Litteratur och plats

Ett sätt att entusiasmera inför vårt skönlitterära arv är att utgå ifrån berättelsernas skådeplatser och hur de förändrats över tid. I detta lektionspaket ligger fokus därför just på att upptäcka hur skönlitterära miljöer utvecklats sedan slutet på 1800-talet. Framförallt ligger fokus på Stockholm genom noveller och utdrag av Maria Sandel, Elin Wägner och August Strindberg, men även Dan Anderssons finnmark och Victoria Benedictssons skånska småstäder finns representerade. Dessutom finns material för att arbeta med Ewa Bergdahls Träruckel, nödbostäder och spisrum, en kort och matnyttig genomgång av det tidiga 1900-talets fattiga Kungsholmen, den miljö som Maria Sandel växte upp i och skildrar i sin litterära produktion.

Lektionspaketet är uppdelat i sex moment samt examination. Moment 1, 2 och 3 beräknas ta cirka en halvtimme var i anspråk och moment 4, 5, 6 och 7 ungefär en timme vardera. Den skriftliga examinationsuppgiften tar cirka två–tre timmar i anspråk.

Förutom att locka till läsning syftar detta upplägg till att ge eleverna möjlighet att reflektera över den egna uppväxtmiljön. En uppgift är att kartlägga boendeortens villkor i början av 1900-talet. I examinationsmomentet får eleverna får vrida och vända på miljöbeskrivningarna i de lästa texterna i en essä, samt pröva dessa mot egna erfarenheter.

Nedladdningsbart

Vill du introducera momentet finns föreläsningsmaterial som kortfattat presenterar författarna samt deras miljöer här.

Flygfoto över Örebro. Källa: Örebro stadsarkiv (CC BY).

MOMENT ETT

Norrtullsligan av Elin Wägner

Elin Wägner (i mitten), advokaten Eva Andén (till vänster) och en okänd kvinna. Källa: Göteborgs universitetsbibliotek.

Till läraren

Här hittar du ett utdrag ur Elin Wägners Norrtullsligan, tillhörande instuderingsfrågor, en skrivuppgift samt en kortfattad författarpresentation.

Momentet beräknas ta cirka en halvtimme, något mer om din elevgrupp brukar vilja ha lång tid på sig för skrivuppgifter. Du väljer själv om du vill att eleverna ska läsa utdraget tyst eller om ni ska läsa högt för varandra.

Om ni vill fördjupa er ytterligare i romanen kan ni lyssna på Litteraturbankens podd Verket, där ett avsnitt behandlar Norrtullsligan. Avsnittet finns i alla större poddappar, eller så kan ni lyssna direkt via Verket: Norrtullsligan på Litteraturbankens sida Ljud & Bild.

Romanen i sin helhet hittar du också här: Norrtullsligan hos Litteraturbanken.

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Nedladdningsbart

Författarpresentation: Elin Wägner

Elin Wägner (1882–1949) var en svensk författare och journalist. Hon var feminist och fredsaktivist, och starkt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt. 1944 blev hon invald i Svenska Akademien, som andra kvinna någonsin efter Selma Lagerlöf. Hon är även en av grundarna till organisationen Rädda barnen.

Wägners skönlitterära verk kretsar ofta kring kvinnors livsvillkor. Sitt genombrott fick hon med Norrtullsligan, som du kan läsa ett utdrag ur i detta moment. Den handlar om en grupp unga kvinnor som arbetar på kontor i Stockholm i början av 1900-talet och deras fattigdom och utsatthet i en tid då lönerna för kvinnliga kontorister endast var en fjärdedel av vad männen tjänade. Chefer kunde också sexuellt trakassera underordnade utan några konsekvenser. Romanen är även en skildring av hur livet tedde sig för unga vuxna i den växande storstaden.

Instuderingsfrågor

  • Sammanfatta utdraget ovan i två meningar.
  • I vilken miljö utspelar sig scenen ur Norrtullsligan? Vilken känsla får du av miljön?
  • På vilket sätt speglar miljön berättarens sinnesstämning och känslor?
  • Vilken bild får du genom utdraget av berättarens liv?

