägge både djupt felbara och djupt sympatiska. Denna nyansering gör det till en både givande och rolig text att läsa tillsammans med elever. Novellen finns dessutom på Skolverkets läslista för gymnasiet.

Vill ni ytterligare fördjupa er i novellen finns den i en filmatiserad version, regisserad av Keve Hjelm, hos SVT Öppet arkiv.

Lars Ahlin. Källa: Västernorrlands museum.

Presentation av Lars Ahlin

Lars Ahlin (1915–1997) strävade efter att gestalta verkligheten som den är, utan att varken förenkla, försköna eller moralisera. Han debuterade 1943 och fick sitt stora genombrott året därpå, med novellsamlingen Inga ögon väntar mig. I centrum för Ahlins verk står vanliga människor som lever vanliga, ofta ganska fattiga, liv. Genom att skildra dessa både inkännande och realistiskt gör Ahlin deras vardag till stor litteratur.

Novellen du ska få läsa nu, ”Kommer hem och är snäll”, är en sådan vardagsskildring.

Arbeta med ”Kommer hem och är snäll”

  • Vad handlar novellen om? Sammanfatta handlingen i max tre meningar.
  • Vilka handlar novellen om? Beskriv de två så utförligt som möjligt, enbart med hjälp av information du hittar i novellen.
  • Vilken typ av relation är det som beskrivs i novellen?
  • Hur framställs relationen? Som positiv eller negativ? Varför då?
  • Novellen är utgiven 1944. Hade det funnits några skillnader i handlingen om den istället utspelade sig idag? Vilka då och varför då?
  • I en kärlekshistoria brukar ett lyckligt slut innebära att kärleksparet får leva lyckliga i alla sina dagar tillsammans. Hur slutar det i den här novellen? Hur tror du att relationen kommer att utvecklas? Är det ett lyckligt eller ett olyckligt slut?

Skrivuppgift: råd till Tora och Sören

Föreställ dig att du är Tora och Sörens vän eller kanske parterapeut. Vad skulle du vilja säga till dem då? Tror du att de kan lösa problemen i sin relation? Hur då i så fall?

Skriv ett brev till paret där du försöker hjälpa dem att komma framåt i sin relation (eller kanske göra slut).

Om du vill kan du inleda ditt brev så här:

”Hej Tora och Sören!

Jag har förstått att ni har det lite kämpigt just nu…”

MOMENT FEM

Examination

Målning av Edvard Munch. Källa: Universitetet i Oslo.

Examinationsuppgift

Här hittar du förslag på hur momentet kan examineras skriftligt genom en utredande text.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

Examinationsuppgift: tematisk analys

Du har nu läst tre noveller som alla handlar om kärleksrelationer:

  • ”Kyssen” (1907) av Hjalmar Söderberg
  • ”Nyårsförlovning” (1933) av Agnes von Krusenstjerna
  • ”Kommer hem och är snäll” (1944) av Lars Ahlin

Din uppgift är nu att skriva en tematisk litteraturanalys där du undersöker hur temat relationer skildras i de olika novellerna.

Välj ut två av novellerna att fokusera på. Beskriv hur temat relationer skildras i respektive novell och jämför därefter novellernas skildring av temat med varandra.

Din text ska vara cirka 500–800 ord. Det är viktigt att du följer skriftspråkets normer och håller en formell stil. Du ska få med de delar i analysen som tas upp i instruktionerna, men texten ska vara självbärande och skriven i löpande text. Det innebär att någon som inte läst varken instruktionen eller novellerna ska kunna förstå och följa med i resonemangen. Ge också konkreta exempel från de texter du läst, som belägg för dina tolkningar.

Lycka till!

Examinationsuppgift: instruktioner

Rubrik: En tematisk analys av relationer i två noveller

Inledning: Kärlek är ett av litteraturens mest odödliga teman. Vad som är socialt accepterat och mönstren för våra relationsbildanden har förändrats genom historien, men känslan av och längtan efter kärleken tycks förbli sig lik. I denna text kommer jag att analysera och jämföra två noveller som bägge handlar om kärleksrelationer. Hur skildras relationen i dessa noveller?

Stycke 1: Presentera den första novellen du valt ut. Skriv ett kort referat av handlingen. Beskriv relationen som novellen kretsar kring: vilka är personerna i paret? I vilket skede av relationen befinner de sig? Hur framstår relationen? Vilken bakgrund ges till att relationen är på detta sätt?

Stycke 2: Presentera den andra novellen du valt ut på samma sätt som ovan.

Stycke 3: Övergå därefter till att göra en komparativ (jämförande) analys av de två novellerna. Hur liknar och skiljer sig novellernas rollfigurer och relationer från varandra? Vilka förutsättningar har de? Vad blir resultatet? Vad får man, med utgångspunkt i novellerna, för bild av vad som gör en relation lycklig eller olycklig?

Stycke 4: Avsluta din text med att kort sammanfatta dina slutsatser. Besvara inledningens frågeställning och återknyt till meningen om att relationsmönster har förändrats över tid – på vilket sätt liknar och skiljer sig novellernas relationer mot relationer idag?

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny