Lektionspaket: Att läsa lyrik – LITTERATURBANKENS SKOLA

LEKTIONSPAKET

Att läsa lyrik

Detta material är tänkt att fungera som en introduktion till att läsa och arbeta med lyrik i klassrummet. Här hittar du dikter, en skriftlig introduktion till lyrikanalys samt föreläsningsmaterial om att läsa och tolka lyrik. Dessutom innehåller materialet uppgifter för att bearbeta dikterna och skriva själv.

I detta lektionspaket introduceras eleverna för tre svenskspråkiga författarskap: Gunnar Ekelöf, Kerstin Söderholm och Karin Ek. De tre dikterna som här presenteras behandlar alla, ur olika infallsvinklar, utsatthet. Författarskapen och den kontext dikterna tillkom i redogörs övergripande för i tillhörande presentationer.

Till varje dikt hittar du uppgifter och analysfrågor. Materialet innehåller även en muntlig examinationsuppgift samt en skrivuppgift för eget diktskrivande.

Lektionsplaneringen är uppbyggd för att du ska kunna använda upplägget nedanför i sin helhet eller välja ut enstaka texter att arbeta med.

Använd dig gärna av texten ”Att läsa och tolka lyrik” som inspiration till föreläsningen. Att analysera lyrik kan vara klurigt för elever som inte gjort det tidigare. Föreläsningsmaterialet avslutas därför med en modellerande analys av Gustaf Frödings dikt ”En kärleksvisa” (1898). Du väljer själv om du vill ta upp denna tillsammans med resten av föreläsningen eller i samband med elevernas eget analysarbete.

Mycket nöje!

1. Att läsa och tolka lyrik

2. ”Dikten” av Kerstin Söderholm

3. ”Verser i sjukdom” av Karin Ek

4: ”från morgon till kväll” av Gunnar Ekelöf

5. Skrivuppgift

6. Muntlig examinationsuppgift

MOMENT ETT

Att läsa och tolka lyrik

Vad är lyrik?

Sedan antiken har skönlitteratur delats upp i tre huvudkategorier: lyrik, epik och dramatik. Inom dessa tre finns i sin tur massor av underkategorier. Till epiken hör romaner och noveller, berättelser skrivna på (oftast) prosa, det vill säga vanlig text som den här. Dramatiken är förstås pjäser skrivna för teater men även manus till exempelvis film och TV-spel. Lyriken slutligen innefattar all sorts poesi som till exempel dikter och låttexter.

Lyriken är uppbygd av versrader skrivna efter varandra, och ofta avbrutna på ett effektskapande sätt. När flera versrader står på rad utan blanksteg emellan kallas det för en strof. Här är ett klassiskt exempel på en sådan uppbyggnad:

Förruttnelse! hasta, o älskade Brud!
Att bädda vårt ensliga läger!
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud
Blott dig till förhoppning jag äger.
Fort, smycka vår kammar – På svartklädda båren
Den suckande älskarn din boning skall nå.
Fort, tillred vår brudsäng – med nejlikor våren
Skall henne beså.

(Första strofen ur ”Till föruttnelsen” av Erik Johan Stagnelius, 1814.)

Ungefär så här skulle nog de flesta föreställa sig en typisk dikt. Här finns regelbundna rim, ålderdomliga ord, svårmod, blommor och metaforer som man behöver anstränga sig lite för att förstå. Lyriken behöver dock inte se ut så. Den kan vara skriven på ”vanlig” prosa, så kallad prosalyrik. Låttexter hör som sagt till lyriken, och kan ju se ut lite hur som helst och handla om allt från högt till lågt. Och här nedan hittar du en fullständig dikt av poeten Ian Hamilton Finlay med titeln ”The Windmill’s Song” från 1964:

X

Vad kan det betyda? Hamilton Finlay skrev sin dikt långt innan Elon Musk köpte Twitter, och det är därför inte en referens till sociala medier. Men om du läser diktens titel igen så förstår du; dikten avbildar en väderkvarns armar, som ju faktiskt ser ut ungefär som ett X.

Känns det krångligt? Att läsa lyrik är precis som med all annan läsning en fråga om övning. I lyriken vill man frammana en känsla, en bild eller en stämning av något. Ju mer poesi du läser desto lättare kommer det att bli att låta dikterna väcka någonting i dig.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Lyrikens bilder

I lyriken använder man sig mycket ofta av bildspråk, det vill säga att det genom orden målas upp en bild för läsarens inre. Det kan göras på ett rakt och konkret sätt, som i följande dikt skriven av en åttaåring:

Jag har en katt
Hennes päls är svart
Hon har gula ögon men hon har ingen hatt

Läsaren ges genom dikten en förhållandevis tydlig bild av författarens katt; svart päls, gula ögon, bär inte hatt. Dikten bjuder heller inte in läsaren att tro att det handlar om något annat än en beskrivning av katten i fråga.

Poesi skriven av vuxna är dock sällan så rak i sitt bildspråk utan brukar måla upp sina bilder på ett mer abstrakt sätt, till exempel så här:

Höstens dagar äro genomskinliga
och målade på skogens gyllne grund …
Höstens dagar le åt hela världen.
Det är så skönt att somna utan önskan,
mätt på blommorna och trött på grönskan,
med vinets röda krans vid huvudgärden …
Höstens dag har ingen längtan mer,
dess fingrar äro obevekligt kalla,
i sina drömmar överallt den ser,
hur vita flingor oupphörligt falla …

(”Höstens dagar”, av Edith Södergran, 1916.)

Här är bildspråket inte lika rakt på, men blir tack vare detta både mer nyansrikt och vackrare.

Till bildspråkets mer avancerade grepp hör det vi kallar stilfigurer. Säkert är du redan bekant med flera av dem från retoriken, som till exempel metaforer, liknelser och antiteser. Samma stilfigurer återfinns alltså ofta i lyriken och används precis som i retoriken bland annat för att skapa djupare och mer slagkraftiga bilder. Återvänd till exempel till Stagnelius dikt ”Till föruttnelsen” ovan – är det en dikt om att vilja gifta sig med en kvinna som heter Föruttnelse? Nej, att vilja gifta sig med föruttnelsen är förstås en elegant metafor för att längta efter döden.

Men bildspråk är inte det enda sättet att skapa bilder på i lyriken. Gå tillbaka och titta på Ian Hamilton Finlays dikt ovan. Visst säger den någonting, även om man måste känna till titeln för att förstå den? De tecken – bokstäver, mellanslag, punkter och så vidare – som används i lyriken skapar bilder i sig själva. Några poeter, till exempel Mary Ellen Solt och Guillaume Apollinaire, har dragit bildspråket till sin spets genom att låta bokstäver forma konkreta bilder på sidan. Ett av Solts mest kända verk är dikten ”Forsythia” där bokstäverna är placerade så att de liknar ett träd av sorten forsythia. Apollinaire å sin sida har bland många andra bilddikter skrivit en dikt om Paris där bokstäverna formar Eiffeltornet.

Bilder kan alltså formas både genom valet av ord och genom att man formar bokstäverna och mellanrummen mellan dem till bilder. Absolut vanligast är att man skapar bilder genom bildspråk men i nästintill all poesi använder man sig medvetet på något sätt av radbrytningar eller mellanrum (eller frånvaron av dem) för att skapa ett specifikt synintryck av dikten.

Lyrikens ljud

Ordet lyrik stammar från lyra, ett stränginstrument som man under antiken ofta spelade på samtidigt som man sjöng fram sin lyrik. De första verken som kategoriserades som lyrik har därför egentligen kanske mer gemensamt med det vi idag kallar sångtexter (som på engelska fortfarande kallas för lyrics).

Efterhand försvann musiken ur stora delar av lyriken, men fortfarande är ljuden och hur de låter en viktig del av den. Ett sätt som lyriken ofta påverkar ljudbilden genom är med hjälp av upprepningar – rim, allitterationer, anaforer och epiforer är alla exempel på stilfigurer som bygger på upprepningar.

Här kan man, som Stagnelius ”Till föruttnelsen” ovan, använda sig av rim, vilket ju är en upprepning av en viss kombination av språkljud i slutet på ett ord (som till exempel brud och gud). Upprepningen kan också bestå av enstaka ljud, som allitterationer där man börjar flera ord med samma bokstav. Titta till exempel på följande utdrag ur dikten ”Aldrig kan själens längtan stillas” (1906) av Vilhelm Ekelund:

O, vem spelar
dessa toner,
denna svidande musik
på mitt hjärtas
strängar, spända
alltid, alltid
alltför hårt?

I dikten ovanför återkommer flera olika typer av upprepningar. Till exempel ser du upprepningar av enstaka bokstäver i orden strängar och spända. Det finns också upprepning av språkljud i alltför och i alltid, alltid, där det sistnämnda dessutom är en upprepning av hela ordet alltid.

Att hela ord upprepas som hos Ekelund förekommer ofta i lyriken. Det är också vanligt att man upprepar hela fraser, det vill säga att flera ord på raken återkommer flera gånger i samma dikt. När det sker i början av en versrad eller mening kallas det för en anafor, om det sker i slutet en epifor. Anna Maria Lenngren inleder exempelvis sin dikt ”Pojkarne” från 1797 med en anafor:

Jag minns den ljuva tiden
Jag minns den som igår
Då oskulden och friden
Tätt följde mina spår

Ett annat viktigt ljudverktyg i lyriken är rytmen. Här handlar det om hur fort man läser, var någonstans man lägger betoningen och antalet stavelser i det man läser. Hastigheten och betoningen är det förstås ytterst läsaren som bestämmer, men nästan alla dikter har en inre rytm som man som läsare kan urskilja. Titta igen på utdraget ur Lenngrens dikt ”Pojkarne” här ovan, prova att läsa det tyst för dig själv och sedan mumla fram det. Visst finns det en rytm? Genom radbrytningarna förstår vi att vi ska göra en liten paus, och uppbyggnaden med rimmade versrader med växelvis sju och sex stavelser leder in i ett visst betoningsmönster. Prova nu att läsa diktraderna på ett sätt som inte känns naturligt, till exempel så här (med hård betoning på det understrukna och paus för varje ny versrad):

Jag
minns den ljuva
tiden
Jag
minns den som
igår

Visst förändrar det känslan av vad dikten betyder, i alla fall lite grand? Lyrikens ljud är därför inte enbart någon utsmyckning utan en viktig del av att förstå lyrik.

Att tolka lyrik

Att tolka lyrik handlar därför i mångt och mycket om att undersöka hur ljud och bild samspelar. Vilka associationer och bilder som väcks kan förstås variera från person till person och betydelsen kan med hjälp av ljuden, som i exemplet ovan, förändras beroende på läsningen. En och samma dikt kan därför bjuda in till olika tolkningar beroende på vem som läser eller på vilket sätt dikten läses på.

Det betyder dock inte att det aldrig finns något rätt eller fel när man tolkar lyrik. I alla verk finns det en kärna. Ett sätt att komma åt kärnan i en dikt är att undersöka vilka teman som behandlas i den, det vill säga vilka stora och allmänmänskliga ämnen som tas upp (vanliga teman är till exempel kärlek, krig eller barndom).

Du kommer här att få möta tre dikter av tre olika poeter som alla skrev på svenska under 1900-talet: Kerstin Söderholm, Karin Ek och Gunnar Ekelöf. Alla tre dikter behandlar liknande tematik men använder sig på olika sätt av lyrikens verktyg för att skapa ljud och bilder.

MOMENT TVÅ

”Dikten” av Kerstin Söderholm

Till läraren: lektionsplanering

Kerstin Söderholm är en idag förhållandevis bortglömd finlandssvensk författare men var under sin livstid en uppskattad del av den finlandssvenska modernistiska strömningen. Hennes verk ”Dikten” är lättläst men berörande och därför väl lämpad för både vana och ovana poesiläsare. Dikten publicerades i samlingen Mörkret och människan 1941, ett halvår in i det finska fortsättningskriget, och kretsar kring vardagen i en krigshärjad stad.

I det nedladdningsbara materialet finns en introduktion till Kerstin Söderholms författarskap samt en kortfattad beskrivning av den kontext som ”Dikten” tillkom i. Dessutom hittar du dikten i fråga och ett förslag till grupparbete för djupare läsning samt analysfrågor.

Börja med att läsa presentationen tillsammans med eleverna, enskilt eller högt för varandra beroende på elevgruppens läsvana och behov. Låt därefter eleverna läsa dikten tyst för sig själva innan de får arbeta i smågrupper om cirka tre–fyra personer med läsuppgiften och analysfrågorna.

Vill ni lyssna på dikten tillsammans finns den inläst av Henric Holmberg på Litteraturbankens sida Ljud & Bild under Kerstin Söderholms ljudmaterial.