Reflektionsuppgift

I utdraget ur Norrtullsligan är huvudpersonen och berättaren Elisabeth ute och går en höstkväll i centrala Stockholm med den yngre vännen Magnhild, som kallas för Baby. Efter en stund tar de spårvagnen hem till lägenheten de delar med två andra kvinnor på Norrtullsgatan.

Tänk dig att du ska träffa en kompis ute ikväll. Var någonstans möts ni? Vart går ni sedan? Vad pratar ni om? Hur ser det ut runt omkring och vilken känsla ger omgivningen?

Skriv en kort berättelse som svarar på frågorna ovan.

MOMENT TVÅ

Röda rummet av August Strindberg

August Strindberg, målning av Sofie Holten. Källa: Nationalmuseum.

Till läraren

Moment två behandlar inledningen till August Strindbergs debutroman Röda rummet. Här finns instuderingsfrågor, en skrivuppgift samt en kortfattad författarpresentation.

Momentet beräknas ta cirka en halvtimme, något mer om din elevgrupp brukar vilja ha lång tid på sig för skrivuppgifter. Du väljer själv om du vill att eleverna ska läsa utdraget tyst eller om ni ska läsa högt för varandra.

Utdraget är lätt språkligt bearbetat för att underlätta läsningen. Hela romanen i originalversion hittar du också här: Röda rummet hos Litteraturbanken.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Författarpresentation: August Strindberg

August Strindberg (1849–1912) är en av Sveriges mest kända och omskrivna författare. Han var oerhört produktiv och skrev både dramatik, romaner, noveller, dikter, självbiografiska verk och vetenskapliga arbeten. Internationellt är han mest känd för sina dramer, som Fröken Julie och Fadren. Redan av sin samtid ansågs han kontroversiell och han hamnade ofta i konflikter med andra kulturpersoner. I dag är han både hyllad som nationalskald och avskydd för sina åsikter.

Strindberg föddes i Stockholm 1849 och växte upp i en välbärgad familj. Hans mamma kom dock från enklare förhållanden och arbetade innan äktenskapet som hushållerska åt Strindbergs pappa. Att mamman hade arbetarbakgrund var viktigt för Strindberg och något han ofta betonade.

Strindberg debuterade 1879 med romanen Röda rummet, om den unge Arvid Falk som försöker hitta sin plats i de olika, mer eller mindre förljugna, sociala sammanhangen i Stockholm. Romanens inledning hör till de mest älskade och klassiska litterära beskrivningarna av Stockholm. 

Reflektionsuppgift

Föreställ dig din bostadsort i fågelperspektiv i början på maj under 2020-talet. Hur ser den ut? Hur luktar den? Hur låter den? Hur känns det att leva i den?

Skriv en kort text där du beskriver platsen ur fågelperspektiv. Om du vill kan du låna Röda rummets inledande mening: “Det var en afton i början av maj.”

Reflektionsfrågor

  • Vilken bild får du av hur Stockholm beskrivs i utdraget? Hur ser det ut? Hur luktar det? Hur låter det?
  • Vilket intryck får du av hur det är att leva i staden?
  • Jämför med Elin Wägners Norrtullsligan. Liknar eller skiljer sig bilderna av Stockholm åt?
Utsikt från Mosebacke mot Gamla stan, 1890–1910. Källa: Stockholmskällan.

MOMENT TRE

Pengar av Victoria Benedictsson

Till läraren

I moment tre hittar du inledningen till Victoria Benedictssons roman Pengar med tillhörande instuderingsfrågor, en skrivuppgift och en kortfattad författarpresentation.

Momentet beräknas ta cirka en halvtimme, något mer om din elevgrupp brukar vilja ha lång tid på sig för skrivuppgifter. Du väljer själv om du vill att eleverna ska läsa utdraget tyst eller om ni ska läsa högt för varandra.

