Büchner & Aurell
Arbetet med Woyzeck
1. Anslag
Länge var det öppningsscenen. I moderna, textkritiska utgåvor har man förstås tolkat handskrifterna på nytt och förpassat replikskiftet till en senare inplacering i pjäsen. Men för Tage Aurell och hans samtida var rakstugescenen lika med anslag och ingång.
Det är något stillsamt märkvärdigt med denna första replik: ”Langsam, Woyzeck, langsam”. Som om texten manar också åskådaren till ett försiktigt, långsamt seende.
Och så är det förstås rakkniven, det rakbladsvassa vapnet – draget redan i första scenen. Just i våldet ligger ju dramats kärnpunkt. Våldet är hela tiden närvarande. Kaptenens ton är mästrande och hånfull – och ändå är det Woyzeck som håller i rakkniven.
Makten balanserar på en knivsegg. Förändringens knivskarpa verktyg kan när som helst vändas mot förtryckaren. Men den förtryckte vet det inte.
”Långsamt, Woyzeck, långsamt” – så ljudliknande och självklart hade Nils Afzelius översatt inledningsrepliken 1949. Tage Aurell skulle välja en annan väg. I det första utkastet prövade han olika skrivningar i kaptenens inledande replik. Men den första meningen förändrade han vare sig då eller senare: ”Sakta i backarna, Woyzeck, sakta i backarna!”
Kaptenens öppningsreplik i version A av Aurells manuskript från 1956 lyder:
”Sakta i backarna, Woyzeck, sakta i backarna! Först det ena och sen det andra! Han gör mig ju alldeles yr i skallen! Vad skall jag nu ta mig till me de tie minuterna han blir för fort färdig i dag? Tänk sig för, Woyzeck, tänk sig för: Han har ännu sina modiga tretti år att leva. Tretti år! Det gör trehundra sexti månader! Och dagar! Timmar! Minuter! Vad vill han egentligen göra med denna oerhörda massa tid? Bara räkna efter lite grand, Woyzeck!”
Så börjar Aurell pröva andra skrivningar. Formuleringen ”blir för fort färdig i dag” bestås med en alternativ skrivning i blyerts i marginalen: ”som han i dag får över”. Och den korta frasen ”tänk sig för” – i marginalen ges två alternativ: ”tänk på det”, eller ”tänk efter”. Och det talspråkliga ”me” bestås med ett ”d”. Kanske tvekar Aurell inför den stilistiska extremen.
Det är viktigt att få anslaget rätt. Även i Woyzecks korthuggna svar prövar Aurell två olika alternativ. ”Begrips, kapten.” ställs mot det än mer lakoniska ”Ja, kapten.”
I det andra utkastet från 1956 lyder passagen:
”Sakta i backarna, Woyzeck, sakta i backarna! Först det ena och sen det andra! Han gör mig ju alldeles yr i skallen! Vad skall jag nu ta mig till me de tie minuterna som han i dag får över? Tänk på det, Woyzeck, tänk på det: Han har ännu sina modiga tretti år att leva. Tretti år! Det gör trehundra sexti månader! Och dagar! Timmar! Minuter! Vad vill han egentligen göra med denna oerhörda massa tid? Bara räkna efter lite grand, Woyzeck!”
Nu har Aurell bestämt sig för marginalens prövande versioner: ”som han i dag får över” och ”Tänk på det, Woyzeck, tänk på det” har slagit ut de tidigare formuleringarna. Och ”Ja, kapten.” likaså.
Knappt märkbart har också det talspråkliga draget i översättningen förstärkts. Ändelser som ”tie” och ”sexti” har här förstärkts genom att ”me” återinträder – ”ta mig till me de tie”.
1961 är det dags för mer omfattande justeringar. Nu har Aurell en delvis ny replik att presentera. Den första versionen av den första repliken lyder i manus som följer:
”Sakta i backarna, Woyzeck, sakta i backarna! Det ena först, det andra sen! Han gör mig alldeles yr i skallen. Vad ska jag nu ta mig till med de tie minuterna som han får över i dag? Tänk på det, Woyzeck, tänk på det: Han har ännu sina modiga tretti år att leva. Tretti år! Det gör tre hundra sexti månader! Och dagar. Timmar! Minuter! Vad vill han göra med denna oerhörda massa tid egentligen? Räkna efter, Woyzeck!”
Redan i grundutförandet finns det tydliga skillnader. Fem år har gjort Aurell mer bekväm med texten. ”Det ena först, det andra sen!” – en ny rytm. Ett ”skall” har blivit ett ”ska”, ett ”ju” har fallit bort i ”Han gör mig alldeles yr”, ett utropstecken har raderats i ”Och dagar.”, och ”me” har åter blivit ”med”. Replikens något krångliga slutfras – ”Bara räkna efter lite grand, Woyzeck!” – har nu förvandlats till det mer distinkt formulerade ”Räkna efter, Woyzeck!”. Och Woyzecks korta svar har givits ännu en ny utformning: ”Ja väl, kapten.”
Och så börjar Aurell anteckna i blyerts. En ny version uppstår som en palimpsest ovanpå den första:
”Sakta i backarna, Woyzeck, sakta i backarna! En sak i sänder! Han gör mig alldeles yr i skallen. Vad ska jag nu ta mig till med de tie minuterna som han får över i dag? Tänk på det, Woyzeck, han har ännu sina modiga tretti år att leva. Tretti år! Det gör tre hundra sexti månader! Och dagar. Timmar! Minuter! Vad tänker han göra med denna oerhörda massa tid egentligen? Räkna efter, Woyzeck!”
Och exakt så gick replikskiftet i tryck i Världens bästa dramer i urval (1961) och, ett drygt decennium senare, i Studentlitteraturs utgåva från 1972.
Skillnaderna mellan det första utkastet och den tryckta versionen må vid en första anblick framstå som försiktiga – men de var avgörande för anslaget. Aurell slipade formuleringarna noga.
Läs vidare om Tage Aurells översättningsarbete här.
MANUSKRIPT A, WOYZECK (1956)
MANUSKRIPT B, WOYZECK (1956)
TVÅ MANUSKRIPT, WOYZECK (1961)
TRYCKT UTGÅVA, WOYZECK (1961)
TRYCKT UTGÅVA, WOYZECK (1972)
EN INLEDNING
GEORG BÜCHNER
WOYZECK: PJÄSEN
BÜCHNER I SVERIGE
AURELL & WOYZECK
1. ANSLAG
2. TONTRÄFF
3. NYCKELSCEN
OM BÜCHNER & AURELL
”Büchner & Aurell” producerades för Litteraturbanken under 2020 av Dick Claésson. Alla citat ur Tage Aurells översättningar återges med tillstånd från rättighetshavaren. Där inget annat anges är alla kringtexter skrivna av Dick Claésson.