Dikten i originalversion hittar du i diktsamlingen Mörkret och människan hos Litteraturbanken.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Presentation av Kerstin Söderholm

Kerstin Söderholm, född 1897 och död 1943, var en finlandssvensk författare och litteraturkritiker. Främst var hon uppskattad av sin samtid för sin poesi. Själv såg Söderholm dock sin dagbok, som hon skrev från att hon var nio år fram till sin död, som sitt verkligt stora litterära verk. Hon planerade därför för att dagböckerna skulle ges ut efter hennes död, vilket också skedde.

Söderholms sista verk, diktsamlingen Mörkret och människan från 1941, är starkt präglad av samtidens oro. Finland låg under stora delar av andra världskriget i krig med Ryssland vilket drabbade landet hårt. Så många som 90 000 finska soldater stupade i strid och cirka 70 000 finska barn evakuerades till Sverige. För de civila som var kvar i Finland var livet svårt, med brist på både mat och andra basvaror. Detta skildrar Söderholm i bland annat dikten ”Dikten”.

Arbeta med ”Dikten”

Du ska nu få samtala om dikten med dina klasskamrater. Förbered dig först på egen hand genom att läsa dikten två gånger tyst för dig själv och sedan besvara följande reflektionsfrågor.

Vilken känsla uttrycker dikten, tycker du?
Hur reagerade du först på dikten?
Väckte dikten något särskilt minne till liv hos dig?
Får dikten dig att tänka på någon annan text, låttext eller film?
Vilket ord tycker du är det viktigaste ordet i dikten? Varför har du fastnat för det ordet?

Arbeta sedan tillsammans i gruppen enligt följande:

En av gruppmedlemmarna läser dikten högt för de andra.
Alla i gruppen presenterar sedan sina svar på reflektionsfrågorna. Har ni liknande uppfattningar om dikten? Vilka skillnader hittar ni?

Analysfrågor

Fortsätt därefter med att besvara följande analysfrågor, enskilt eller i grupp.

Vad handlar dikten om?
Hur är innehållet uppdelat i de olika stroferna?
Dikten innehåller flera tankstreck. Vilken effekt skapar de?
Vad är det för rytm och ljud i dikten?
Vilka bilder målar dikten upp? Hur då?
Vem är det som ”talar” i dikten?
Vad säger texten om den tid och det samhälle den är skriven i? Vilken bild får du av människornas livsvillkor?
Vad säger dikten om konstens och kulturens betydelse för människor?
Vad är svårt att förstå i dikten? Varför är det svårt att förstå?
Vilka teman hittar du i dikten?

MOMENT TRE

”Verser i sjukdom” av Karin Ek

Till läraren: lektionsplanering

Karin Ek var författare, lärare och redaktör. Hon debuterade tidigt och skrev förutom dikter en roman samt flera essäer, bland annat den nyskapande lyriska essäsamlingen Fredmansgestalten (1915) om Bellmans verk. Dikten ”Verser i sjukdom” återfinns i Eks sista diktsamling Död och liv (1925), utgiven ett knappt år innan hon dog i cancer. Det är en gripande skildring av en människas resa mot döden, som ges extra skärpa genom föräldraskapets närvaro i texten.

I det nedladdningsbara materialet finns en introduktion till Karin Eks författarskap samt dikten i fråga. Sist hittar du ett förslag till grupparbete för djupare läsning samt analysfrågor.

Börja med att läsa presentationen tillsammans, enskilt eller högt för varandra beroende på elevgruppens läsvana och behov. Låt därefter eleverna läsa dikten tyst för sig själva innan de får arbeta i smågrupper om cirka tre–fyra personer med läsuppgiften och analysfrågorna.

Dikten i originalversion hittar du i diktsamlingen Död och liv hos Litteraturbanken.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Presentation av Karin Ek

Karin Ek, född 1885 och död 1926, var författare, lärare och redaktör. Hon började skriva dikter redan som barn och gav ut sin första diktsamling 1904, när hon var nitton år. Samma år dog hennes mamma, och senare skulle hon också förlora sitt äldsta barn, som gick bort som bebis. Erfarenheterna av döden är närvarande i Eks författarskap, men hennes verk kretsar också kring erotik och kring naturen – ofta tätt sammanbundna.

Karin Eks sista diktsamling Död och liv gavs ut 1925 och skildrar hennes erfarenheter som cancersjuk. Ur den samlingen kommer dikten du hittar nedan, ”Verser i sjukdom”. Cancern skulle komma att ta Eks liv ett knappt år senare, när hon bara var fyrtioett år gammal. Hon begravdes tillsammans med sin sedan tidigare bortgångna lilla son.