Utdraget är lätt språkligt bearbetat för att underlätta läsningen. Hela romanen i originalversion hittar du här: Pengar hos Litteraturbanken.

Skånskt landskap, målat av C. A. Ehrensvärd. Källa: Nationalmuseum.

Reflektionsfrågor

  • Vilken bild får du av byn som beskrivs i utdraget ovan? Hur ser den ut? Hur luktar det? Hur låter det?
  • Vilket intryck får du av hur det är att leva i byn?
  • Jämför med Elin Wägners Norrtullsligan och August Strindbergs Röda rummet. Vilka likheter och skillnader finns mellan hur staden och landsbygden beskrivs?

Reflektionsuppgift

Utdraget beskriver en ung kvinnas väg till diverseboden, det vill säga en sorts mataffär. Fundera över din väg hemifrån till närmaste mataffär. Vad ser man på vägen? Möter man några människor, och i så fall vilka? Vad ser man när man kommer in i affären? Vad känner man för lukter? Vilka människor är därinne?

Skriv en kort text där du beskriver en persons väg från din bostad till närmaste affär. Texten kan följa dig själv eller någon annan. Använd utdraget ur Pengar som inspiration.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Författarpresentation: Victoria Benedictsson

Victoria Benedictsson (1850–1888) är en centralfigur i den litterära strömning som kallas det moderna genombrottet, när författare under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal prövade nya sätt att skriva på och tog upp kontroversiella ämnen som frågor om jämställdhet och sexualitet.

Benedictsson växte upp på den skånska landsbygden. Hennes föräldrars relation var så dålig att de knappt pratade med varandra och bara träffades vid middagsbordet. Mamman ansvarade för den lilla Victorias utbildning, resten av tiden tillbringade hon tillsammans med sin pappa. Som ung vuxen ville hon börja på konstskola i Stockholm och arbetade själv ihop pengarna som krävdes för det. Det blev dock inget av studierna eftersom pappan förbjöd henne att åka. Istället gifte sig Benedictsson med en tjugoåtta år äldre man. Äktenskapet var inte särskilt lyckligt och Benedictsson hade förhållanden med andra män.

Benedictsson skrev under pseudonymen (författarnamnet) Ernst Ahlgren, men det blev snabbt känt att det var hon som låg bakom verken. Många av hennes verk har troligtvis hämtat inspiration ur hennes eget liv. I novellen ”Ur mörkret” (1888) skildrar hon en kvinna vars pappa uppfostrar henne som sin son, men sedan vänder henne ryggen när hon blir så stor att han måste erkänna att hon inte är en pojke. Romanen Pengar (1885), som du ska få läsa inledningen till, handlar om en ung kvinna som drömmer om att gå på konstskola i Stockholm men istället tvingas in i ett olyckligt äktenskap.

Victoria Benedictsson som sextonåring. Källa: Lunds universitetsbibliotek.

MOMENT FYRA

”Om vintern i de stora skogarna” av Dan Andersson

Till läraren

Här hittar du Dan Anderssons novell ”Om vintern i de stora skogarna”, tillhörande instuderingsfrågor, en skrivuppgift samt en kortfattad författarpresentation. Novellen finns med på Skolverkets läslista för gymnasieskolan. Momentet beräknas ta cirka en timme.

Vill ni lyssna på novellen finns den inläst av Ingrid Elam på Litteraturbankens sida Ljud & Bild under Dan Anderssons ljudmaterial.

Novellen i originalform hittar du också i Posthuma noveller hos Litteraturbanken.

Författarpresentation: Dan Andersson

Dan Andersson (1888–1920) var en svensk poet och författare som blivit mycket uppskattad och läst, framförallt efter sin död. Han växte upp i Dalarna. Trots att båda föräldrarna arbetade som lärare var uppväxten fattig. Som tolvåring började han arbeta i skogen, ett hårt arbete som föräldrarna egentligen ville att han och syskonen skulle slippa. Den fjortonårige Dan skickades därför ensam till utvandrade släktingar i USA för att undersöka om familjen kunde få ett bättre liv där. Han återvände med negativa besked åtta månader senare och familjen blev kvar i Sverige. Även om Dan Andersson levde ett mycket kringflackande liv återvände han gång på gång till uppväxtens Dalarna.

