Samisk litteratur
Världsberömda jojkar
År 1673 utkom den första detaljerade beskrivningen av samernas levnadssätt, Lapponia. Den utgavs i sin originalutgåva på latin, men kom snabbt att översättas till engelska, tyska, franska och nederländska. Bokens författare, Johannes Schefferus (1621–1679) var professor i Uppsala. Han hade själv aldrig besökt Sápmi utan baserade sin framställning dels på rapporter från präster verksamma i området, dels på uppgifter han kunde få av samiska studenter.
Att Lapponia gjorde succé i Europa hade flera skäl: resebeskrivningar och etnografiska redogörelser över främmande kulturer var populära, ämnet var nytt för de flesta och boken var rikt illustrerad med fantasieggande träsnitt.
Bland det som kom att få störst och längst genomslag av allt som ingick i den närmare 400 sidor tjocka volymen var emellertid de två ”visor”, eller rättare sagt jojkar, som den samiske studenten Olaus Sirma (1655–1719) bidrog med. Olaus Sirma var född i Kemi lappmark i Finland och hade kommit till Uppsala 1672 för att studera till präst. I Lapponia publicerades hans två jojkar dels i hans egen samiska version, dels i latinsk översättning.
När Lapponia sedan översattes till andra språk kom dessa visor att fascinera många läsare och leda till en lång rad av tolkningar, omdiktningar och imitationer.
“Kulnasatz niraosam …” har översatts som ”Kulnazats, min lilla vaja” av Björn Collinder (1953) men har även tidigare och på andra språk fått liknande titlar. Med modern ortografi skrivs den samiska titeln ofta som ”Guldnasaš njirrožan”. Så här börjar dikten i den första engelska översättningen från 1674:
And we must hast,
We have a long journy to go;
Will fail if we are slow,
Hör författaren och översättaren Johan Sandberg McGuinne läsa in ”Guldnasaš njirrožan” i mediespelaren ovanför. Den svenska översättningen återges här med Sandberg McGuinnes tillstånd. – Inläsningarna spelades in av ljudtekniker Linnéa Ljungblad hos ORCA Sounds våren 2023.
Den andra jojken, som i originalet börjar ”Pastos paivva …”, har i översättningar fått så olika titlar som ”Die Fahrt zur Geliebten” (”Färden till den älskade” – tysk översättning av J.G. Herder, 1779), ”Må solen lysa varmt på Ekorrvattnet” (svensk översättning av Björn Collinder, 1953) och ”Bride Song” i en anonym engelsk översättning från 1674. Sirma kallar den själv ”Lappernas Gilliare Dicht”. På samiska brukar titeln idag skrivas ”Moarsi fávrrot” (”Den älskades skönhet”).
Några rader ur Johann Gottfried Herders (1744–1803) översättning av ”Pastos paivva …”:
Sonne, wirf den hellesten Stral auf den Orra-See!
Ich möchte steigen auf jeden Fichtengipfel,
Wüst' ich nur, ich sähe den Orra-See.
[…]
Hätt' ich Flügel, zu dir zu fliegen, Krähenflügel,
Dem Laufe der Wolken folgt' ich, ziehend zum Orra-See.
Aber mir fehlen die Flügel, Entenflügel,
Füsse, rudernde Füsse der Gänse, die hin mich trügen zu dir.
Läs mer om Olaus Sirma i Johan Sandberg McGuinnes och Anne Wuolabs essä ”Litteraturens Sápmi” (2023) och Tore Wretös artikel ”Olof Sirma. Lappmarkspräst och samelyriker” (1983). Följ de olika litterära spår som Sirmas ”lilla vaja” trampat upp i Richard Bergströms artikel ”Spring, min snälla ren!” (1885) och Tore Wretös bok Folkvisans upptäckare (1984). Flera olika tolkningar kan läsas på nätet hos Baltic Sea Library.
EN INLEDNING
DEN FÖRSTE FÖRFATTAREN
POLITISKA PIONJÄRER
TVÅ 1970-TALSFÖRFATTARE
VÄRLDSBERÖMDA JOJKAR
TEXTER PÅ SAMISKA SPRÅK
SAMISKT I LJUD & BILD
OM UTSTÄLLNINGEN
Utställningen ”Samisk litteratur” producerades för Litteraturbanken under 2023 av Cai Alfredson, som också har skrivit kringtexterna där inget annat anges.
Läs mer om den samiska litteraturens historia från dess gryning till våra dagar i Johan Sandberg McGuinne och Anne Wuolabs specialskrivna presentation Litteraturens Sápmi.
Alla verk i våra samlingar som är relaterade till samisk litteratur eller samisk kultur och historia kan filtreras fram i Biblioteket genom att välja samlingen ”Sápmi”.
Alla texter på samiska språk hittas genom att välja ”Samiska språk” under Språk (som finns under Fler inställningar).