Arbeta med ”Verser i sjukdom”

Du ska nu få samtala om dikten med dina klasskamrater. Förbered dig först på egen hand genom följande:

Läs dikten två gånger tyst för dig själv.
Anteckna tre saker som du fastnat för i dikten och som du vill kommentera eller fråga om.

Sätt dig i din grupp och gör enligt följande:

Turas om att i gruppen läsa diktens tre delar högt för varandra.
Alla i gruppen presenterar och diskuterar de tre saker som var och en fastnat för.

Analysfrågor

Fortsätt därefter med att besvara följande analysfrågor, enskilt eller i grupp.

Vad handlar dikten om?
Vem är det som ”talar” i dikten? Vilken situation befinner sig hen i?
Vilka figurer förekommer i dikten utöver diktjaget?
Vilka bilder målar dikten upp? Hur då?
Vad är det för rytm och ljud i dikten?
Dikten innehåller flera tankstreck. Vilken effekt skapar de?
Dikten är uppdelad i tre delar. Vilken effekt ger det?
Går det att tolka dikten på flera olika sätt? Vilken tolkning tycker du är rimligast? Vilken tolkning tycker du mest om?
Vad är svårt att förstå i dikten? Varför är det svårt att förstå?
Vilka teman hittar du i dikten?

MOMENT FYRA

”från morgon till kväll” av Gunnar Ekelöf

Till läraren: lektionsplanering

Gunnar Ekelöf var Sveriges första surrealist och har haft stor påverkan på efterföljande svensk lyrik. Dikten ”från morgon till kväll” publicerades i debuten sent på jorden 1932 och skildrar ett fattigt par. Den är både gripande och gåtfull, och lämnar mycket utrymme för egna tolkningar.

Om du och eleverna vill veta ännu mer om Ekelöfs författarskap finns en bokfilm om tillblivelsen av Ekelöfs stora genombrott Färjesång, du hittar den på Litteraturbankens sida Diktens museum under Vägen till Färjesång.

I nedladdningsbara materialet finns en introduktion till Ekelöfs författarskap samt dikten i fråga. Sist hittar du ett förslag till arbete i par för djupare läsning samt analysfrågor.

Börja med att läsa presentationen tillsammans, enskilt eller högt för varandra beroende på elevgruppens läsvana och behov. Låt därefter eleverna läsa dikten tyst för sig själva innan de får arbeta två och två med läsuppgiften och analysfrågorna.

Dikten i originalversion hittar du i diktsamlingen sent på jorden hos Litteraturbanken.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Presentation av Gunnar Ekelöf

Gunnar Ekelöf, född 1907 och död 1968, var poet, översättare och ledamot i Svenska Akademien. Han anses vara den första svenska surrealisten, en kulturell rörelse som tog sin början efter första världskriget och där målet var att ge utlopp för det undermedvetna.

Ekelöf debuterade med diktsamlingen sent på jorden 1932. Den sågades av litteraturkritikerna som tyckte att den var obegriplig, men har efterhand blivit mycket uppskattad. Dikten ”från morgon till kväll” kommer ur denna samling.

Både verktiteln och dikttiteln skrivs här med gemener (små bokstäver), precis som Ekelöf själv valde att göra. Det är vanligt att poeter ibland frångår vanliga skrivregler för att skapa en särskild stil eller uttryck.

Arbeta med ”från morgon till kväll”

Du ska nu få läsa dikten högt tillsammans med en klasskamrat. Börja med att läsa dikten tyst för er själva och turas därefter om att läsa högt för varandra enligt instruktionerna nedan.

Dikten innehåller flera tomrum i versraderna. Läs högt och prova att betona tomrummen, det vill säga var tyst så länge som du bedömer att tomrummet varar innan du läser vidare.
Prova nu istället att inte betona tomrummet utan bara läsa vidare direkt.
Byt så att den person som inte betonade tomrummen nu får läsa med betoning på tystnaden, och den som läste med betoning på tomrummen nu får prova att hoppa över dem.
Vilket sätt kändes bäst att läsa på? Varför då?
Hur påverkade läsningen er uppfattning av dikten? Vilken läsning blev vackrast? Intressantast? Vilken läsning tycker ni bäst om?

Analysfrågor

Fortsätt därefter med att besvara följande analysfrågor, enskilt eller tillsammans.