Dan Andersson skrev romaner, noveller och poesi om den fattiga bygd han levde i och de människor han mötte där. Han har därför ofta kallats för en vildmarksförfattare, något som han själv vände sig mot. Han ville hellre vara känd som ”en mörkrets och hemlöshetens sångare” skriver han i ett brev till en vän. Sant är dock att majoriteten av hans verk utspelar sig i just vildmarken, i djupa skogar och vid ensliga kolmilor. En av dessa skogsskildringar är ”Om vintern i de stora skogarna”, som du hittar här.

Vill du fördjupa dig mer i de miljöer Dan Andersson skildrar finns ytterligare information på webbplatsen Dan Anderssonland.

Grubblaren Dan Andersson 1917. Ur "En bok om Dan Andersson" av Waldemar Bernhard. Källa: Kungliga biblioteket.
Målning av Gustaf Fjaestad. Källa: Vissi d’arte.

Reflektionsfrågor

  • Sammanfatta novellens handling med tre meningar.
  • Vad säger novellen om livet och döden?
  • Hur beskrivs skogen i novellen? Vilken känsla inger beskrivningen? Hitta konkreta exempel i texten.
  • Ungefär var i Sverige utspelar sig novellen tror du? Vad baserar du det på?
  • Hur verkar människorna i novellen leva?

Reflektionsuppgift

Finns det någonstans där man kan gå vilse där du bor? Hur ser den platsen ut? Vad skulle krävas för att någon som egentligen hittar där skulle gå vilse? Finns det någon plats där en människa skulle kunna frysa ihjäl utan att någon märker det?

Skriv en kort text som besvarar ovanstående frågor. Om du vill kan du besvara frågorna i punktform så utförligt som möjligt, eller skriva en egen berättelse i stil med Dan Anderssons ”Om vintern i de stora skogarna”.

MOMENT FEM

”Min gata” av Maria Sandel

Parmmätaregatan 23 på Kungsholmen i Stockholm, foto från 1885–1910. I detta hus bodde Maria Sandel. Källa: Stockholmskällan.

Till läraren

I moment fem ingår Maria Sandels novell ”Min gata” med tillhörande instuderingsfrågor, en skrivuppgift och en kortfattad författarpresentation.

Momentet beräknas ta cirka en timme, något mer om din elevgrupp brukar vilja ha lång tid på sig för skrivuppgifter.

Vill ni lyssna på novellen finns den inläst av Hannes Meidal på Litteraturbankens sida Ljud & Bild under Maria Sandels ljudmaterial.

Texten är lätt språkligt bearbetad för att underlätta läsningen. Novellen i originalversion hittar du i Vid svältgränsen och andra berättelser hos Litteraturbanken.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

Författarpresentation: Maria Sandel

Maria Sandel (1870–1927) är den första kvinnliga författaren som skrev ur ett arbetarperspektiv. Pappan dog tidigt och Sandel växte upp med sin ensamstående och mycket fattiga mamma på Kungsholmen i Stockholm, där hon också bodde större delen av sitt liv. När Sandel var sjutton år emigrerade hon till USA men återvände redan efter fyra år. Hon bodde därefter kvar i Kungsholmens fattigaste kvarter resten av sitt liv.

Det var under tiden i USA som hon debuterade som författare med några dikter, men novellerna och romanerna hon blev känd för skrev hon först långt senare, sedan hon återvänt till Stockholm.

Sandels verk kretsar kring levnadsförhållandena för Stockholms fattigaste invånare, något hon kände väl till eftersom hon själv var en av dem. Hon skildrade det hårda livet för fattiga arbetare, prostituerade, kriminella och tiggare men även solidariteten och värmen mellan samhällets mest utsatta.

