Verner von Heidenstam

VERNER VON HEIDENSTAM (1859–1940) var centralgestalt i det svenska litterära nittiotalet. I stridsskrifterna Renässans (1889) och Pepitas bröllop (1890), den senare skriven tillsammans med Oscar Levertin, gick Heidenstam till storms mot åttiotalets naturalism, vilken han såg som mörk och livsfientlig. Heidenstam ville i stället se skönhet och färg i dikten. Författarens fantasi skulle styra; verkligheten var blott ett avstamp för inbillningsförmågan; en estetik som för övrigt återkommer i Om inbillningens logik (1896), där trohet mot ingivelsen ställs fram som konstnärskapets enda styrande norm.

Heidenstam debuterade 1888 med diktsamlingen Vallfart och vandringsår, vars grund var omfattande resor i Sydeuropa och Främre Asien, vilka han företagit åren 1876–78 för att bota sin tuberkulos.