Vad handlar dikten om?
Hur är innehållet uppdelat i de olika stroferna?
Det finns flera upprepningar i dikten. Vilka då? Vilken effekt skapar de?
Det finns också flera motsatspar. Vilka då? Hur kan man tolka dem?
Ett ord i dikten är avstavat, det vill säga uppdelat på två rader med ett bindestreck. Vilket då? Hur påverkar det tolkningen av dikten?
Vad är det för rytm och ljud i dikten?
Vilka bilder målar dikten upp? Hur då?
Vad säger texten om den tid och det samhälle den är skriven i? Vilken bild får du av människornas livsvillkor?
Vad är svårt att förstå i dikten? Varför är det svårt att förstå?
Vilka teman hittar du i dikten?

MOMENT FEM

Skrivuppgift: Skriv en egen dikt

Välj ut en av de tre dikterna du arbetat med och skriv en egen dikt inspirerad av den. Du kan välja om du vill inspireras av diktens innehåll, form eller bägge två. Din dikt kan vara så lik eller olik förlagan som du själv vill.

Börja med att välja ut en versrad eller ett ord från dikten. Använd versraden eller ordet som inledning till din egen dikt – du får stryka den sedan om du vill.

Kom igång med ditt diktskrivande genom flödesskrivningsmetoden. Sätt en timer på 5 minuter och skriv ned alla dina tankar som de kommer, utan att hejda eller döma dem. Målet är att pennan hela tiden ska vara i rörelse och medan timern är igång får du inte sudda någonting, bara fortsätta skriva.

Efter att tiden är slut behöver du bearbeta den text du nu har skrivit:

Fyll på det som känns ofullständigt,
lägg till nya saker du kommer på,
stryk det du inte vill ha kvar,
omformulera det du tycker behövs,
och dela upp stoffet i lämpliga rader.

Lycka till!

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

MOMENT SEX

Muntlig examinationsuppgift

Till läraren

Här hittar du förslag på hur momentet kan examineras muntligt. Uppgiften är tänkt att kunna fungera både som lärarens underlag vid ett litteraturseminarium och som en podcastuppgift som eleverna spelar in på egen hand.

Nedladdningsbart

Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.

Muntlig examinationsuppgift

Ni har nu läst och analyserat tre dikter:

”Dikten” (1941) av Kerstin Söderholm
”Verser i sjukdom” (1925) av Karin Ek
”från morgon till kväll” (1932) av Gunnar Ekelöf

Tillsammans ska ni nu sammanfatta, analysera och jämföra texterna i en muntlig diskussion. Tänk på att förklara så noga att även den som aldrig läst någon av dikterna förstår vad ni menar. Det är också viktigt att ni fördelar talutrymmet jämnt så att alla i gruppen får komma till tals.

Person 1 och 2: Läs Kerstin Söderholms ”Dikten” högt för resten av gruppen. Ni kan om ni vill dela upp högläsningen mellan er. Beskriv på vilka sätt dikten använder sig av bildspråk, rytm och ljud. Tolka och beskriv diktens handling. Ta upp något centralt tema och förklara varför ni uppfattar detta som centralt. Ge exempel ur texten som stödjer era tolkningar.

Person 3 och 4: Läs Karin Eks ”Verser i sjukdom” högt för resten av gruppen. Ni kan om ni vill dela upp högläsningen mellan er. Beskriv på vilka sätt dikten använder sig av bildspråk, rytm och ljud. Tolka och beskriv diktens handling. Ta upp något centralt tema och förklara varför ni uppfattar detta som centralt. Ge exempel ur texten som stödjer era tolkningar.

Person 5 och 6: Läs Gunnar Ekelöfs ”från morgon till kväll” högt för resten av gruppen. Ni kan om ni vill dela upp högläsningen mellan er. Beskriv på vilka sätt dikten använder sig av bildspråk, rytm och ljud. Tolka och beskriv diktens handling. Ta upp något centralt tema och förklara varför ni uppfattar detta som centralt. Ge exempel ur texten som stödjer era tolkningar.

Tillsammans: Nu ska ni jämföra och analysera dikterna tillsammans med hjälp av det ni presenterat tidigare. Vilka likheter finns det mellan dikterna vad gäller form och innehåll? Vilka skillnader? Behandlar texterna liknande teman? Vilka likheter och skillnader har skildringarna av dessa teman?

Avsluta med att kort sammanfatta det ni kommit fram till. Resonera också om igenkänning: kan ni känna igen er själva, situationer från era liv eller vår samtid i dikterna? Varför/varför inte?