I novellen ”Min gata” beskriver Sandel Fleminggatan, en av de större gatorna på Kungsholmen, och hur livet ser ut för människorna som vistas där.

Maria Sandel. Källa: Wikipedia.

Instuderingsfrågor

  • Sammanfatta novellens handling i tre meningar.
  • Novellen är uppdelad i två delar – hur ser den uppdelningen ut?
  • Vem är Alma Ström? Varför försvinner hon ur berättelsens andra del?
  • Hur beskrivs stadsmiljön i novellen? Vilken känsla inger beskrivningen? Hitta konkreta exempel i texten.
  • Hur beskrivs människorna i novellen? Hitta konkreta exempel i texten.
  • Vilken bild får du av hur det var att leva i Stockholm i början av 1900-talet?
  • Jämför med Elin Wägners Norrtullsligan och August Strindbergs Röda rummet. Liknar eller skiljer sig bilderna av Stockholm åt?

Skrivuppgift: Din gata

Skriv en egen novell i samma stil som Maria Sandels ”Min gata”. Beskriv gatan/platsen du bor på och hur den är mitt på en vardag, under natten och en lördagskväll. Försök att måla upp en bild av både hur platsen ser ut och vilken stämning det är. Om du vill kan du precis som Sandel låta berättelsen följa en persons fotspår, personen kan vara du själv.

Om det är svårt att börja kan du låna första meningen från ”Min gata” och ändra den så att den passar din berättelse.

Inledningen i originalform:

Ur fabriksgatan, som, fyrkantig och kolsvart, gapar mot den solstekta gårdens ödslighet, kommer en ung kvinna gående.

Kan ändras till exempel så här:

Från busskuren, som, nedklottrad och färgglad, gapar mot den solstekta vägens ödslighet, kommer en gammal man gående.

MOMENT SEX

Träruckel, nödbostäder och spisrum av Ewa Bergdahl

Till läraren

Här hittar du Ewa Bergdahls Träruckel, nödbostäder och spisrum – om arbetarnas bostadsförhållanden på Maria Sandels tid samt tillhörande instuderingsfrågor.

Arbetet med texten och frågorna beräknas ta cirka en timme.

Reflektionsfrågor

  • Varför flyttade så många människor till Stockhom i slutet av 1800-talet?
  • Hur såg bostadsförhållandena ut för fattiga i Stockholm?
  • Varför var det så trångbott? Varför hade så många familjer inneboende?
  • Vad var storstrejken 1909 för någonting? Ta reda på mer i ett uppslagsverk som Nationalencyklopedin eller Wikipedia.
  • Vad hände med de hemlösa familjer som byggt egna hyddor i Stadshagen? Hur behandlades de av samhället?
  • Hur var bostadsförhållandena i de nödbostäder som Stockholms stad uppförde? Utgå från den citerade artikeln ur tidningen Social-Demokraten.

  • Hur ser det ut på samma platser på Kungsholmen i Stockholm idag? Sök efter bilder och jämför.

  • På vilket sätt kan skönlitteraturen ge oss insikter i hur det var att leva förr i tiden?
Stockholmsmotiv av Fritz Ahlgrensson, 1902. Källa: Stockholmskällan.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

 

MOMENT SJU

Kartlägg din hemmiljö

Till läraren

Här ska eleverna genomföra en kartläggning av sin egen boendeorts villkor i början av 1900-talet.

För att eleverna ska kunna kartlägga sin uppväxtorts historia behöver de förstås din vägledning. Din kommun har med största sannolikhet någon typ av satsning på lokalhistoria och du hittar även några resurser att använda nedan. Om dina elever är vana informationssökare kan du låta dem botanisera fritt bland de resurser du presenterar, i annat fall är det lämpligast att du i förväg tar fram relevant information som du sedan kan guida eleverna fram till.

Avråd eleverna från att använda sig av en språkmodell som ChatGPT för informationssamlande eftersom risken är nästintill hundraprocentig att de får fram felaktig information. Språkmodeller kan däremot potentiellt användas för att hitta ytterligare resurser för faktainsamling.

Resurser för faktasamling om lokalhistoria

  • Sveriges hembygdsförbund har tjänsten Utforska platsen där historiska platser finns utmärkt på en karta.
  • Riksantikvarieämbetet har söktjänsten Kringla där man bland annat kan söka efter fotografier och byggnader.
  • För Bohuslän, Dalsland, Västergötland, Halland, Blekinge, Skåne och Värmland finns Litteraturbankens satsning Litteraturkartan där litterära skådeplatser finns utmärkta.
  • Vill du hitta litterära texter som utspelar sig eller i alla fall nämner din ort utanför ovan nämnda regioner kan du använda dig av Litteraturbankens funktion Sök i texterna. Där kan du även avgränsa resultatet till att enbart innefatta vissa tidsperioder eller texttyper.
Detalj av en karta över Stockholm från 1930. Källa: Stockholmskällan.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

 

MOMENT ÅTTA

Examination

Examinationsuppgift: essä

Ordet essä kommer från franskans ”essayer” som betyder försöka. I en essä provar man olika tankar och försöker komma fram till ett svar på en fråga eller ett problem. Essän är den friaste formen av vetenskaplig text. Här bör du vara personlig; du ska använda dig av ditt eget språk och utgå från egna upplevelser och tankar. Men det betyder inte att texten bara ska bestå av löst tyckande. Tvärtom förväntas du i en essä redogöra för vad andra tänkt eller tyckt om ditt ämne tidigare och vad vetenskapen säger om ditt ämne.

Din uppgift är nu att skriva en essä om hur Sverige har utvecklats från slutet på 1800-talet till idag, med fokus på hur den fysiska miljön förändrats. I din essä ska du utgå ifrån de texter du läst under momentet samt de texter du själv skrivit om din egen boendemiljö.

Texter att använda dig av:

  • Elin Wägner: Norrtullsligan (1908)
  • August Strindberg: Röda rummet (1879)
  • Victoria Benedictsson: Pengar (1885)
  • Dan Andersson: ”Om vintern i de stora skogarna” (1922)
  • Maria Sandel: ”Min gata” (1908)
  • Ewa Bergdahl: Träruckel, nödbostäder och spisrum (2015).

Mall för struktur och innehåll

Del 1: Inled din essä med att beskriva platsen du bor på. Hur ser den ut? Hur luktar den? Hur låter den? Hur känns den? Använd dig gärna av det du tidigare skrivit om platsen du bor på. Avsluta stycket med att beskriva vad din essä ska handla om – om du vill kan du göra det här allra sist i skrivprocessen, när du verkligen vet vad texten du redan skrivit handlar om.

Del 2: Sammanfatta Maria Sandels ”Min gata”. Vilken roll spelar Fleminggatan i Stockholm i denna text? Hur framställs platsen? Presentera också Ewa Bergdahls Träruckel, nödbostäder och spisrum. Vilken bild får du av hur det var att leva som fattig i Stockholm under 1900-talets första år? Hur stämmer det överens med Sandels novell? Hur ser livet på Kungsholmen i Stockholm ut idag?

Del 3: Sammanfatta din egen undersökning av platsen du bor på. Hur såg den platsen ut? Hur tror du att det var att leva här i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet? Återknyt till din inledning – hur har det förändrats idag?

Del 4: Presentera och sammanfatta ytterligare en av de skönlitterära texterna du läst under momentet. Vilken roll spelar platsen i denna text? Hur framställs platsen? Hur tror du att den ser ut idag? Hur skiljer den sig från eller liknar de platser du tidigare tagit upp i din text?

Del 5: Sammanfatta din text. Hur har Sverige förändrats de senaste 150 åren? Vad är sig likt? Hur tror du Sverige ser ut 150 år in i framtiden?

Räknetavla, detalj. Källa: Tekniska museet.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet. 

Print Friendly, PDF & Email
Stäng meny